De märken som psykologiskt våld lämnar på din kropp
Våld är en social eller personlig interaktion där det enda tydliga syftet är att såra eller orsaka skada på den andra parten. Det finns många typer och grader av våld, och de kan vara så subtila att de knappt märks. Psykologiskt våld kan också lämna märken på kroppen, trots att det inte är fysiskt.
I den här artikeln ska vi ta en titt på effekterna av psykologiskt våld på våra kroppar, hur det kan påverka vår livskvalitet såväl som sätt att förebygga dessa ofta långdragna övergrepp.
Vad är psykologiskt våld?
Psykologiskt våld är ett verbalt (icke-fysiskt) övergrepp som baseras på förödmjukelse, ogiltigförklarande, förnedring, förolämpning, isolering eller mobbing. Eftersom det inte finns några fysiska bevis – såsom bulor, rivsår eller blåmärken – kan det ibland vara svårt att bevisa, eftersom ord står mot ord. Värt att notera är att båda könen utsätts för våld i hemmet i ungefär samma utsträckning, enligt siffror från Sahlgrenska akademin.
Det är en form av övergrepp som går ut på att utsätta personen för konstant press, och på så sätt skada honom eller henne. Det utförs i form av skrik eller förödmjukelse som diskriminerar offrets värdighet.
Tecken som lämnas på kroppen
1. Sömnproblem
Psykologiskt våld resulterar vanligtvis i sömnproblem. Högre doser av påtryckningar och verbalt våld kan leda till psykologiska tillstånd såsom ångest, stress och sömnlöshet. Att falla offer för olika typer av förnedring kan leda till nerv- och hjärtproblem.
Rädsla för förövaren ger upphov till en sömnlöshet som försvagar offret mer och mer. Det får en även att undvika maktmissbruket i ännu högre utsträckning. Vidare kan otillräcklig sömn göra kroppen svagare och mer benägen att bli sjuk.
2. Ätstörningar
Ofta drabbas offer för psykologiskt våld av ätstörningar. På grund av den sänkta självkänslan börjar personen känna att hon eller han inte förtjänar något, att allt är personens eget fel. Denna verklighetsförvrängning leder till:
- Brist på aptit
- Brist på kontroll
- Osäkerhet och ingen tanke på vad man äter
En ätstörning är en sjukdom som präglas av en förvrängning av kroppsbilden. Det finns faktorer som kan leda till dessa störningar, såsom känslor av ensamhet, frustration, undertryckt ilska eller emotionell ångest.
- Hos offer för psykologiskt våld är det även vanligt att se gastrit (akut buksmärta, halsbränna, sveda).
3. Hypertoni
Oregelbundet blodtryck är ytterligare ett tecken som psykologiskt våld kan lämna på kroppen. Att leva i ett tillstånd av kontinuerlig vakenhet för att skydda sitt liv kan få blodtrycket att höjas. Sinnet skickar signaler till kroppen om att den är utsatt för risk eller fara, vilket får kroppen att pumpa mer blod.
Personer som är i knipa eller utsätts för konstant hot har en tendens att utveckla hypertoni. Kort sagt är det en försvarsstrategi som är nära kopplad till personer som utsätts för psykologiskt våld.
4. Depression
Psykologiskt våld får offret att försättas i ett tillstånd av depression och total ångest. Det finns många former av psykologiskt våld som kan resultera i sjukdomar eller mentala tillstånd:
- Utpressning
- Okontrollerad svartsjuka
- Berövande av frihet och kontroll av pengar
- Förolämpningar och nedsättande smeknamn
- Total kontroll över sociala interaktioner
- Inkräktande på privatlivet
- Skrik, förolämpningar och nedtryckningar
- Kontroll av kläder
- Sexuella relationer utan samtycke
- Dominans och undergivenhet
Det är med tanke på allt detta inte konstigt att offret kan falla in i ett tillstånd av ödslighet, trots avsaknad av fysiskt våld. Man kan till och med bli självmordsbenägen eller sluta bry sig om vad som sker i livet.
