Borde jag sluta använda preventivmedel?

Preventivmedel är sätt att motverka sexuellt överförbara sjukdomar och graviditet. Men kan det vara skadligt att använda det för länge?
Borde jag sluta använda preventivmedel?

Senaste uppdateringen: 04 februari, 2019

Borde man sluta använda preventivmedel ibland?

Preventivmedel förebygger spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar och kontrollerar befolkningsantalet. De används av sexuellt aktiva kvinnor och män. Det lämpligaste valet av preventivmedel avgörs av situationen och parets personlighet, eller den som väljer att skydda sig.

Människor reproducerar sig genom samlag. Reproduktionen kontrolleras med hjälp av användningen av preventivmedel. Preventivmedel, som är olika sätt att förhindra graviditet, kan vara hormonbaserade, artificiella, orala eller injicerade medel. Det finns också preventivmedel att ta i nödfall som kallas för akut p-piller eller dagen efter-piller.

  • Hormonbaserade medel som tas av kvinnor kommer oftast i form av piller.
  • Artificiella preventivmedel kan vara barriärmetoder som kondomer, spermiedödande medel eller kirurgiska metoder.
  • Naturliga preventivmedel involverar att studera menscykeln och hålla koll på den.

Det finns nu även preventivmedel för män; en är att de injiceras för att minska antalet spermier. Effekten kan omvändas. Alla måste välja en preventivmetod i enlighet med sin egen situation.

Preventivmedlens viktigaste egenskaper

Preventivmedel har olika för- och nackdelar som bör granskas innan man väljer ett av dem:

  • Effektivitet: Representerar risken för att bli gravid även om ett preventivmedel används.
  • Säkerhet: Kvinnans hälsa bör kunna garanteras. Kvinnor med vissa hälsotillstånd kan behöva begränsa användandet av preventivmedel.
  • Acceptans: Vad som kan vara en fördel för vissa kan vara en nackdel för andra. Varje person måste välja den mest lämpliga metoden för sina behov.
  • Användning: Hur lätt är det att använda medlet på rätt sätt?
  • Tillgänglighet: Vissa preventivmedel finns tillgängliga gratis.
  • Reversibilitet: Det är också viktigt att veta om metoden är omvändbar så att fertiliteten kan återfås igen när medlet inte används längre.
  • Kostnad: Preventivmedlens kostnad är viktig för unga människor som ofta har begränsade finansiella resurser.

Klassificering av preventivmedel

Tillfälliga metoder

Piller och spiral

Dessa är omvändbara. Det innebär att om man väljer att sluta använda preventivmedlet kan kvinnan bli gravid. De kan vara naturliga eller inte. Med andra ord krävs det att man använder barriärmetoder eller hormonbaserade medel.

Permanenta metoder

Alla permanenta preventivmedel är irreversibla. Efter proceduren (på antingen mannen eller kvinnan) kan paret inte längre få barn.

Permanenta metoder är kirurgiska, och kan utföras på män (vasektomi) och på kvinnor (där man klämmer äggledarna).

Typer av preventivmedel

Barriärmetoder

Personer som öppnar kondom
  • Kondomer: De har inte några biverkningar och är ett av de bästa sätten att förhindra sexuella sjukdomar.
  • Spermiedödande medel: Det fungerar som en kemisk barriär och förhindrar spermier från att nå livmodern.
  • Kvinnlig kondom (femidom): Den skyddar mot ovälkomna graviditeter och könssjukdomar.
  • Pessar: Det är elastisk kupol av silikon som placeras framför livmodern. Den täcker inte vaginans slemhinna så den rekommenderas inte för att förhindra könssjukdomar.

Hormonbaserade preventivmedel

  • P-piller: De måste användas med recept. De kan hjälpa med olika hälsoproblem, men kan även ha bieffekter.
  • Minipiller: De innehåller inget östrogen och skapades på grund av bieffekterna från vanliga p-piller.
  • Dagen efter-piller: De innehåller en stor mängd hormoner och ska bara tas i nödfall, inom 72 timmar efter samlag.
  • P-plåster: Det är ett plåster som placeras på huden och byts ut var sjunde dag.
  • P-ring: Det är en ring som släpper ut östrogen och progesteron. Den varar i 3 veckor.
  • P-spruta: Den har liknande fördelar och nackdelar som p-piller.
  • P-stav: Det är ett väldigt effektivt preventivmedel. Det är ett implantat som placeras under huden och som släpper ut hormoner. De varar i 3 år eller 5 år.

Permanenta preventivmedel

Ingrepp i kroppen
  • Vasektomi: Det är ett enkelt ingrepp där man skär av sädesledarna på mannen.
  • Kvinnlig sterilisering: Det innebär att man klämmer ihop äggledarna. Det utförs kirurgiskt eller endoskopiskt.

