Hur blir man en egentligen en benmärgsdonator?
Varje år går antalet drabbade av blodsjukdomar upp. Tyvärr räknar man också med att antalet kommer att stiga drastiskt. Sjukdomar som leukemi, aplastisk anemi och immunsjukdomar kan behandlas med hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT), mer känt som benmärgstransplantation. Men det finns ett problem. I exempelvis USA har en patient bara mellan 25 till 30% chans att hitta en kompatibel donator i familjen. Därför blir de flesta väntande på en benmärgsdonator.
Lyckligt nog så stiger även antalet frivilliga. Det räknas med att det finns över 22 miljoner registrerade som benmärgsdonatorer i 48 länder. Men saken är den att benmärgen måste vara 100% kompatibel med patienten. Enligt experter händer det bara för 1 per 40 000. Det är därför extremt viktigt att fler donerar sin benmärg.
Vi kommer idag att titta på benmärgen och hur du kan bli en donator.
Vad är benmärg?
Benmärgen är en vävnad som finns inuti benen i din kropp. Dess huvudfunktion är att skapa röda blodceller. Benmärgen innehåller även stamceller. Dessa har en väldigt viktig funktion i andra kroppsvävnader.
Vad innebär en benmärgstransplantation?
Att donera benmärg är en process där en liten mängd blod extraheras. Blodet kommer från baksidan av ditt höftben. Med en liten nål och bedövning kan läkare extrahera vad de behöver på ett specialistsjukhus.
Processen har inte några bieffekter för donatorn, eftersom benmärgen har förmågan att återskapa sig helt. Och om transplantationen är lyckad har patienten möjligheten att regenerera alla sina benmärgsceller.
Finns det några risker med att vara benmärgsdonator?
Donationen i sig själv för inte med sig någon risk, men det finns vissa som använder en bedövningssalva. Efter donationen kan du känna lite smärta där benmärgen togs ut, men det försvinner generellt efter några dagar.
Vem kan donera?
Processen att bli en benmärgsdonator är vanligtvis ganska enkel. Men det finns generellt vissa krav:
- Du måste vara i bra form och vara mellan 18 och 55 år.
- Donatorer måste väga minst 50 kg.
- Du måste fylla i papper med relevant information och donera lite blod.
- Donatorer får inte ha sjukdomar som kan föras över via blod.
- Du får inte ha gjort några operationer, tatueringar eller piercingar under det senaste året.
- Donatorer får inte ha haft riskfyllda sexuella relationer.
- Du får inte ha haft feber, diarré eller ha kräkts under de senaste 10 dagarna innan du donerar.
- Donatorer får inte ta droger.
- Du får inte ha ätit fast föda under de senaste 5 timmarna innan proceduren.
Vad innebär det att vara en benmärgsdonator?
Benmärgsdonationer är frivilliga och altruistiska. Det är så över hela världen. Det är en erkänd princip av det internationella samfundet. Varje donator kan hjälpa vilken person som helst i världen så länge de är kompatibla.
Bara i Spanien får över 5,000 personer diagnosen leukemi per år. Av dessa hittar 3 av 4 patienter inte en matchning. Att bli en donator är den enda lösningen för hundratals som behöver hjälp. Det är ett personligt beslut som kan rädda liv. Att donera kan hjälpa patienter med leukemi och andra blodsjukdomar.
Får man kompensation som benmärgsdonator?
Donatorer får inte någon finansiell kompensation för sin donation. Som sagt är det en altruistisk handling som inte kostar någonting, men som kan rädda liv.
Kan jag avskriva mig själv från donationsregistret?
Donatorer har friheten att avskriva sig själva från registret när de vill. Självklart ändras personliga och fysiska omständigheter med tiden.
Är du intresserad? Om du har beslutat dig för att bli en givare, kontakta Tobiasregistret (Sveriges nationella benmärgsdonatorregister). Och se till att dela med dig av informationen så att fler bli givare.
Glöm inte, du har förmågan att rädda liv.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Fundación Josep Carreras, Guía del donante de médula ósea, s.f. https://www.fcarreras.org/es/guia-del-donante-de-medula-osea_4792.pdf
- Organización Mundial de la Salud, PRINCIPIOS RECTORES DE LA OMS SOBRE TRASPLANTE DE CÉLULAS, TEJIDOS Y ÓRGANOS HUMANOS, aprobados en mayo de 2010. s.f. https://www.who.int/transplantation/TxGP%2008-sp.pdf
- Organización Nacional de Trasplantes, “Donación de Médula ósea. Preguntas frecuentes”, s.f. http://medulaosea.ont.es/informacion/preguntas-y-respuestas/