Lär dig känna igen emotionella rovdjur
En blick, ett ord eller till och med en lätt antydan kan vara tillräckligt för att starta en självdestruktiv process hos en annan människa. De handlingar som emotionella rovdjur begår dagligen kan ibland framstå som harmlösa.
Offren släpper i allmänhet inte någon inpå livet, och de lider i tystnad. Genom en process av känslomässiga trakasserier eller psykisk misshandel kan en person bryta ner någon annan.
Precis som det i naturen finns rovdjur som jagar och dödar andra djur för mat kan vi bland människor finna ett liknande beteende som kallas emotionella trakasserier, vilka begås av emotionella rovdjur.
Emotionella trakasserier och psykisk misshandel kan förekomma i alla miljöer, som i ett förhållande, på arbetsplatsen, inom familjen eller i en grupp av vänner.
Vad kännetecknar ett emotionellt rovdjur?
Emotionella rovdjur förekommer i alla åldersgrupper, sociala cirklar och kulturer samt hos båda könen. De kan framstå som normala människor, även om de tenderar att vara snåla, egocentriska och narcissistiska.
Deras mål är den känslomässiga, personliga, psykologiska och sociala nedbrytningen av sina offer. Det finns till och med exempel på fall där människor valt att ta sina liv till följd av det de utsatts för.
De emotionella rovdjuren är individer som känner sig väldigt underlägsna, något de inte ger intryck av att vara eftersom de föredrar att framstå som arroganta och skrytsamma. De är fyllda av ilska och ånger, men de visar det inte. De tenderar att ha starka ideologier.
Emotionella rovdjur känner ett behov av att bli beundrade och vara eftertraktade. De är mycket måna om att ha rätt och känna sig mäktiga. De framstår som känslokalla och föraktar ibland till och med känslor, särskilt de hos sina offer.
Som barn tenderar emotionella rovdjur att tillhöra de som kastar sten på andra människor och som förorsakar slagsmål utan att själva delta i dem. De vill vara i uppmärksamhetens centrum.
Som tonåringar är de kalla och distanserade utan mycket till sociala liv med undantag för en eller två vänner som de brukar manipulera. I vuxen ålder kännetecknas de av att vara arroganta och måna om att alltid ha rätt.
Vid en första anblick verkar emotionella rovdjur kontrollerade, sällskapliga och helt acceptabla. Men detta beteende är en fasad bakom vilken de döljer sina verkliga avsikter. Som är mycket mer komplicerade och förvirrande.
Vilka faller offer för emotionella rovdjur?
Offren för emotionella rovdjur kännetecknas i allmänhet av sin vänlighet, ärlighet, generositet och optimism. De är människor som uppvisar egenskaper som emotionella rovdjur vill ha och avundas. Egenskaper som de själva inte har. För ett emotionellt rovdjur blir en sådan person en syndabock som han eller hon ser som ansvarig.
Ett emotionellt rovdjur håller utkik efter just denna typ av person. Så att de kan försöka dränera han eller henne på energi och glädje. Det sägs att emotionella rovdjur vill suga ut sådant som de avundas andra.
.
Offren kan dock ibland misstänkas av andra människor. När en person drabbas av någon form av emotionellt övergrepp finns det vissa som tror att offret är ansvarigt. Detta eftersom människor tycker om att föreställa sig eller tro att ett offer är ansvarigt eller delaktigt, medvetet eller inte, i de aggressioner de tvingas hantera.
Ofta hör vi det sägas att personer är offer för att de är svaga eller oförmögna att slå tillbaka. Men i verkligheten är det tvärtom. Offren väljs ofta ut för att de har något mer, något som deras angripare vill ta ifrån dem.
Offren kan tyckas naiva eller lättlurade eftersom de inte vill föreställa sig att den andra personen är en destruktiv kraft i deras liv. Därför försöker de leta efter logiska förklaringar. De försöker rationalisera dem för sig själva för att få det att verka som om den andra personen inte är ett känslomässigt rovdjur.
Offren försöker vara förstående eller förlåtande. Detta eftersom de älskar eller beundrar den andra personen, eller för att de känner att de måste hjälpa den andra. Sm om de är de enda som kan förstå han eller henne. De börjar se det som sitt kall.
Medan ett emotionellt rovdjur vägrar förändra sitt känslomässiga tillstånd försöker deras offer anpassa sig. De försöker, medvetet eller omedvetet, förstå sin angripare och tillåter sig inte att tro att denne bär ansvaret.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Black, D. A., Smith Slep, A. M., & Heyman, R. E. (2001). Risk factors for child psychological abuse. Aggression and Violent Behavior. https://doi.org/10.1016/S1359-1789(00)00022-7
- Wolke, D., & Lereya, S. T. (2015). Long-term effects of bullying. Archives of Disease in Childhood. https://doi.org/10.1136/archdischild-2014-306667
- Lereya, S. T., Copeland, W. E., Costello, E. J., & Wolke, D. (2015). Adult mental health consequences of peer bullying and maltreatment in childhood: Two cohorts in two countries. The Lancet Psychiatry. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(15)00165-0
- Sánchez García, J. (1996). Personalidad borderline y narcisista: Una revisión sinóptica introductoria. Lima:UNMSM.
- Gómez Becerra, I., Soriano, L. (2000). Autocontrol a través de reglas que alteran la función. Psicothema; 12(3): 418-425.
- Velasco de la Fuente, P. (2015). El psicópata subclínico o integrado en las relaciones de pareja: el maltrato psicológico. Quadernos de criminología: revista de criminología y ciencias forenses. 31, 9-18.
- Luján Christiansen, M. (2019). De la invalidación objetivista a la anulación personal. El potencial clínico de una epistemología asertiva. Límite (Arica), 14(3). https://dx.doi.org/10.4067/s0718-50652019000100203.
- Rizo-Martínez, L., Dueñas-Moreno, L. Santoyo-Telles, F. (2020). El Síndrome de Estocolmo en Mujeres Mexicanas Víctimas de Violencia de Pareja. Anuario de Psicología Jurídica, 30, 55-62.
