Känslomässigt otillgängliga personer: vad du behöver veta
Det verkar som att ingenting påverkar eller berör dem. De är lika kalla och orubbliga som isberg. Det är den här bilden vi ofta har av känslomässigt otillgängliga personer; som om de har en skyddande sköld runt omkring sig som gör att ingenting berör dem.
Det är dock viktigt att betona att detta är en försvarsmekanism: det är en rigorös kontroll över känslor som är resultatet av tidigare erfarenheter. Låt oss se vad det handlar om i dagens artikel.
Varför är känslomässigt otillgängliga personer som de är?
Känslomässigt otillgängliga personer är de som skapar en barriär mellan sig själva och andra. När vi är i dessa personers närhet känns det alltid som att man bara kan prata om vissa ämnen och upp till en viss punkt, för när samtalet verkar blir djupare stänger de av utan att ge fler detaljer eller ge upphov till frågor.
Generellt sätt pratar de mest om triviala ämnen utan större betydelse. När du tänker på hur väl du känner personen, så upptäcker du ofta att du knappt känner personen alls eftersom han eller hon aldrig öppnar upp.
Dessa personer verkar vara kalla människor som är försiktiga med att uttrycka sig eftersom de inte gillar att känna sig utsatta och sårbara. Denna barriär tjänar de därför som skydd. De söker inte intimitet i sina relationer. För denna typ av person har livet inga känslomässiga nyanser. Ingenting varken berör eller påverkar, vare sig det handlar om positiva eller negativa upplevelser.
Vi tror att du också skulle vilja läsa den här artikeln: 5 former av emotionella övergrepp vi inte alltid upptäcker
Möjliga orsaker till känslomässigt avstånd
Det finns många olika anledningar till varför en person kan ha svårt att uttrycka sina känslor. Bland dem hittar vi följande:
- Att lära av erfarenheter: Vårt känslomässiga universum expanderar eller krymper utifrån den möjlighet vi har att få kontakt med våra känslor. En typ av dessa ursprungliga upplevelser kommer från vår tidiga barndom. När våra tankar, känslor och preferenser beaktas av vuxna och människor runt omkring oss, lär vi oss att de är viktiga. När det tvärtom inte finns plats för känslor eller när de alla indikerar samma sak, blir våra känslomässiga upplevelser utarmade. För att försvara oss, eller för att slippa känna obehag, börjar vi därför dölja dem och tysta dem.
- Ogiltigförklaring av känslor: Detta kan inträffa i långvariga relationer eller vid tidig ålder. Fraser som “gråt inte” och “det är ingen stor grej” kan vara en utlösare för att människor ska lära sig att händelser och känslor inte är viktiga, eller att de borde lösa det själva. Detta inträffar ofta i barndomen.
- Efter att ha varit föremål för förlöjligande: Detta går hand i hand med föregående punkt. När en person har blivit förlöjligad och retad för att uttrycka känslor kan detta göra att han eller hon blir avlägsen. Personen i fråga föredrar sedan att hålla känslorna för sig själv för att inte bli utsatt igen
Hur man närmar sig känslomässigt otillgängliga personer
Att närma sig känslomässigt avlägsna människor kan innebära mycket ansträngning som ofta åtföljs av frustration. Det finns dock några rekommendationer som vi kan ta i beaktande:
- Undvik att pressa dem. Oavsett hur mycket du insisterar kommer de bara att öppna sig när de känner sig bekväma och självsäkra, och när de inte längre känner sig hotade. Så det är en bra idé att undvika att pressa dem, vilket bara skapar mer misstro.
- Tid och tålamod. Förtroendefulla relationer utvecklas och befäster sig med tiden. Först då kan en person känna sig trygg och öppna upp. Ha detta i åtanke.
- Acceptera att vi inte alla har samma förmåga att kunna uttrycka oss. Det är avgörande att inte försöka förändra personen, utan att acceptera att han eller hon har gränser och ett unikt sätt att etablera relationer. Det är detta som ger oss självförtroende och trygghet att uttrycka oss när vi vill.
- Börja med triviala ämnen. Även om du vet vad som händer med honom eller henne, börja med att ta upp meningslösa ämnen som är av liten betydelse. Kommunicera också genom att berätta hur du känner och vad som händer dig. Lite i taget kommer du att kunna komma närmare och skapa en atmosfär av större intimitet.
Du kanske också är intresserad av att läsa: 4 tips för att tala med både ärlighet och empati
Känslor är som verktyg
Känslorna i våra liv är som en verktygslåda som vi måste använda för att hantera olika situationer. Rädsla varnar oss till exempel om att vi är i fara, och uppmanar oss dessutom att vidta åtgärder för att överleva. Glädje, å andra sidan, hjälper oss att känna oss tillfreds.
När vi förnekar våra känslor är det som att vi lämnar bort våra verktyg, särskilt när de situationer som åberopar dem uppstår om och om igen. Med andra ord så kan vi undvika att visa vad vi känner, men vi kommer aldrig att kunna undvika att bli påverkade av känslor. Att göra det medför en betydande kostnad.
Trots att man kan tro att man är mindre sårbar när man inte visar känslor, är det faktiskt tvärtom. När man är blind för sina känslor, så blir man känslornas fånge just precis för att man inte är medveten om dem. När man upplever dem vet man inte hur man ska hantera dem.
Att uttrycka känslor är hälsosamt
En bra utgångspunkt är att analysera våra föreställningar om vad det innebär att uttrycka känslor eller att vara känslomässig. Många gånger begränsar vi oss själva för att vi tror att det får oss att framstå som känsliga, sårbara eller tron att känslor kan skada oss. Att identifiera vad dessa underliggande föreställningar är hjälper oss att förstå beteenden och försöka byta ut dem mot mer funktionella sådana.
Därför är det hälsosammare att acceptera känslor, arbeta med dem, uppleva dem och hitta ett sätt att leva med båda sidor av myntet. Det finns bra och dåliga situationer i livet. Om vi kan lära oss att acceptera våra känslor så kan det hjälpa oss att leva med dem alla på bästa möjliga sätt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Fernandez, Ana María, & Dufey, Michele, & Mourgues, Catalina (2007). Expresión y reconocimiento de emociones: un punto de encuentro entre evolución, psicofisiología y neurociencias. Revista Chilena de Neuropsicología, 2(1),8-20.[fecha de Consulta 17 de Marzo de 2022]. ISSN: 0718-0551. Disponible en: https://www.redalyc.org/articulo.oa?id=179317882002
- Heras Sevilla, D., Cepa Serrano, A., & Lara Ortega, F. (2016). Desarrollo emocional en la infancia. Un estudio sobre las competencias emocionales de niños y niñas. International Journal of Developmental and Educational Psychology. Revista INFAD de Psicología., 1(1), 67.