5 möjliga tecken på stämbandsknutor
Stämbandsknutor är icke cancerösa utväxter på stämbanden. De dyker upp när man använt rösten för mycket under en längre period.
Deras tillväxt och utveckling börjar med en inflammation och slutar med förhårdnader. Att känna igen stämbandsknutor är viktigt om man vill upptäcka och behandla dem så snart som möjligt.
Orsaker
- Att skrika
- Att harkla sig för mycket
- Kronisk hosta
- Röstimitationer
- Att prata för mycket
- Att sjunga i en onaturlig röstton
Allt som har att göra med överdrivet bruk av stämbanden kan gradvis leda till trauma, vilket ger upphov till inflammation och till slut stämbandsknutor.
Vi rekommenderar att du läser: Varför tappar du konstant rösten?
De vanligaste symptomen på stämbandsknutor
1. Hes röst
Rösten kan låta lite (eller väldigt) hes. En felhantering av luften, som tar slut i slutet av en mening, gör att det låter som att den som talar inte får tillräckligt med luft.
2. Vokal trötthet
Man kan känna av en torrhet i svalg och struphuvud, vilket leder till att man vill harkla sig.
3. Spänningar i nackmusklerna
Det finns en rad olika saker som kan ge upphov till spända muskler, från uttorkning och övervikt till dålig hållning och plötsliga rörelser. Det är ett vanligt problem som är resultatet av en blockering av musklerna i det drabbade området.
En person med stämbandsknutor kan uppleva stora spänningar i nackregionen, vilket kan leda till huvudvärk eller andra komplikationer.
Läs även: Lindra nacksmärta med 4 enkla övningar
4. Hosta
Det kan kännas som om något sitter fast i svalget. Hostan kan vara smärtsam, speciellt om den är konstant.
5. Trötthet i kropp och röst
När kroppen måste anstränga sig är trötthet oundvikligt. När rösten når fonetisk utmattning dyker symptom upp.
Faktorer som kan leda till knutor
- Allergier
- Tobaksbruk
- Otillräckligt med luft
- Gastroesofageal refluxsjukdom
- För fuktiga omgivningar
- Jobb som kräver användning av rösten: lärare, radiopratare, sångare
- Exponering för irriterande gaser eller kemiska produkter
Diagnos
Om du har upplevt heshet i rösten i mer än 2-3 veckor bör du träffa en läkare. En komplett undersökning inkluderar en granskning av din medicinska historia, en fysisk undersökning samt chansen att tala med en läkare.
Vidare bör läkaren även be om:
- Ett neurologiskt prov
- En undersökning utförd av en ögon-, näs- och halsläkare.
- En röstundersökning av en patolog eller terapeut.
- Läkaren kan även genomföra en laryngoskopi för att undersöka stämbandens rörelser.
Behandling av stämbandsknutor
De olika behandlingarna består av kirurgi, farmaceutiska läkemedel eller att lära ut ordentlig röstvård.
Kirurgiska ingrepp
Kirurgi har som syfte att ta bort knutorna från stämbanden. Läkare använder sig av det när knutorna är väldigt stora eller om de har varit där länge.
Behandlingar med läkemedel
I vissa fall rekommenderas patienter genomgå en läkemedelsbehandling för att minska ansträngningarna på stämbanden. Behandlingar kan vara för gastroesofageal refluxsjukdom, allergi eller sköldkörtelproblem.
Röstvård
Den här behandlingstypen består av att lära sig om korrekt oral hygien, vilka stämbandsvanor man måste sluta med, vad som är en hälsosam ton och volym, och hur man andas för bra röstproduktion.
Andra behandlingar
- Total röstvila.
- När nodulerna är små eller mjuka kan de behandlas med antiinflammatoriska steroider.
- Fonetiska övningar för att återställa stämbanden och förebygga att knutorna dyker upp igen.
Hur kan man förebygga stämbandsknutor?
- Missbruka inte din röst.
- Om du är sångare, lärare, radiopratare etc. ska du ta dig tid att vila rösten.
- Lär dig rätt talmetoder för att självsäkert och lugnt kunna göra ditt jobb.
- Föräldrar bör se till att deras barn använder rätt rösttekniker för att undvika problem med spänningar från ung ålder.
- Sluta med giftiga vanor såväl som saker som irriterar näsa och hals.
- Boka tid hos din läkare om du har några misstankar. Med en enkel och smärtfri undersökning kan en läkare bekräfta om det finns ett problem eller inte.
Huvudbild från © wikiHow.com
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Gereige, R., & Cunill-De Sautu, B. (2011). Throat Infections. Pediatrics in Review. https://doi.org/10.1542/pir.32-11-459
- Altman, K. W. (2007). Vocal Fold Masses. Otolaryngologic Clinics of North America. https://doi.org/10.1016/j.otc.2007.05.011
- Johns, M. M. (2003). Update on the etiology, diagnosis, and treatment of vocal fold nodules, polyps, and cysts. Current Opinion in Otolaryngology and Head and Neck Surgery. https://doi.org/10.1097/00020840-200312000-00009
- Naunheim, M. R., & Carroll, T. L. (2017). Benign vocal fold lesions. Current Opinion in Otolaryngology & Head and Neck Surgery. https://doi.org/10.1097/MOO.0000000000000408
- Thompson, L. D. R. (2013). Larynx: Nodules and polyps. Ear, Nose and Throat Journal.