Kackerlackor är en hälsorisk: Myt eller verklighet?
Kackerlackor är ett av de mest obehagliga djur vi kan ha i våra hem. De gömmer sig i springor, förökar sig snabbt och anpassar sig till alla sorts olika miljöer. Dessa leddjur, som tillhör familjen Blattidae, är förknippade med smuts och sjukdomar. I den här artikeln får vi reda på att kackerlackor är en hälsorisk.
Liksom andra djur, såsom gnagare eller myggor, är kackerlackor smitthärdar och kan alltså bära på sjukdomsframkallande bakterier från förorenade miljöer.
De anpassar sig bäst till fuktiga och varma miljöer, och förekommer därför främst i neotropiska klimat. De kan variera i storlek från 5 millimeter, i sina tidiga utvecklingsstadier, upp till 10 centimeter. De har nattliga vanor, så de gömmer sig vanligtvis i sprickor eller små utrymmen under dagen, och kommer ut för att leta efter mat på natten.
Farorna med kackerlackor för människors hälsa
Kackerlackor är en hälsorisk eftersom de bär på mer än 40 arter av patogena bakterier. Dessutom kan de också överföra helminter, protozoer, virus och svampar. Enligt forskning publicerad i Journal of Medical Entomology är Salmonellabakterier i mat förknippade med förekomsten av kackerlackor i våra hem.
Särskilt kackerlackor bär ofta spillning och avfall på benen. Dessa kan avsättas på mat och sedan, vid intag, göra oss sjuka.
Några av de vanligaste sjukdomarna de orsakar hos människor är tarminfektioner som leder till diarré och gastroenterit. Vissa vetenskapliga rapporter har funnit att kackerlackor bär på följande parasiter som orsakar den vanligaste tarmparasitosen i låginkomstländer:
- Entamoeba histolytica
- Enterobius vermicularis
- Ascaris lumbricoides
American Lung Association påpekar också att kackerlackor har allergener som förvärrar astma och producerar allergiska reaktioner. Dessa allergener sprids i små partiklar i luften, och kan således fastna på kläder och möbler.
Systematiska översikter om ämnet klargör dock att inte alla människor är känsliga för dessa djurs allergener. Trots detta rekommenderar internationella hälsoorganisationer att minimera närvaron av dessa kryp och frekvent desinfektion i hem där astmatiker bor.
Ta reda på mer: Är det säkert att ta bort mögel på maten och äta resten?
Kackerlackor är en hälsorisk: Men kan de bita oss?
På grund av deras fysiska egenskaper, deras snabba klättrande rörelser och deras koppling till sjukdomar, skapar kackerlackor fobier hos många människor. När vi hittar dem i våra hem kan det skapa rädsla och många undrar om de även bits.
Forskning har funnit att de har tuggande mundelar med robusta käkar. Det vill säga deras anatomi innebär att de kan bitas.
Trots denna egenskap är det inte vanligt att de biter människor. Om de känner sig hotade tenderar de att fly. Centers for Disease Control and Prevention (CDC) uppger i själva verkat att de inte biter, men att deras ben kan rispa dig vid kontakt.
Kackerlackor har 3 par långa, smidiga ben, och de flesta av dem har många ryggdelar. Dessa ryggdelar gör att de kan röra sig smidigt, ger dem stabilitet och skyddar dem mot vissa rovdjur.
Om du råkar vidröra en kackerlacka kan den skada dig med benen vilket kan könnas som ett bett.
Hur håller man hemmet fritt från kackerlackor?
Förebyggande är den första aspekten för att hålla kackerlackor borta från ditt hem. För att göra detta bör du täta sprickor i dörrar och fönster för att förhindra att de kommer in.
Det är också viktigt att täcka sprickor i badrum och kök för att hindra dem från att komma åt vatten och matkällor. Följande är några andra effektiva strategier.
Genomför rigorösa rengöringsåtgärder
Kackerlackor utgör en hälsorisk eftersom de kan bära med sig mikroorganismer och ämnen från smutsiga platser. Av denna anledning är det nödvändigt att ha ett korrekt avfallskontrollsystem som håller sopor tätt övertäckta och garanterar frekvent sophämtning.
Det är också viktigt att undvika soptippar nära hemmet. Likaså ska det inte finnas någon ansamling av fett och matavfall i köket.
Städa regelbundet utrymmen som är svåra att komma åt vid den dagliga städningen. Till exempel under kylskåpet, bakom ugnen och apparater, och runtom sopkärl.
