Hur fungerar egentligen inhalatorer?
Astma är en kronisk andningssjukdom. På grund av den kan bronkerna inflammeras och krympa, vilket gör det svårare att få luft till lungorna när man andas. Därför är det nödvändigt att använda inhalatorer.
Svullnad kan även inträffa på grund av en allergisk reaktion på vissa stimuli. Detta eftersom bronkerna kan vara mer känsliga för den externa miljön. Detta kan ske på grund av kyla, träning, tobaksrök och annat. Då sluter sig bronkerna och hindrar patienten från att andas normalt.
Även om vi vet vad som utlöser astmaattacker så vet specialister fortfarande inte exakt vad som orsakar sjukdomen. Den är åtminstone delvis genetisk eftersom den är vanligare hos patienter med familjehistorik.
Vidare kan patienter genomgå perioder utan symptom, följt av perioder med flera astmaattacker. Några av de vanligaste symptomen är hosta, väsande andning, ljud när man andas och svårigheter att andas när man vilar. Andra symptom är slem, nysningar och annat.
När läkarna har identifierat denna sjukdom kommer man ta fram en behandlingsplan. Det finns två olika typer av behandling:
- Livsstilsförändringar: detta baseras på att anamma en serie enkla riktlinjer för att förebygga astmaattacker och nyckelsymptom. Till exempel bör patienter undvika miljöer som gör det svårt att andas.
- Att använda inhalatorer för att lindra symptomen.
Vad är inhalatorer?
Som tumregel refererar denna term till en grupp läkemedel som används för att behandla astma. Man kan använda dem under en astmaattack eller för att förebygga en.
Beroende på varje patients karaktärsdrag och symptom kan man även använda olika typer av inhalatorer. Läkarna kan berätta för er om möjliga bieffekter. Ni kommer även slå fast hur effektiva och hur varaktiga de olika inhalatorerna är efter att ni provat dem.
Vilka typer finns och hur fungerar de?
De vanligaste inhalatorerna är:
Antiinflammatoriska inhalatorer
Dessa fungerar eftersom de minskar den möjliga inflammationen i bronkernas slemhinnor. Generellt använder de kortikosteroider som Fluticason, Budesonid eller Beclometason.
Andra rekommendationer är natriumkronoglykat eller natriumnedrokromil. De håller astman stabil och utan symptom.
Bronkodilatorer
Inom denna kategori finns det två olika typer:
- Beta-agonister: dessa är de vanligaste bronkodilatorerna som rekommenderas av läkare. De verkar på musklerna runt bronkerna, vilket gör att luftvägarna snabbt kan slappna av och fungera korrekt. För att göra det blockerar de en kemisk beståndsdel vid namn acetylkolin.
- Metylxantin: dessa ansvarar också för att göra bronkerna avslappnade och expanderade. Därför förbättrar de blodflödet i området, och hjärtat kan på så sätt jobba bättre och du kan andas lättare.
Antihistamin-inhalatorer
Denna grupp av kemiska beståndsdelar minskar känsligheten för allergener. Därför stoppar de reaktioner på saker som kyla, tobaksrök och annat, vilket hjälper till att kontrollera astmasymptom.
Framförallt lindrar de nysningar, kliande ögon, rinnande ögon och problem med näsan.
Immunoterapi
Detta är för patienter som är allergiska mot saker som utlöser symptom. Generellt administrerar läkare själva allergenen i små doser. När patientens kropp vant sig vid denna utlösare kan astmaattackerna minskas.
En av de vanligaste substanserna är Omalizumab.
Missa inte: Naturliga huskurer för säsongsallergier
Leukotrienhämmare
Leukotrienhämmare agerar också som antiinflammatoriska läkemedel i luftvägarna. På så sätt kan man kontrollera möjliga symptom.
Bronkial termoplasti
Detta är en ny teknik som specialister just nu testar. Det är en kontrollerad applicering av värme i hyperaktiva zoner för att minska inflammation på grund av främmande partiklar.
Generellt kommer din läkare hjälpa dig att slå fast vilken behandlingsplan som är bäst för dig om du har diagnostiserats med astma.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Inhibitory effects of an anti-IgE antibody E25 on allergen-induced early asthmatic response. Boulet LP, Chapman KR, Cote J, et al. Am J Respir Crit Care Med 1997;155:1835-1840.
- The effect of an anti-IgE monoclonal antibody on the early and late-phase responses to allergen inhalation in asthmatics subjects. Fahy JV, Fleming E, Wong H, et al. Am J Respir Crit Care Med 1997;155:1828-1834.
- Sano, Y.; Ogawa, T.; Houjo, T.; Tou, T.; Otom, M. Anti-inflamatory effect of Suplatast on mild asthma. Am J Respir Crit Care Med 1997;155: A203.
-
Skoner DP. Balacing safety and efficacy in pediatric asthma management. Pediatrics, 109 (2002), pp. 381-92
