Bör jag få kejsarsnitt eller föda vaginalt?
Att välja mellan att få kejsarsnitt eller föda vaginalt är en vanlig fråga bland gravida kvinnor. Vissa väljer traditionella metoder och föder vaginalt. Andra föredrar dock att ha flera variabler under kontroll och väljer därför kejsarsnitt.
Den vaginala födseln är en naturlig process. Många kvinnor försöker dock att undvika detta p.g.a. rädsla för smärtan eller för att det kan orsaka skador på vaginan. Från ett funktionellt perspektiv så är kejsarsnittet fantastiskt. Det är ofta av medicinska skäl bättre för att skydda moderns och barnets liv.
Det finns dock mycket mer att tänka på gällande om man ska få kejsarsnitt eller föda vaginalt.
Att välja mellan kejsarsnitt eller föda vaginalt
Bebisar föds varje dag, antingen med hjälp av kejsarsnitt eller vaginal födsel och beslutet är upp till föräldrarna och förlossningsläkaren. Den senare kommer för det mesta att vara närvarande vid födseln, och kommer därför ha ansvaret att avgöra den bästa metoden för varje situation.
Detta beslut kan också förändras i sista minuten då födseln påbörjas. Den vanligaste anledningen är att det uppstår en riskfylld födsel. Läkaren kan därför snabbt utföra ett kejsarsnitt.
Skillnaden mellan kejsarsnitt och att föda vaginalt
Den största skillnaden mellan en naturlig födsel och ett kejsarsnitt är att det senare är en kirurgisk metod som varar mellan 20 och 30 minuter. Om den har planerats i förtid så bör den utföras efter 39 veckor, om inte läkaren har indikerat något annat.
Kejsarsnitt eller föda vaginalt: Fysiska skillnader
“Vad är mindre smärtsamt: kejsarsnitt eller naturlig födsel?”
Detta är en vanligt fråga bland förstagångsmödrar. Vid kirurgin så kommer vaginan inte att vidgas, till skillnad från då man använder sig av ett vaginalt förlossningssätt. Denna typ av smärta förekommer därför inte vid kejsarsnittet.
Detta ingrepp utförs vanligtvis med en typ av bedövning som skapar en sensorisk och motorisk blockering av den lägre delen av kroppen. Modern fortsätter dock samtidigt att vara vaken. Effekten varar mellan en timme till en och en halv timme. Under 24-48 timmar efteråt så kontrolleras smärtan med intravenösa smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel.
Smärtan är mer kontrollerad under kejsarsnittet, men det kan förekomma viss smärta efter proceduren då kvinnan håller på att återhämta sig.
Bebisens immunförsvar
Innan födseln så är bebisarna i praktiken sterila – utan virus och bakterier. Det krävs dock vissa bakterier för att organen ska kunna fungera ordentligt. Då barnet föds vaginalt så får det hälsosamma bakterier från modern.
Om det utförs ett kejsarsnitt så får inte bebisen dessa bakterier. Barnet kommer bara få dem från omgivningen och personerna i dess omgivning, och till slut också från modern. De flesta av dessa främmande bakterier är tyvärr okända för barnets immunförsvar.
En studie som utfördes vi Köpenhamns universitet slog fast att kejsarsnitt ger en långvarig brist på moderliga bakterier som är viktiga för att förhindra immunförsvarssjukdomar.
Tarmfloran hos barn som föds vaginalt skiljer sig från dem som fötts med kejsarsnitt. Den senare gruppen har en lägre mängd celler relaterade till immun-faktorer. Detta ökar därför risken för att de drabbas av sjukdomar som typ-1 diabetes, Crohns sjukdom och allvarliga allergier.
Vård efter förlossningen
Efter ett kejsarsnitt eller en naturlig födsel så behöver kvinnor vila mycket för att deras kroppar ska kunna återhämta sig. Därför får det inte göra något hushållsarbete. Om de inte har andra barn så bör de vara försiktiga så att de inte kör slut på sig själva.
Tiden efter förlossningen är en av de svåraste tiderna för mammorna och deras familjer. Detta stadie är vidare betydligt mer rörigt för kvinnor som genomgått kejsarsnitt. I båda fallen så bör mamman få tillräckligt med vila och undvika att lyfta något tungt.
När det kommer till den vaginala födseln så är smärtan tillfällig. Med kejsarsnittet kommer det å andra sidan ta flera dagar och även veckor för att läka. Om man ska kunna utföra kejsarsnittet så måste man utföra kirurgi och kvinnan kommer då ha två ärr – både ett yttre och ett inre ärr.