Försegla och förvara mat
För att förhindra att kackerlackor attraheras av mat och förorenar den är det viktigt att förvara all mat på rena platser och i lufttäta behållare. Under inga förhållanden bör du lämna mat exponerad i köket eller matsalen, särskilt inte på natten.
Har du husdjur?
Förvara hund- och kattmat i lufttäta behållare eller försegla påsarna med djurmaten. Du bör regelbundet tvätta kärlen som ditt husdjur äter ur och ta bort alla rester på golvet. Tänk också på att städa bort djurens avföring direkt.
Minska luftfuktigheten i ditt hem
Fuktiga miljöer är kända för att främja spridning av skadedjur. I synnerhet kackerlackor föredrar dessa miljöer. Håll därför alla utrymmen i ditt hus torra och reparera eventuella skadade rör eller läckor i väggarna.
Ta reda på mer: Hur man blir av med kackerlackor naturligt
Använd bakpulver, vatten och socker
En av de mest kända och mest effektiva huskurerna är en blandning av bakpulver, vatten och socker. Lägg detta i små lock i hemmets olika hörn. Om du har sprickor eller springor i väggar och golv hemma, kan du placera bakpulver i dessa för att förhindra att kackerlackorna gömmer sig där.
Använd kackerlacksmedel på dörrar och fönster
Om du bor i ett område där kackerlackor är vanliga och har haft ett par sådana i ditt hem kan du använda sprayer som du sprayar på dörrar och fönster. Dessa produkter är vanligtvis effektiva för att förhindra att kackerlackor kommer in i huset.
Ta hjälp av skadedjursexperter för att hantera kackerlackor som hälsorisk
Om ditt hem är angripet av kackerlackor rekommenderar vi att du vänder dig till skadedjursexperter som erbjuder heltäckande lösningar. Dessa djur är mycket motståndskraftiga och sprider lätt sina ägg.
Kommunala hälsoavdelningar har ofta skadedjursbekämpningsprogram och gratis rådgivning. Låt det inte pågå för länge.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Do, D. C., Zhao, Y., & Gao, P. (2016). Cockroach allergen exposure and risk of asthma. Allergy, 71(4), 463-474. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/all.12827
- García, F., Notario, M. J., Cabanás, J. M., Jordano, R., & Medina, L. M. (2014). Incidence of bacteria of public health interest carried by cockroaches in different food-related environments. Journal of medical entomology, 49(6), 1481-1484. https://academic.oup.com/jme/article/49/6/1481/965307
- Kinfu, A., & Erko, B. (2008). Cockroaches as carriers of human intestinal parasites in two localities in Ethiopia. Transactions of the Royal Society of Tropical Medicine and Hygiene, 102(11), 1143-1147. https://academic.oup.com/trstmh/article-abstract/102/11/1143/1936106
- Naher, A., Afroz, S., & Hamid, S. (2018). Cockroach associated foodborne pathogens: Distribution and antibiogram. Bangladesh Medical Research Council Bulletin, 44(1), 30-38. https://www.banglajol.info/index.php/BMRCB/article/view/36802
- Pomés, A., Mueller, G. A., Randall, T. A., Chapman, M. D., & Arruda, L. K. (2017). New insights into cockroach allergens. Current allergy and asthma reports, 17, 1-16. https://link.springer.com/article/10.1007/s11882-017-0694-1
- Portnoy, J., Chew, G. L., Phipatanakul, W., Williams, P. B., Grimes, C., Kennedy, K., … & Sublett, J. (2013). Environmental assessment and exposure reduction of cockroaches: a practice parameter. Journal of allergy and clinical immunology, 132(4), 802-808. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0091674913009743
- Schal, C., & DeVries, Z. C. (2021). Public health and veterinary importance. Biology and management of the German cockroach, 17-52. https://books.google.com/books?hl=es&lr=&id=gsctEAAAQBAJ&oi=fnd&pg=PA2003&dq=implications+for+public+health+%22domiciliary+cockroaches%22&ots=gy2C6Czui-&sig=ZfTbLn73y-mDeZloJA6Lwge2bR8
- WHO Expert Committee on Vector Biology and Control, & World Health Organization. (1988). Lucha contra vectores y plagas urbanos: 11 i̜nforme del Comité de Expertos de la OMS en Biolog’ia de los Vectores y Lucha Antivectorial [se reunió en Ginebra del 15 al 21 de septiembre de 1987]. https://apps.who.int/iris/handle/10665/38666