Nefrotiskt syndrom hos barn: orsaker och behandling
Nefrotiskt syndrom är något som i Spanien drabbar cirka 15 barn av 100 000 barn, och i Sverige 2-3 barn av 100 000.
Men vad är detta syndrom för något? Vad är dess möjliga orsaker och behandlingar?
I denna artikel ska vi berätta allt om detta.
Vad är nefrotiskt syndrom hos barn?
För att förstå vad detta syndrom är, måste vi först förklara hur dina njurar fungerar. Dessa två bönformade organ ligger precis ovanför höften. Faktum är att de ansvarar för att filtrera blodet för att:
- Ta bort avfall från kroppen, inklusive överflödigt vatten.
- Återhämta element som kalium, fosfor och natrium och sedan skicka tillbaka det i blodet igen.
Varje njure har ungefär en miljon nefroner. Dessa är små organ som har ett filter som kallas för glomerulus. Glomerulus ansvarar för att rengöra och filtrera plasman i ditt blod. När det inte fungerar som det ska passerar för mycket protein in i dina njurar.
En av proteinets och specifikt albuminets funktioner är att hålla vätskan kvar i blodomloppet. Så om proteinet passerar i urinet (blandningen mellan vatten och avfall) kommer vätskan “rymma” från blodet och kan orsaka svullnad i dina ben, armar, händer och andra kroppsdelar.
Du kanske också vill läsa: Naturliga behandlingar för att reducera vätskeretention
Symptom på nefrotiskt syndrom hos barn
Barn som lider av nefrotiskt syndrom har, utöver extra protein i sitt urin, en plötsligt uppkommen viktuppgång och svullnad i mage, ansikte (speciellt runt ögonen) och extremiteter. Det orsakar ofta svullnad runt anklar och tår efter att barnen har suttit ner eller stått upp under en längre tid.
Det finns även andra symptom. Barn med detta tillstånd kan också ha:
- Diarré
- Problem med att urinera
- Mörkt och skummande urin
- Trötthet
- Magsmärta
- Vit hud runt naglarna
- Dålig aptit
Läs också: 5 naturliga teer mot svullen mage
Tre orsaker till nefrotiskt syndrom hos barn
Nefrotiskt syndrom hos barn är idiopatiskt. Med andra ord betyder det att läkare inte vet helt säkert vad som orsakar det hos 90 % av barn mellan två och tolv år gamla som lider av denna sjukdom.
Oftast verkar dessa barn ha helt normala njurar, eller snarare kan läkare inte se vad som är fel på njurarna, inte ens genom undersökning med mikroskop. Njurvävnaden ser normal ut och det är oftast omöjligt att förklara orsaken.
Den näst vanligaste orsaken hos barn är typ 1-diabetes. Detta kan skada njurarna genom att påverka glomeruli så att dessa inte kan avgöra vad besluta vad som är avfall och vad som är användbart för kroppen.
Den tredje orsaken är genetiska mutationer. Oftast anses nefrotiskt syndrom vara genetiskt. För barn som är under 12 månader gamla anses det dock vara ett medfött nefrotiskt syndrom.
Möjliga behandlingar
Om du tror att ditt barn har nefrotiskt syndrom, prata med en läkare. Barnet kommer antagligen att få lämna ett urinprov för att läkaren ska kunna se om det finns överflödigt protein i urinen.
Efteråt kommer läkaren att försöka hitta orsaken för att på så vis besluta om den bästa möjliga behandlingen. Utöver det kan läkaren också vilja ta blodprover eller till och med en biopsi på njurarna. Biopsin utförs för att läkaren ska kunna analysera tillståndet utifrån ett litet vävnadsprov.
Oftast rekommenderar läkare en behandling med kortikosteroider, förutom i medfödda fall. Om denna typ av läkemedel skapar biverkningar kan läkaren prova andra typer av läkemedel som cyklofosfamid eller ACE-hämmare. Din läkare kan även föreslå att använda diuretika för att minska svullnaden. Av samma anledning rekommenderas en kost med lång halt av natrium för barn som lider av detta tillstånd.
Många barn med genetiskt nefrotiskt syndrom svarar oftast inte på sin behandling. Dock finns det forskning som tyder på att immunsuppressiva medel kan fungera för vissa patienter. Det är er läkare som ser till att hitta den bästa behandlingen för ditt barns specifika behov.
Om du tror att ditt barn lider av nefrotiskt syndrom, kontakta din läkare. Han eller hon kan berätta om ni behöver boka en tid. Som vi alltid säger: ingen kan ge dig bättre råd än en specialist.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Román Ortiz, Elena. (n.d.). SÍNDROME NEFRÓTICO PEDIÁTRICO. Asociación Española de Pediatría. https://www.aeped.es/sites/default/files/documentos/18_sindrome_nefrotico.pdf
- NIH staff. (n.d.). Los riñones y su funcionamiento. National Institute of Diabetes and Digestivo and Kidney Disease. https://www.niddk.nih.gov/health-information/informacion-de-la-salud/enfermedades-rinones/rinones-funcionamiento
- KidsHealth. (n.d.). Síndrome nefrótico. KidsHealth. https://kidshealth.org/es/parents/nephrotic-syndrome-esp.html
- Cisneros, L. (2018). Síndrome nefrótico en niños: rol del pediatra y nefrólogo pediatra. Revista de la Facultad de Medicina Humana, 18(1). http://revistas.urp.edu.pe/index.php/RFMH/article/view/1270/1163
- Gómez Morejón, A., Pérez González, L., & Chaviano Mendoza, O. (2019). El síndrome nefrótico en pediatría: un impacto en la infancia. Revista Finlay, 9(1), 20-25. http://scielo.sld.cu/scielo.php?pid=S2221-24342019000100020&script=sci_arttext&tlng=pt
- Mayo Clinic staff. (n.d.). Biopsia renal. Clínica Mayo. https://www.mayoclinic.org/es-es/tests-procedures/kidney-biopsy/about/pac-20394494
- Jones, L. V. (2014). Tratamiento del síndrome nefrótico idiopático en niños. Boletín médico del Hospital Infantil de México, 71(5), 315-322. https://www.elsevier.es/es-revista-boletin-medico-del-hospital-infantil-401-articulo-tratamiento-del-sindrome-nefrotico-idiopatico-S1665114614000318