Förebyggande och behandling av lägesyrsel
Lägesyrsel, även kallad kristallsjukan, eller benign paroxysmal positionell vertigo (BPPV), är ett vanligt tillstånd hos personer mellan 40 och 50 år. Orsaken är okänd i upp till 50% av fallen och det försvinner ofta på egen hand. Här kan du läsa om förebyggande och behandling av lägesyrsel.
En av tre personer upplever denna typ av yrsel någon gång i livet. Det är nästan alltid tillfälligt och har inga större konsekvenser för personens hälsa. Tillståndet beskrevs första gången 1921 av Barany, och hittills finns det ingen specifik behandling för det.
Uppskattningar tyder på att 2,5% av befolkningen upplever en allvarligare kris av lägesyrsel minst någon i livet. Förekomsten ökar med åldern och upp till 9% av personer över 60 år upplever detta till den grad att de behöver medicinsk hjälp.
Vad är lägesyrsel?
Denna term definierar en illusion av rörelse som kommer inifrån. Det finns en känsla av att personen snurrar, lutar fram och tillbaka, kroppsförskjutningar eller skakningar. Det varar vanligtvis inte länge, men det är en återkommande upplevelse.
Lägesyrsel uppträder när man får en illusion av rörelse efter att ha rört på huvudet. Denna typ av yrsel är en känsla som varierar från mild till intensiv. Det är ganska obehagligt, men sällan allvarligt.
Det finns två klassificeringar av lägesyrsel:
- Postural vertigo som är av perifer typ: det är den vanligaste typen och det indikerar inte något hälsoproblem
- Central yrsel är allvarligare och har att göra med en hjärnsjukdom: episoderna varar längre och är vanligtvis mer intensiva
Missa inte den här artikeln: Cervikogen yrsel: Orsaker och huskurer
Identifiera problemet för att komma fram till rätt behandling av lägesyrsel
Det grundläggande symptomet på lägesyrsel är den illusoriska känslan av rörelse som orsakar en viss balansförlust som de flesta definierar som yrsel. Det åtföljs ibland av illamående eller kräkningar, samt lock för öronen och en känsla av att du eller din omgivning rör sig.
Oftast inträffar dessa episoder plötsligt och varar inte längre än en minut. De utlöses vanligtvis när du rör huvudet och varierar i intensitet. Yrseln kan vara ett återkommande tillstånd, men kan också tillfälligt försvinna och återkomma senare.
Vanligtvis kan en läkare diagnostisera tillståndet genom en klinisk utfrågning tillsammans med en fysisk undersökning. Hon eller han kan beställa tester som elektronystagmografi eller videonystagmografi (VNG), och även en magnetisk resonanstomografi-undersökning (MRI) om hon eller han anser att det är nödvändigt.
Hur förhindrar man detta tillstånd?
Det är omöjligt att bestämma orsaken till över än hälften av fallen av denna typ av yrsel. I allmänhet finns det inga relevanta riskfaktorer, men det är vanligare hos personer med en familjehistoria av det eller hos dem som har upplevt öroninfektioner eller ett slag mot huvudet (även om detta inte var allvarligt).
De flesta fall är orsakade av ett problem i innerörat. Det beror på att det finns kanaler fyllda med vätska som rör sig när du rör på dig. Ibland flyter små kalkbitar (de som vi kallar kristaller) runt i vätskan, vilket får hjärnan att uppfatta denna rörelse trots att du är stilla.
Denna typ av yrsel är direkt associerad med huvudrörelser, så det bästa sättet att förhindra det är att undvika snabba eller plötsliga huvudrörelser. Du måste också undvika stress och intag av ämnen som överdrivet stimulerar ditt nervsystem.
Vi rekommenderar att du läser den här artikeln: 9 tips för att rensa öronen säkert och snabbt
Vad finns det för behandling av lägesyrsel?
Det finns mediciner som kan hjälpa till att dämpa känslan av yrsel. Ett förfarande som man kallar repositionering (Epleys manöver) kan också effektivt eliminera symptomen. Målet här är att ta bort kristallerna från hörselgångarna för att förhindra känslan av rörelse.
De flesta läkare kan utföra denna repositionering, som består av att vrida huvudet åt sidan där yrseln uppträder. Sedan ombeds patienten att snabbt lägga sig ner och då kommer symptomen att tillfälligt bli värre. Patienten ska sedan vrida huvudet långsamt i motsatt riktning och kroppen i samma riktning.
Slutligen ber läkaren patienten att sätta sig upp och upprepa övningen. Den upprepade användningen av denna procedur gör att yrseln försvinner. Observera att den kan komma tillbaka några veckor senare och kräva att du använder denna teknik igen.
Din läkare kan ta reda på vad du behöver och hur ofta denna procedur ska utföras, men låt dig genomgå en fullständig undersökning om du lider av återkommande yrsel. Detta är främst för att utesluta andra, allvarligare orsaker.
Tack för att du läste!
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Alfonso Muñoz, E., Álvarez Roíz, A., & Sotolongo Arró, O. (2008). Utilidad de la electronistagmografía en el diagnóstico topográfico de las enfermedades vestibulares. Revista Cubana de Medicina Militar, 37(2), 0-0.
- Araujo, E., & Longa, A. Diagnóstico microbiológico de las infecciones óticas.
- Neira, P., Valenzuela, P. V., & Viada, J. (2001). Semiótica del vértigo postural paroxístico benigno. Rev Otorrinolaringol Cir Cabeza Cuello, 61, 5-12.
- Harari Masri, Niza, and Francisco Roa Castro. “Vertigo: review of the main peripheral and central disorders.” Anales Médicos de la Asociación Médica del Centro Médico ABC 64.4 (2019): 290-296.
- Domínguez-Durán, Emilio, et al. “Epidemiología de los trastornos del equilibrio en atención primaria.” Acta Otorrinolaringológica Española (2020).
- Valenzuela, Viviana, Pilar Neira, and Juan Viada. “Maniobra de reposición canalítica para el tratamiento del vértigo postural paroxístico benigno.” Revista médica de Chile 128.6 (2000): 619-626.
- Murillo-González, Federico, and Zita Maía Víquez Pineda. “Vertigo: una visión otorrinolaringológica para la medicina general.” Acta Médica Costarricense 44.1 (2002): 10-18.
- Young, Pablo, et al. “Enfoque del paciente con vértigo.” MEDICINA (Buenos Aires) 78.6 (2018): 410-416.
- Silva, Ana Rita, David Tome, and Unn Siri Olsen. “Benign paroxysmal positional vertigo (bppv): case report with epley manoeuver.” Journal of hearing science 7.1 (2017).
