Diafragmabråck: Naturliga kurer för behandling
Vi kommer idag att berätta allt du behöver veta om diafragmabråck, även kallat hiatusbråck. Vi ska förklara vad det är och vilka naturliga kurer som finns tillgängliga – allt i denna artikel.
Vad är diafragmabråck? Vilka är symtomen?
Matstrupen är ansluten till magen genom ett hål som kallas hiatus, som ligger i mellangärdet. När detta hål blir så stort att en del av matstrupen och magsäcken kan pressas upp genom det, kan du uppleva en rad olika symtom. Det är vanligtvis inte farligt, men det är en av de största orsakerna till gastroesofageal refluxsjukdom (GERD).
Symtomen på diafragmabråck kan vara:
- Brännande smärta i bröstet
- Gasbildning
- Sura uppstötningar
- Hosta
- Hjärtklappning
- Fetma
- Våldsamma sammandragningar
- Kräkningar
Varför kan diafragmabråck uppstå?
- Tunga lyft
- Dålig hållning
- Förstoppning
- Långvarig stress
- Frekvent ångest
Läs även: Lindra ångest med dessa huskurer
Tips och naturliga kurer för diafragmabråck
Tack vare följande råd och livsförändringar är det möjligt att minska, behandla och motverka diafragmabråck.
Minska stress
Att leva med höga stressnivåer skapar många problem, bland annat kan det orsaka diafragmabråck. Om du är mycket nervös och uppjagad, har många problem och inte sover bra kan du utveckla denna åkomma.
Försök att slappna av. Kom ihåg att du bara har ett liv och att din hälsa kommer först. Först därefter kommer jobbet, pengar och vad helst annat du kan stressa upp dig över.
För att minska stress kan du meditera, praktisera tai chi, yoga eller åka på semester. Du kan även ta en dag till att inte göra någonting alls (läsa, se på en film, sova, laga mat mm.).
Undvik att bära tunga föremål
Det finns många faktorer som kan påverka uppkomsten av diafragmabråck. Om du exempelvis ofta lyfter tunga föremål, om dina barn har blivit för tunga att lyfta… allt påverkar i olika mått.
Det kan även skapa problem med höfterna och armarna.
Ät en balanserad kost
Övervikt kan orsaka diafragmabråck, så det är bra om du har koll på vikten.
Utför en renande diet tre dagar i sträck för att rensa bort fett och vätskeansamlingar från kroppen. Ät bara råa frukter och drick mellan två och tre liter vatten per dag. Därefter börjar du följa en mer balanserad kost som består av mycket frukt, grönsaker, baljväxter och torkade frukter.
Börja använda mer olivolja, citron och vinäger i matlagningen och undvik läsk, alkohol, friterad mat, snabbmat och laktosprodukter.
Ta en tesked olivolja varje morgon innan frukost.
Drick naturliga drycker
Naturliga juicer förbättrar hälsan och hjälper dig att gå ner i vikt. Det finns vissa som är speciellt bra för diafragmabråck, exempelvis de med morötter, rödbetor och aloe vera.
Du kan använda de kombinationer du tycker om, och även blanda råa frukter och grönsaker med andra ingredienser som honung, aloe vera och stevia.
Försök att äta mandlar och dricka grönt te (två koppar dagligen). Detta kan hjälpa till att lindra svullnad i kroppen och minska de symtom som har uppkommit. Grönt te är också bra för att motverka tumörer och inflammationer i matstrupen.
Träna efter förmåga
Om du har diafragmabråck är det möjligt att du inte kan göra alla typer av övningar, som exempelvis lyfta vikter. Försök att istället praktisera yoga, simning, pilates, tai chi eller gå på promenader mm.
Läs gärna denna artikel: Träning som tonar dina armar
Gör saker som gör dig glad
Om du är deprimerad, ledsen eller har liknande problem kan det vara på tiden att du tar tag i det. Det kan, utöver att du mår bättre, även lindra symtomen av diafragmabråck.
Vad kan man göra för att bli glad? Det finns tusentals alternativ! Du kan måla, dekorera, läsa en kurs eller leka med dina barn i parken. Du kan besöka vänner eller familj som du inte har sett på ett tag, tillaga en speciell måltid för din partner, dansa, läsa böcker du tycker om mm. Det är helt upp till dig!
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Hyun, J. J., & Bak, Y. T. (2011). Clinical significance of hiatal hernia. Gut and liver, 5(3), 267. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3166665/
- Kohn GP, Price RR, Demeester SR, Zehetner J, Muensterer OJ, Awad Z, et al. (2013) Guidelines for the management of hiatal hernia. Surgical Endoscopy and Other Interventional Techniques.
- Rosero Arenasa MÁ, García Garcíab MÁ, Rosero Arenasa E, Sanchís Plasenciaa M. (2012). Hernia de hiato. FMC Form Medica Contin en Aten Primaria.
- Dean, C., Etienne, D., Carpentier, B., Gielecki, J., Tubbs, R. S., & Loukas, M. (2012). Hiatal hernias. Surgical and radiologic anatomy, 34(4), 291-299. https://link.springer.com/article/10.1007/s00276-011-0904-9
- Bermúdez, M. M. (2006). Gran hernia paraesofágica con estómago intratorácico total. Informe de un caso y revisión de la literatura. Revista Colombiana de Gastroenterología, 21(1), 64-69. https://www.redalyc.org/pdf/3377/337729270010.pdf
- Hardie, E. M., Ramirez III, O., Clary, E. M., Kornegay, J. N., Correa, M. T., Feimster, R. A., & Robertson, E. R. (1998). Abnormalities of the thoracic bellows: stress fractures of the ribs and hiatal hernia. Journal of veterinary internal medicine, 12(4), 279-287. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1939-1676.1998.tb02123.x
- Izquierdo Hernández, A., Armenteros Borrell, M., Lancés Cotilla, L., & Martín González, I. (2004). Alimentación saludable. Revista cubana de enfermería, 20(1), 1-1. http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0864-03192004000100012
- Coronado, M., Vega y León, S., Gutiérrez, R., Vázquez, M., & Radilla, C. (2015). Antioxidantes: perspectiva actual para la salud humana. Revista chilena de nutrición, 42(2), 206-212. https://scielo.conicyt.cl/scielo.php?pid=S0717-75182015000200014&script=sci_arttext&tlng=e
- Cauich Kumul, R., Ruiz Ruiz, J. C., Ortíz Vázquez, E., & Segura Campos, M. R. (2015). Potencial antioxidante de la miel de Melipona beecheii y su relación con la salud: una revisión. Nutrición Hospitalaria, 32(4), 1432-1442. http://www.nutricionhospitalaria.com/pdf/9312.pdf
- Cenarruzabeitia, J. J. V., Hernández, J. A. M., & Martínez-González, M. Á. (2003). Beneficios de la actividad física y riesgos del sedentarismo. Medicina clínica, 121(17), 665-672. http://mural.uv.es/joplase/obesidad%20y%20educacion%20fisica.pdf