Ekonomiska skillnader
Då ett kejsarsnitt är en kirurgisk process så kommer de medicinska kostnaderna att vara högre. Utöver förlossningsläkaren och den pediatriker som förlöser barnet så behövs det ett helt lag med specialister och sjuksköterskor som är tränade för att hantera allt som kan uppkomma – detta kan framförallt vara bra att ha koll på om man föder utomlands.
Kejsarsnittet görs också i ett fullt utrustat kirurgiskt rum. Den naturliga födseln görs å andra sidan i ett rum som är utrustat för att förlösa barnet på vanligt vis. Den vaginala födseln kräver inte heller bedövning. Om det inte förekommer några komplikationer så kommer modern inte att behöva antibiotika eller intravenös medicin.
Varför och när man bör välja kejsarsnitt eller vaginal födsel
Många personer är osäkra på om de bör välja kejsarsnitt eller vaginal födsel för deras barn. Det senare är vanligtvis säkrare för modern och barnet, men det finns gånger då det är nödvändigt att man utför ett kejsarsnitt.
Fördelar och nackdelar med ett kejsarsnitt
- Då det injiceras bedövning i magen så kommer det förekomma en nästan helt smärtfri förlossning med ett kejsarsnitt.
- Barnets födelsedag kan också schemaläggas beroende på vad föräldrarna föredrar.
- Det kirurgiska ingreppet vara endast tre till fyra timmar, inkluderat förberedelsetid och återhämtning.
Nackdelar
- Det är en kirurgi med bedövning och alla kirurgiska ingrepp för med sig risker för infektion samt skador på andra organ.
- Återhämtningstiden kan bli minst en till två månader.
- Nya mammor har det ofta svår med att gå upp och gå under den första veckan. Det kräver mycket stöd från familj och vänner.
- Bland de många bieffekterna av bedövningen så förekommer det illamående, yrsel och kräkningar under dagarna efter kejsarsnittet.
Fördelar och nackdelar med den vaginala födseln
Fördelar
- Det förekommer lägre risk för skador på njurarna samt lägre risk för blodförlust och infektioner än vid kejsarsnitt.
- Blodtrycket håller sig mer stabilt.
- Syretillförseln till barnet och moderkakan är bättre än under kejsarsnittet.
- Då barnet föds är det mer alert för sinnena stimuleras då det passerar genom vaginalkanalen.
- Moderns kropp utsöndrar oxytocin, vilket främjar mjölkproduktionen och bandet mellan modern och barnet.
Nackdelar
- Det finns risk för inkontinens efter födseln.
- Den vaginala födseln är spontan, till skillnad från kejsarsnittet.
- Det finns en risk för att vaginan kan rivas upp. Det finns också en möjlighet att läkaren utför en episiotomi.
Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska välja kejsarsnitt eller vaginal födsel så kan du diskutera igenom detta med förlossningsläkaren eller barnmorskan. Denna person har din medicinska journal och känner till bebisens utveckling i livmodern. I vissa fall rekommenderas kejsarsnitt om barnet befinner sig upp och ner eller inte ligger i rätt ställning för att komma ut ur livmodern.
Kvinnor som är äldre än 35 löper större risk för komplikationer under den naturliga barnafödseln, så de bör i vissa fall göra ett kejsarsnitt. De kommer då övervakas av ett specialiserat läkarlag.
Slutsats om man ska få kejsarsnitt eller föda vaginalt
Mödrar som väljer att föda vaginalt är mer medvetna om vad som händer runt omkring dem och kommer få en mer komplett uppfattning rörande barnets ankomst. De kan även se och ha den lille i armarna så snart den föds.
Det finns dock många anledningar till varför en kvinna väljer ett kejsarsnitt. I vilket fall som helst så är det viktigt att man är medveten om att varje gravid kvinna har olika behov. Det slutliga beslutet måste därför övervägas noga med hjälp av råd från födelseläkaren.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Hansen, C. H., Andersen, L. S., Krych, Ł., Metzdorff, S. B., Hasselby, J. P., Skov, S., … & Hansen, A. K. (2014). Mode of delivery shapes gut colonization pattern and modulates regulatory immunity in mice. The Journal of Immunology, 193(3), 1213-1222. http://www.jimmunol.org/content/193/3/1213?sid=7351e4cd-2b9c-46ff-af4c-e959939a1696
- De La Ossa, D. M., Yepes, D. C., Blanco, D. D., & De Avila, C. L. (2014). Microbiota, cesárea y alergias. Ciencia y Salud Virtual, 6(1), 54-64. https://revistas.curn.edu.co/index.php/cienciaysalud/article/view/414/595