Ännu en förvärrande faktor är vanligtvis att förövaren är en partner eller nära familjemedlem.
Tips för att förebygga psykologiskt våld
Tänk på följande för att undvika att falla offer:
- Någon som älskar dig får dig inte att gråta.
- Acceptera och normalisera inte skrik och uppvisningar av ilska.
- Tillåt aldrig förolämpningar, verbala attacker eller förakt.
- Din åsikt är lika mycket värd som andras.
- Ingen äger en annan person.
- Rättfärdiga och försvara inte våldsamt beteende.
- Du kan inte alltid förlåta.
- Om du är rädd för din partner är det inte kärlek.
Om det är fallet för dig ska du utrustad dig med mod och be om hjälp.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Coker, A. L., Davis, K. E., Arias, I., Desai, S., Sanderson, M., Brandt, H. M., & Smith, P. H. (2002). Physical and mental health effects of intimate partner violence for men and women. American Journal of Preventive Medicine, 23(4), 260–268. https://doi.org/10.1016/s0749-3797(02)00514-7
- Dokkedahl, S., Kok, R. N., Murphy, S., Kristensen, T. R., Bech-Hansen, D., & Elklit, A. (2019). The psychological subtype of intimate partner violence and its effect on mental health: protocol for a systematic review and meta-analysis. Systematic Reviews, 8(1), 198. https://doi.org/10.1186/s13643-019-1118-1
- Kimber, M., McTavish, J. R., Couturier, J., Boven, A., Gill, S., Dimitropoulos, G., & MacMillan, H. L. (2017). Consequences of child emotional abuse, emotional neglect and exposure to intimate partner violence for eating disorders: a systematic critical review. BMC Psychology, 5(1), 33. https://doi.org/10.1186/s40359-017-0202-3
- Koo, D. L., Nam, H., Thomas, R. J., & Yun, C. H. (2018). Sleep Disturbances as a Risk Factor for Stroke. Journal of Stroke, 20(1), 12–32. https://doi.org/10.5853/jos.2017.02887
- Mwakanyamale, A. A., & Yizhen, Y. (2019). Psychological maltreatment and its relationship with self-esteem and psychological stress among adolescents in Tanzania: a community based, cross-sectional study. BMC Psychiatry, 19(1), 176. https://doi.org/10.1186/s12888-019-2139-y
- Rantala, M. J., Luoto, S., Krama, T., & Krams, I. (2019). Eating Disorders: An Evolutionary Psychoneuroimmunological Approach. Frontiers in Psychology, 10, 2200. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.02200
- Rivera, P. M., Fincham, F. D., & Bray, B. C. (2018). Latent Classes of Maltreatment: A Systematic Review and Critique. Child Maltreatment, 23(1), 3–24. https://doi.org/10.1177/1077559517728125
- Simmons, J., Wijma, B., & Swahnberg, K. (2015). Lifetime co-occurrence of violence victimisation and symptoms of psychological ill health: a cross-sectional study of Swedish male and female clinical and population samples. BMC Public Health, 15, 979. https://doi.org/10.1186/s12889-015-2311-3
- Wassing, R., Benjamins, J. S., Dekker, K., Moens, S., Spiegelhalder, K., Feige, B., Riemann, D., van der Sluis, S., Van Der Werf, Y. D., Talamini, L. M., Walker, M. P., Schalkwijk, F., & Van Someren, E. J. (2016). Slow dissolving of emotional distress contributes to hyperarousal. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 113(9), 2538–2543. https://doi.org/10.1073/pnas.1522520113
- Wilkins, N., Myers, L., Kuehl, T., Bauman, A., & Hertz, M. (2018). Connecting the Dots: State Health Department Approaches to Addressing Shared Risk and Protective Factors Across Multiple Forms of Violence. Journal of Public Health Management and Practice, 24, S32–S41. https://doi.org/10.1097/phh.0000000000000669; texto completo
