Grånande hår: vad beror det egentligen på?
Grånande hår är något som är oundvikligt för de flesta människor. Det är en naturlig biologisk process som kommer med åldrande. Det kan dock också bero på andra faktorer.
Grått hår har mycket större estetiska effekter än biologiska. Med andra ord är det många som får panik när de ser gråa hårstrån och försöker sedan dölja det med olika slags metoder. Andra färgar det till och med innan de hinner se några gråa strån.
Sannolikheten för grånande hår ökar med cirka 10 till 20% under varje decennium av ditt liv, efter 30 års ålder. Men det finns också människor med grått hår som är yngre än 30 år. Så vad är det som orsakar denna naturliga process? I denna artikel kan du ta reda på det.
Grånande hår
Grått hår framträder oftast gradvis när vi blir äldre. Observera dock att vi alla har vitt hår i början av livet, innan vi föds. När fostret är under utveckling så börjar håret få färg tack vare melanin, ett pigmentämne.
Det finns två typer av melanin:
- Eumelanin, vilket leder till mörk hårfärg.
- Feomelanin, vilket leder till ljusare hårfärg.
Man kan också ha en kombination av båda, vilka ger upphov till andra hårfärger som till exempel brun, röd osv. Melanin bildas i celler som kallas melanocyter, vars funktion är att producera hårpigmentet. När grått hår framträder beror det på att melanocyterna inte längre producerar pigment.
Detta kan hända i alla åldrar, men det är väldigt sällsynt att det förekommer hos personer under 20 år. När det inträffar före 30 års ålder kallas det för prematur canities, för tidigt grånande.
Du kanske också är intresserad av: Färga håret med naturliga och effektiva extrakt
Varför får man grått hår?
Det finns några vanliga myter om skälen till att håret blir grått. Vetenskapen har emellertid endast specificerat två helt bevisade orsaker.
- Genetik: Även om generna som är ansvariga för denna process ännu inte har identifierats, vet vi att genetik spelar en avgörande roll. Det bestämmer bland annat vid vilken ålder håret börjar förlora sitt pigment och bli grått. Det finns också fler fall av för tidig grånande bland kaukasier och asiater.
- Sjukdomar: Tillstånd som vitiligo beror på förlust av pigment. Dessutom har skadlig anemi, brist på vitamin B 12, hypotyreos och Werner-syndrom en liknande effekt.
Vissa studier menar att det finns andra faktorer som främjar eller påskyndar processen av grånande. Det finns dock inga bevis för att detta är fallet, även om det finns indikationer på deras påverkan. Dessa är:
- Stress: Förändring av metabolism och hormoner orsakade av stress kan påverka produktionen av melanin. Människor som upprepade gånger går genom svåra kriser tenderar att få grått hår snabbare.
- En obalanserad kost: Vissa forskare menar att en låg konsumtion av antioxidanter, mineraler och vitaminer påverkar graden av grått hår.
- Giftiga ämnen: Vissa tror att rökning, alkoholkonsumtion samt droganvändning kan leda till grått hår. Det finns dock fortfarande inga fasta bevis bakom detta påstående.
Upptäck också: 8 tips för att lära sig självkontroll och motstå impulser
Nya data
En grupp tyska forskare har genomfört en undersökning där de drar slutsatsen att den låga produktionen av melanin beror på en överdriven närvaro av väteperoxid i kapillärcellerna. Sättet att undvika detta på är genom att konsumera livsmedel rika på enzymet katalas, som till exempel avokado, purjolök, lök och nötlever, bland andra.
Professor Desmond Tobin, från University of Bradford i Storbritannien har dragit en liknande slutsats. Han har kommit fram till att det finns en slags biologisk klocka i hårsäcken. Det är denna som avgör när melanocyterna ska sluta producera hårpigment. Nyheten här är att detta skulle bevisa att processen av grånande också är reversibel.
Samtidigt har en studie som genomfördes vid universitetet i Kairo, Egypten, ledd av professor Irini Samuel, funnit att det finns en koppling mellan processen för grånande av hår och risken för kranskärlssjukdom hos män. Grått hår i en tidig ålder kan vara ett talande tecken på detta.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Castaño, C., Lorente, C., Martins-Froment, N., Olivero, E., & Thomas, A. (2014). Degradación de hormona estimulante de melancitos fotosensibilizada por pterina. Investigación Joven, 1(2).
- Montaudié, H., Bertolotto, C., Ballotti, R., & Passeron, T. (2014). Fisiología del sistema pigmentario. Melanogénesis. EMC – Dermatología. https://doi.org/10.1016/s1761-2896(14)66800-x
- Buendía, Agustín Mazuecos, J. C. F. (2018). Anatomía y fisiología de la piel. Manual de Dermatología.
