5 viktiga fakta om reumatoid artrit du bör känna till
Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av inflammation och deformiteter i lederna och i den kringliggande vävnaden. Det är väldigt vanligt bland vuxna över 60 år, men det finns speciella fall där det utvecklas tidigare.
Det drabbar ofta områden som knän och händer, men kan även påverka andra delar av kroppen, inkluderat muskler och vävnad. Det finns ingen speciell orsak som förklarar dess uppkomst, men reumatoid artrit har länkats till ärftliga faktorer, slit på lederna och vissa skador.
Huvudsymptomet är smärta som varierar i intensitet. Denna smärta kommer nästan alltid med inflammation, tunghetskänsla och svårigheter att göra normala rörelser. Vissa känner sig bättre efter en tid, medan andra måste söka medicinsk behandling när det blir värre.
Det är viktigt att alla är medvetna om sjukdomen och dess riskfaktorer, utveckling och behandlingstyper.
Låt oss titta på 5 viktiga fakta om reumatoid artrit.
Det påverkar lederna
Reumatoid artrit är en sjukdom som drabbar olika leder, speciellt i händerna och knäna. Det är väldigt sällan det bara uppkommer i en led eftersom det är något som utvecklas med tiden och även påverkar andra delar av kroppen.
Vissa med artrit känner det bara på en sida, och det kan underlätta kontrollen av smärtan. Det finns också fall där smärtstillande- och antiinflammatoriska medel räcker för att ge en lindring.
Alla kan drabbas av reumatoid artrit
Generellt sett är smärtan som associeras med reumatoid artrit relaterad till slit som kommer med åldern. Sjukdomen är dock inte bara unik för åldern, utan kan även uppkomma hos barn eller unga vuxna.
Det stämmer att det för mesta drabbar äldre vuxna, men man kan få det mycket tidigare, speciellt om man har sjukdomen i familjen.
Det fortsätter att förbrylla den medicinska världen
Även om reumatoid artrit är relativt vanligt är det något som förbryllar den medicinska världen. Det är för att ingen vet den exakta orsaken och för att det finns många faktorer som associeras med slit på lederna.
Det står klart för experterna att det händer när kroppens immunförsvar börjar attackera sin egen vävnad, vilket är fallet runt lederna. Det är dock oklart vad som orsakar denna reaktion från kroppen.
Med det sagt finns det vissa riskfaktorer som:
- Genetiska anlag
- Hormonobalans
- Konsumtion av alkohol och tobak
- Skador på muskler, leder och ben
- Överdriven fysisk aktivitet
- Att ha en stillasittande livsstil
- Fetma
Diagnosen är komplex
Sjukdomen är väldigt svår att upptäcka på grund av sättet som symptomen visar sig på. Under det inledande skedet kan smärta blandas ihop med andra mindre hälsoproblem och folk kan även anta att det har att göra med utmattning.
Enligt data från Mayokliniken finns det inte ett enskilt test som kan identifiera åkomman. Det kan även ta flera år innan man får en ordentlig diagnos. Symptom, familjehistoria och röntgenanalys är några metoder som används för att identifiera det.
Det finns flera olika typer av behandling
Även om det inte finns ett definitivt botemedel finns det vissa sätt att kontrollera symptomen.
Behandlingar designas för att kontrollera inflammation och smärta samtidigt som det låter patienter leva ett normalt liv.
- Det rekommenderas först och främst att man utbildar patienter genom program och stödgrupper, eftersom diagnosen kan ha en stark påverkan på deras emotionella tillstånd.
- Smärtstillande och antiinflammatoriska medel används för att kontrollera smärta och lindra styvhet.
- Det är också bra att gå med i fysiska terapisessioner för att stärka och skydda den omkringliggande vävnaden runt lederna.
Det finns vidare många naturliga produkter som kan lindra symptomen. Misstänker du att du har reumatoid artrit? Efter det första varningstecknet är det bäst att du kontaktar en läkare för en grundlig utvärdering.
Om du får en positiv diagnos kommer du att behöva modifiera dina dagliga vanor så att det inte påverkar din livskvalitet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Rutherford, A., Nikiphorou, E., & Galloway, J. (2017). Rheumatoid arthritis. In Comorbidity in Rheumatic Diseases. https://doi.org/10.1007/978-3-319-59963-2_3
- Weissmann, G. (2006). The pathogenesis of rheumatoid arthritis. In Bulletin of the NYU Hospital for Joint Diseases. https://doi.org/10.1056/NEJMra1004965
- Rosen, A., & Diamond, J. S. (2010). Arthritis & rheumatism. Arthritis and Rheumatism. https://doi.org/10.1002/art.27480
- Coleman, L. A., & Roubenoff, R. (2012). Arthritis. In Encyclopedia of Human Nutrition. https://doi.org/10.1016/B978-0-12-375083-9.00018-0
- Deane, K. D., Demoruelle, M. K., Kelmenson, L. B., Kuhn, K. A., Norris, J. M., & Holers, V. M. (2017). Genetic and environmental risk factors for rheumatoid arthritis. Best practice & research. Clinical rheumatology, 31(1), 3–18. https://doi.org/10.1016/j.berh.2017.08.003
- Hahn, Y. S., & Kim, J. G. (2010). Pathogenesis and clinical manifestations of juvenile rheumatoid arthritis. Korean journal of pediatrics, 53(11), 921–930. https://doi.org/10.3345/kjp.2010.53.11.921