Behandlingar för tarmparasiter: naturliga & enkla
Tarmarna kan husera flera typer av objudna gäster, inklusive parasiter. Dessa encelliga organismer når matsmältningssystemet när du dricker orenat vatten eller äter kontaminerad mat. “Fördelen” är att de reproducerar sig inuti kroppen, vilket gör att de effektivt kan avlägsnas med konventionell medicin eller naturliga huskurer. Låt oss lära dig lite mer om behandlingar för tarmparasiter.
Hur vet man om man har tarmparasiter?
Det är möjligt att du har blivit smittad av tarmparasiter om du upplever:
- Diarré
- Illamående eller kräkningar
- Magont
- Trötthet
- Svaghet
- Viktminskning
- Gasbildning
Om du märker av ett eller flera av ovanstående symtom bör du helst omedelbart kontakta din läkare, som kan utföra några tester för att ta reda på om du har drabbats av tarmparasiter och i så fall vilken typ du har. Men i den här artikeln ska vi gå igenom några behandlingar för tarmparasiter du kan utföra hemma.
Vitlök
Vitlök kan hjälpa till att eliminera de flesta typer av parasiter. Det är effektivt färskt eller som kosttillskott.
Hydrastis canadensis
Denna växt, som även kallas blodstilla, har använts sedan urminnes tider. Ett te på detta kan döda parasiter som har attackerat kroppens vävnader.
Svart valnöt
Oljan från denna nöt används för att befria barn från vanliga parasiter.
Malört
Malört är en medicinalväxt som har använts i århundraden som en naturlig och effektiv huskur för att döda ett stort antal tarmparasiter eftersom det försvagar deras cellmembran. Du kan dricka det i form av te eller ta det i kapselform. Båda sätten är lika effektiva.
Citronmålla
Det bästa och mest effektiva sättet att bereda denna växt är i form av ett te. Denna naturliga huskur mot parasiter används flitigt i Mexiko.
Pumpafrön
Pumpafrön är särskilt bra för att ta bort bandmask. Det rekommenderas att vuxna konsumerar sju gram. För att göra behandlingar för tarmparasiter kan du bland annat mala ned fröna och mixa dem med en fruktjuice. Två timmar innan du dricker det bör du ta ett laxermedel för att främja rengöring av tarmarna.
Grapefruktextrakt
Detta extrakt kan köpas i de flesta hälsokostbutiker. Grapefrukt har antimikrobiella och svampdödande egenskaper.
Ytterligare rekommendationer
När du använder behandlingar för tarmparasiter bör du komma ihåg att det finns vissa produkter som är bäst att undvika under tarmrengöringsprocessen. Några av dem är som följer:
- Kaffe
- Raffinerat socker
- Alkohol
- Livsmedel som innehåller mycket fett
Däremot bör du öka din konsumtion av:
- Ananasjuice
- Papayafrön
- Morotsjuice
- Sallader
- Sötpotatis
- Probiotika (yoghurt)
- Gurkmeja
Kom ihåg att dessa behandlingar för tarmparaister är avsedda att komplettera konventionella medicinska behandlingar, så du bör alltid konsultera din läkare för att säkerställa att det är okej att du tar naturliga huskurer som ett komplement under behandlingen och/eller efter att du har slutfört den. Detta för att säkerställa att processen är säker och effektiv.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Ameen, S. A., Adedeji, O. S., Ojedapo, L. O., Salihu, T., & Fakorede, O. L. (2012). Anthelmintic efficacy of pawpaw (Carica papaya) seeds in commercial layers. African Journal of Biotechnology, 11(1), 126-130. https://www.ajol.info/index.php/ajb/article/view/93048
- de L. Paula, L. A., Cândido, A. C., Santos, M. F., Caffrey, C. R., Bastos, J. K., Ambrósio, S. R., & Magalhães, L. G. (2021). Antiparasitic properties of propolis extracts and their compounds. Chemistry & Biodiversity, 18(9), e2100310. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/cbdv.202100310
- Emami, S. A., Rabe, S. Z. T., Ahi, A., & Mahmoudi, M. (2012). Inhibitory activity of eleven Artemisia species from Iran against Leishmania major parasites. Iranian Journal of Basic Medical Sciences, 15(2), 807. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3586874/
- Grzybek, M., Kukula-Koch, W., Strachecka, A., Jaworska, A., Phiri, A. M., Paleolog, J., & Tomczuk, K. (2016). Evaluation of anthelmintic activity and composition of pumpkin (Cucurbita pepo L.) seed extracts—in vitro and in vivo studies. International Journal of Molecular Sciences, 17(9), 1456. https://www.mdpi.com/1422-0067/17/9/1456
- López-Sáez, J. A., & Pérez-Soto, J. (2010). Etnobotánica medicinal y parasitosis intestinales en la isla de Ometepe, Nicaragua. Polibotánica, (30), 137-161. https://www.scielo.org.mx/scielo.php?pid=S1405-27682010000200010&script=sci_abstract&tlng=pt
- Loo, C. S. N., Lam, N. S. K., Yu, D., Su, X. Z., & Lu, F. (2017). Artemisinin and its derivatives in treating protozoan infections beyond malaria. Pharmacological Research, 117, 192-217. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1043661816306715
- Mandal, S. K., Maji, A. K., Mishra, S. K., Ishfaq, P. M., Devkota, H. P., Silva, A. S., & Das, N. (2020). Goldenseal (Hydrastis canadensis L.) and its active constituents: a critical review of their efficacy and toxicological issues. Pharmacological Research, 160, 105085. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1043661820313931
- Menéndez, M. E. A., de la Cruz Chávez, F., Rodríguez, A. P., & Castillo, A. M. (2012). The pumpkin seeds as antiparasitic therapy in the population from 5 to 9 years old. Zamuro. Tucupita 2012. Multimed, 16(4). https://www.medigraphic.com/cgi-bin/new/resumenI.cgi?IDREVISTA=308&IDARTICULO=49914&IDPUBLICACION=5111
- Metwally, D. M., Al-Olayan, E. M., Alanazi, M., Alzahrany, S. B., & Semlali, A. (2018). Antischistosomal and anti-inflammatory activity of garlic and allicin compared with that of praziquantel in vivo. BMC Complementary and Alternative Medicine, 18, 1-11. https://link.springer.com/article/10.1186/s12906-018-2191-z
- Potawale, S. E., Luniya, K. P., Mantri, R. A., Mehta, U. K., Waseem, M. D., Sadiq, M. D., … & Deshmukh, R. S. (2008). Chenopodium ambrosioides: An ethnopharmacological review. Pharmacologyonline, 2, 272-286. https://pharmacologyonline.silae.it/files/newsletter/2008/vol2/28.Potawale.pdf
- Saha, P., Bhattacharjee, S., Sarkar, A., Manna, A., Majumder, S., & Chatterjee, M. (2011). Berberine chloride mediates its anti-leishmanial activity via differential regulation of the mitogen activated protein kinase pathway in macrophages. PLoS One, 6(4), e18467. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0018467