Förhindrar mjölkprodukter verkligen benskörhet?
Många tror att vi borde dricka mer mjölk eftersom den innehåller kalcium, vilket stärker ben, för att förhindra benskörhet. Men hur kommer det sig då att nivån av benskörhet i de kulturer som inte dricker mjölk eller andra mjölkprodukter är mycket lägre än hos oss? I och med detta vill vi ifrågasätta ifall denna koppling verkligen är sann.
Varför rekommenderas mjölk?
Vissa punkter är sanna när det kommer till varför mjölk och mjölkprodukter alltid rekommenderats för din benhälsa och för att förhindra benskörhet. Anledningen är för att mjölk innehåller stora mängder kalcium: 120 mg per 100 g. Mängden laktos (mjölksocker) i mjölk förbättrar dessutom hur kalcium absorberas av kroppen.
Det är utöver det en naturlig och lättåtkomlig produkt, även om kvaliteten på mjölk som säljs idag är mycket lägre än för några decennier tillbaka.
Vad är nackdelarna?
Trots fördelen med kalcium är sanningen dock att det finns tre stora nackdelar.
1. Den första är att kalciumabsorberingen inte är så hög som man tror, vilket beror på de andra ämnena i mjölk, det vill säga dess proteiner, hormonet kalciumfosfat, och kalcium/fosfor-proportionerna.
2. Dessa mjölkproteiner försurar dessutom blodet. Försurningen gör att du förlorar mineraler i dina ben, eftersom kroppen behöver använda vissa av dessa mineraler för att balansera din kropp och göra den mer alkalisk.
3. Det är många som lider av olika nivåer av laktosintolerans utan att de ens vet om det. Denna intolerans förstör dina tarmars hälsa genom att irritera dem och förvärra absorberingen av näringsämnen.
Sammanfattningsvis så absorberas egentligen inte kalcium, som är mjölkens stora fördel, som det ska av din kropp. Det är därför vi hittar så höga benskörhetsnivåer även i de som fått i sig mjölkprodukter hela sina liv. Det är därför vi föreslår att du letar efter andra kalciumkällor som lättare kan absorberas av kroppen och att du letar efter mat med andra mineraler som hjälper dig att riktigt ta upp kalcium.
Alternativa kalciumkällor för att motverka benskörhet
- Sesam: Det innehåller mer kalcium än mjölk och är mycket lättare att bryta ned av kroppen. Du kan äta dem råa, malda eller som del av gomasio (malda och rostade med salt), olja, eller tahini (sesampasta). Du kan också blanda tahini med vatten, citron, kanel, och honung för att göra din egen sesamdryck.
- Kokade morötter: De är mycket rikare i kalcium än när de är råa.
- Sjögräs: Detta är också väldigt rikt på många andra mineraler. Du kan använda det för att koka grytor och krydda såser och sallader. Vi föreslår spirulina-alger tack vare dess många näringsämnen.
- Bladrika gröna grönsaker, speciellt broccoli.
- Maca: Det innehåller mängder av kalcium och järn och är också väldigt bra för att reglera hormoner. De som inte kan kontrollera sitt höga blodtryck och de som har ett alldeles för uppjagat immunsystem borde dock vara försiktiga. Vi rekommenderar att du läser mer om vilken dos du kan äta.
- Kanelblandningar: Mycket rikt på kalcium, men du borde bara äta det i låga halter och kombinerat med tillsatser, eller grönsaks- och fruktdrycker, så att det inte orsakar försurningar i kroppen.
- Fräken: Vi föreslår inte denna växt på grund av dess kalciumhalt utan snarare för att den är rik på kisel, vilket hjälper dig att ta upp kalcium lättare. Du kan dricka två eller tre koppar te gjorda på fräken per dag.
- Saltvatten: Ett naturligt och balanserat kosttillskott som innehåller alla mineraler du behöver, i rätt mängd. Du kan hitta det i ört- och kostaffärer. Vi rekommenderar att du dricker en tesked innan varje måltid.
Vilken mat avlägsnar kalcium?
Även det är viktigt att äta mat med kalcium, är det lika viktigt att undvika mat som avlägsnar det från din kropp och potentiellt förvärrar benskörhet. Se nedan för exempel på denna mat:
- Vitt socker
- Bordssalt
- Läskedrycker
- Kött
- Kaffe och svart te
- Alkoholdrycker
Foton av ulterior epicure och @Doug88888
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Elena Fernández; Fernández José Alfredo; Martínez Hernández Venancio (2015). Documento de Consenso: importancia nutricional y metabólica de la leche (España). http://scielo.isciii.es/pdf/nh/v31n1/09revision09.pdf
- Rosa Leticia Segura Medina; Enrique Tavera Mejía (2016). Más de 30 razones para tomar leche y consumir productos lácteos (México). http://sialaleche.org/wp-content/uploads/2017/10/Gaceta-leche.pdf
- Ernesto Mota-Blancas; Eduardo Perales-Caldera (2012). Los mecanismos de absorción de calcio y los
modificadores de absorción con base para la elaboración de una dieta de bajo costo para pacientes osteoporóticas (México). https://www.anmm.org.mx/bgmm/1864_2007/1999-135-3-291-304.pdf - Organización de las Naciones Unidas para la alimentación y la agricultura. (2011). Leche y productos lácteos. Codex Alimentarius. https://doi.org/10.4067/S0718-07642015000500010
- ANMAT. (2014). Alimentos Lácteos. Código Alimentario Argentino. https://doi.org/10.1016/j.wasman.2005.11.024
- Weaver, C. M. (2003). Calcio. In Conocimientos Actuales sobre Nutrición.