Alternativa naturliga metoder

  • Kalendermetoden: Kallas även för “säkra perioder”. Det innebär att man beräknar kvinnans ägglossningsdagar och undviker samlag under dessa dagar. Ägglossningen uppstår normalt runt menscykelns 15:e dag.
  • Avbrutet samlag: Här dras penis ut innan utlösning, men om mannen inte drar ut i tid kan kvinnan bli gravid.
  • Billingsmetoden: Några dagar innan ägglossningen blir det slem som bildas i livmoderhalskanalen mer elastiskt. Det innebär att kvinnans fertila period har påbörjats. Konsistensen kan hjälpa till att bedöma när samlag skulle kunna leda till graviditet.
  • Amning: Kvinnor som ammar har inte ägglossning och därför minskar sannolikheten att bli gravid igen. Men det finns många saker som påverkar hur effektivt amning är som preventivmetod, så man måste vara försiktig.

Är det skadligt att använda preventivmedel för länge och borde man därför sluta använda preventivmedel ibland?

Det finns än så länge ingen indikation på att det är skadligt att använda preventivmedel under en längre tid och att man borde sluta använda preventivmedel emellanåt. Tvärtom minskar det faktiskt risken för att få en ektopisk eller extrauterin graviditet.

Orala preventivmedel ackumuleras inte i kvinnans kropp, och kvinnan behöver inte heller en viloperiod efter att ha använt dem.

En frisk kvinna kan ta p-piller (så länge som läkaren rekommenderar det) från sin första mens fram tills klimakteriet utan att behöva göra några avbrott. Om kvinnan kontrollerar sig hos gynekologen kan hon använda p-piller så länge som hon är fertil och vill undvika graviditet.

Behovet att ta pauser med p-piller är en myt av okänt ursprung.

Risker med att sluta använda preventivmedel och ta pauser när man tar p-piller

Kvinna som håller upp piller
  • Kvinnan förlorar sitt skydd; p-piller gör dig inte steril.
  • Kvinnan behöver då använda en annan metod som kan vara mindre effektiv.
  • Hon kanske använder den nya metoden på ett felaktigt sätt.
  • I vissa fall vill eller kan kvinnan inte prata om kondomanvändning med sin partner.
  • Om man börjar ta p-piller igen efter att ha tagit en paus kan det ge bieffekter som tidigare har försvunnit.
  • Det finns kvinnor som slutar ta p-piller och går igenom perioder av amenorré (menstruationsuppehåll), vilket brukar blandas ihop med graviditet och gör det svårt att räkna på ägglossningsdagarna.

Med andra ord är det säkert att ta p-piller under längre perioder om du vill undvika graviditet. Preventivmedel kan tas så länge man undersöker sig regelbundet, och inte har någon sjukdom som kräver att man slutar använda preventivmedel.

Det finns såklart isolerande fall där en läkare rekommenderar att man tar pauser i behandlingen, eller att man byter märke. Viloperioder ökar bara risken för en oplanerad graviditet. Intaget av piller och vilka bieffekter man får skiljer sig från person till person.

Men om du aldrig har känt något annorlunda och du efter 2 till 3 år börjar känna dig apatisk, trött, yr, på dåligt humör eller får minskad sexlust bör du sluta med behandlingen. Det är då bra att låta kroppen ha en eller två menstruationer.

Bieffekter som kan uppstå efter att ha tagit p-piller i många år

  • Minskad libido
  • Ångest eller depressivt humör
  • Kraftig migrän
  • Fler vaginala infektioner
  • En känsla av tyngd i benen samt åderbråck
  • Hypertoni
  • Studier har även visat att p-piller ökar risken för bröstcancer och livmoderhalscancer, men det sänker å andra sidan risken för äggstockscancer.

Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Curtis, K. M.; Jatlaoui, T. C.; Tepper, N. K.; Zapata, L. B.; Horton, L. G.; Jamieson, D. J., and Whiteman, M. K. (2016). “U.S. Selected Practice Recommendations for Contraceptive Use, 2016”,  MMWR. Recommendations and Reports, 65 (4): 1-66.
  • Hindin MJ, McGough LJ, Adanu RM. J Fam Plann Reprod Health Care 2014;40:30–35.
  • Maroto de Agustín, A.; Moreno Bueno, M. A.; Rubio Moreno, M. M.; Ortiz Valle, C. y Escobar Rabadán, F. (1998). “Conocimiento y uso de métodos anticonceptivos por la población femenina de una zona de salud”, Revista Española de Salud Pública, 72 (6): 382-386.
  • Speroff, L., and Darney, Ph. D. (2010). A Clinical Guide for Contraception. Philadelphia, PA: Lippincott Williams & Wilkins.
  • Stubblefield, P. G., and Roncari, D. M. (2011). “Family Planing”. In J. S. Berek (coord.) Berek & Novak’s Gynecology. Philadelphia, PA: Lippincott Williams & Wilkins, pp. 211-269.
  • World Health Organization (Department of Reproductive Health and Research and Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health). (2011). Family planning: A global handbook for providers: Evidence-based guidance developed through worldwide collaboration. Geneva: WHO and Center for Communication Programs.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.