Cervikogen yrsel: Orsaker och huskurer
Cervikogen yrsel är utan tvekan ett tillstånd som är lika obehagligt som det är handikappande. Det kan hindra oss i våra dagliga liv, hålla oss borta från arbete eller påverka våra vardagliga plikter.
Stickningar, frossa, en känsla av kyla, spänning i nacken, yrsel etc. är de vanligaste symptomen. De är i många fall kroniska.
Kotorna som vi normalt kallar halskotor, vars funktion är att hålla våra huvuden upprätta, är sju till antalet. Det är vanligen här stress koncentrerar sig och där dålig hållning, trötthet eller ångest kan leda till problem som resulterar i cervikogen yrsel.
Orsaker till cervikogen yrsel
- Neurovaskulär kompression orsakad av degenerativa förändringar i kotorna, vilket i sin tur producerar en oundviklig stelhet.
- Konflikter mellan informationen från rörelsen av halsen och informationen från innerörat och synen, vilket producerar en dekompensation där vi upplever en ständig instabilitet, som om vi plötsligt befann oss i ett fordon i rörelse. Ögonen noterar rörelser, men vätskan i innerörat och atlas- och axelkotorna förblir stela och anpassar sig inte, vilket resulterar i en obalans och därav yrsel. Allt detta gör att vi förlorar tilltron till oss själva när det kommer till att utföra många aktiviteter i våra dagliga liv. Vi känner en kompression och en vaksamhet och vi vägrar att ens röra på vår hals när det känns bättre att låta bli, något som i sin tur kan fortsätta att orsaka mer yrsel.
Huskurer mot cervikogen yrsel
Rekommenderade behandlingar
- Omväxlande kall och varm behandling: Vi börjar med att applicera en påse med is under tre eller fyra minuter, följt av en varm dusch, varma kompresser eller varmvattenpåsar. Notera att det inte rekommenderas för huden att ligga på en värmedyna en hel natt.
- I så lång utsträckning som möjligt bör vi undvika intensiv fysisk aktivitet. Vi måste undvika att stressa det cervikogena området ytterligare.
- Vattenbad med rosmarin eller lavendel är mycket fördelaktigt eftersom dessa ingredienser verkar antiinflammatoriskt och är mycket användbara vid behandling av muskelspasmer, smärta i nedre ryggen, cervikogen smärta etc.
- Vi bör försöka att hålla en regelbunden sömncykel och därigenom bidra till stabiliteten i kroppen samt även minska stress.
- Sjukgymnastik är också mycket fördelaktigt, liksom aeroba övningar för att hjälpa vår kropp och nervsystem att få den bättring av rörlighet och dynamik som krävs för att återfå välbefinnande. Det är också nödvändigt att mjuka upp stelheten i nacken. Ju större stelhet och mindre rörlighet desto mer obalans mellan synen och innerörat, vilket är en grundläggande faktor vid svår yrsel.
Växter som kan bota yrsel
Ginko biloba
Dess extrakt hjälper vår cirkulation på cerebral nivå och lindrar yrsel, svindel, ringningar i öronen, huvudvärk etc. Vi kan dricka det som infusioner eller ta det i form av tillskott som säljs på apotek eller i hälsokostbutiker.
Ingefära
Dess egenskaper är perfekta för att avhjälpa yrsel och eliminera känslan av illamående. Vi kan ta det som en infusion på morgnarna.
Passionsblomma
Hjälper oss att förebygga yrsel och är också perfekt för situationer med stress eller ångest som triggar cervikogen smärta. Vi kan ta det som en infusion två eller tre gånger om dagen.
Rött vin
Det används ofta för att förbättra cerebral cirkulation och även för att hjälpa dem som lider av yrsel, svindel, illamående och migrän. Saften av druvorna är precis lika bra som bladen på röda druvor, vilka i torkad form kan användas i infusioner. Vi kokar dem i vatten, låter det dra och dricker lite i taget under hela dagen.
Infusioner av kamomill och mynta
De har samma egenskaper som ingefära; lindrar illamående, kräkningar och yrsel. Vi kan dricka dessa närhelst behov uppstår.
Vitamin B6
Det finns många studier som stöder betydelsen av vitamin B6 för att bota yrsel och svindel. Pyridoxin förbättrar omsättningen av enzymer och aminosyror som rör humör, energi, muskelprestanda och kroppens balans. Allt som det gör är nödvändigt för att bibehålla och förbättra hälsan hos våra ben och vår ryggrad och för att förebygga känslan av ångest, instabilitet och kräkningar. Vi kan hitta det i kapslar i hälsokostbutiker. Vuxna kvinnor rekommenderas att ta 1,2 mg dagligen, vuxna män 1,6 mg och barn mellan 6 och 9 år rekommenderas 1 mg dagligen.
Vi kan också hitta det i livsmedel med fullkorn, bananer, potatis, vitlök, kastanjer, katrinplommon, pistagenötter, blomkål, spenat med mera.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Carrasco-Uribarren, A., & TRICAS MORENO, J. M. (2018). Efectividad de un protocolo de manipulación tracción en posición de reposo de la columna cervical superior en pacientes con mareo cervicogénico. Universidad de Zaragoza: Zaragoza, Spain. https://zaguan.unizar.es/record/75420#
- Combalia Aleu, A., Suso Vergara, S., Segur Vilalta, J. M., García Ramiro, S., & Alemany González, F. X. (2001). Síndrome del latigazo cervical. Med. integral (Ed. impr.), 38(3), 95-102.
- Grande-Alonso, M., Moral Saiz, B., Mínguez Zuazo, A., Lerma Lara, S., & La Touche, R. (2018). Biobehavioural analysis of the vestibular system and posture control in patients with cervicogenic dizziness. A cross-sectional study. Neurología (English Edition). http://doi.org/10.1016/j.nrleng.2016.06.006
- Molina Moreno, M. B., & Padilla, M. Efectividad de la terapia manual en el vértigo cervical.
- Otero-Velasco, E. F., Muñoz-Moreno, E. G., & Gomez-Calvache, L. J. (2019). Audiología y Mareo de Origen Cervical. Areté, 19(2), 49-60.
- Uehara Benites, M. A., Pérez-Garrigues, H., & Morera Pérez, C. (2009). Expresión clínica de las alteraciones del equilibrio en pacientes con síndrome de latigazo cervical. Acta Otorrinolaringológica Española. http://doi.org/10.1016/S0001-6519(09)71224-5
- Valda-Rodrigo, J., Benito-Orejas, J. I., & Alonso-vielba-varea, J. (2018). Revisión sobre el vértigo cervical.
- Ballesteros Lara T, Martínez Montes M, Delgado Sala A. Costilla cervical en el diagnóstico diferencial de una masa supraclavicular. Rev Pediatr Aten Primaria. 2014; 16( 61 ): 45-48.
- Martín Aragón S, Benedí J. Vértigo y mareo. Farmacia Profesional. 2004; 18 (5): 70-77.
