Hjärnaneurysm: Vad det är och hur du kan förebygga det

3 minuter

Granskad och godkänd av läkare José Gerardo Rosciano Paganelli.

Senaste uppdateringen: 17 januari, 2023

Hjärnaneurysm. Du kanske har hört folk prata om det eller kanske har du eller någon du känner upplevt en? De innebär att små blodkärl försvagas och buktar ut med blod i hjärnan och kan sätta ett farligt tryck på hjärnan.

Vill du veta mer?

1. Vad är en hjärnaneurysm?

Själva ordet kan låta skrämmande, men försök att lugnt utvärdera situationen. För det mesta kan problemet lösas med ett ingrepp. Det viktigaste är att känna till det, identifiera symtomen och försöka leda ett hälsosamt liv.

Låt oss gräva djupare i informationen: En hjärnaneurysm inträffar när en försvagad ven i hjärnan fylls med blod och samtidigt orsakar tryck, speciellt på den här delen av huvudet.

De uppstår normalt i den nedre delen av hjärnan och kan orsaka allvarliga problem, om de inte upptäcks i tid. Det finns en risk att två saker händer: att detta tryck orsakar oåterkalleliga skador eller att blodkärlet brister och börjar blöda.

2. Men vad orsakar en hjärnaneurysm?

Finns det en uppenbar orsak? Svaret är “ja och nej”. För det mesta är det en medfödd patologi; med andra ord att du är född med problemet. Den andra möjligheten är att du drabbas av en aneurysm på grund av andra sjukdomar som till exempel njurproblem, cirkulationsproblem eller problem i vener och artärer, mm.

Infektioner, högt blodtryck, en huvudskada, vissa typer av cancer… Allt detta kan också orsaka dessa små och farliga ansamlingar av blod i hjärnan.

3. Vem lider en högre risk att drabbas av en hjärnaneurysm?

Problemet drabbar främst människor mellan 30 och 60 år. Enligt statistiken har kvinnor också en större risk att drabbas av en aneurysm.

Dessa förstorade blodkärl anses allvarliga när de är 15mm i storlek i hjärnan; då ökar den potentiella risken för dem att börja blöda och därmed orsaka ett större tryck på hjärnan. När de spricker och blöder inne i hjärnan inträffar en cerebrovaskulär olycka, även känd som en stroke, vilket också leder till nya aneurysmer.

4. Vilka är symtomen?

Tyvärr visar många hjärnaneurysmer inga symtom förrän de är mycket stora eller när de brister. Om de är små, eller med andra ord är mindre än 10 mm i storlek, ger de inga symtom. Men om de är större än så och växer kommer du börja du känna av dem.

Vilka är symtomen? Hur kan du veta om ett är på väg att brista? Du märker då av smärta framförallt bakom och ovanför ögonen, svaghet eller förlamning på ena sidan av ansiktet, och dina pupiller kommer också att utvidgas.

Symtomen i samband med en aneurysm som börjar blöda är: plötslig och intensiv huvudvärk, dubbelseende, illamående, nacksmärta och svimning. Andra tecken är hängande ögonlock, du blir mer känslig för ljus, du kan inte koncentrera dig ordentligt, krampanfall och den värsta huvudvärken någonsin.

Du bör kontakta din läkare för att ställa diagnos, om symtomen är mycket tydliga.

5. Hur ställs diagnosen hjärnaneurysm?

För att kontrollera om du har ett aneurysm måste du göra en datortomografi eller magnetisk resonanstomografi. Ibland upptäcks aneurysmer av ren tillfällighet när patienter kontrolleras för andra sjukdomar.

6. Hur behandlas en hjärnaneurysm?

Varje patient är unik och beroende på dina personliga faktorer och storleken på aneurysmen kommer din läkare välja det ena eller det andra behandlingssättet.

De använder vanligtvis två metoder.

Den första är att fästa en mikrovaskulär klämma som försöker skära av blodflödet till aneurysmen. Neurologen hittar blodkärlet som försörjer aneurysmen i hjärnan och sätter sedan dit en liten metallklämma med lås så att aneurysmen inte kommer tillbaka.

Den andra metoden är att gå in genom ljumsken och göra en endovaskulär embolisering. Vad läkaren gör är att sätta en kateter genom artären i ljumsken, genom vilken man kommer till aneurysmen med en platinatråd som löser problemet.

Idag används mycket avancerade tekniker och du behöver inte vara rädd. Aneurysmer brukar normalt lösas med bra resultat. Det gäller bara att vara medveten om symtomen.