Ångestattacker: vad ingen förstår om detta tillstånd
Ångestattacker kan slå till när som helst. Det faktum att de inte förstås av de flesta människor kan göra desperationen ännu värre för de som lider av dem. Ångestsyndrom täcks i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-V). Dessa syndrom kan upplevas både på plötslig och återkommande basis.
Stressiga situationer, känslomässigt trauma eller till och med att vara under press kan utlösa ångestattacker.
Att uppleva en känns som om du håller på att dö, att ditt hjärta kommer explodera. Det är extremt traumatiskt, och ännu mer så om de omkring dig inte vet vad som pågår. De kan reagera på värsta möjliga sätt genom att säga saker som “inget är fel”, “du blir upprörd över ingenting”, “lugna ned dig, det finns inget att hetsa upp sig för”.
Idag vill vi täcka detta vanliga problem och ge dig några grundläggande strategier för att hantera ångestattacker om de inträffar.
Ångestattacker: när det känns som att hjärtat ska explodera
Inledningsvis vill vi göra en sak tydlig: ångest tjänar ett syfte hos människor:
- Ångest varnar oss om fara för att hjälpa oss fly eller hantera den.
- Lite ångest, hanterad på rätt sätt, kan användas för att motivera oss att bli mer effektiva i vårt dagliga liv.
- Problem inträffar när ångestnivåerna höjs till okontrollerbara nivåer.
- Hjärnan tolkar den höjda ångesten som väldigt verklig och omedelbar, något vi måste fly från, och det påverkar vissa kroppsliga processer: högre puls, högre blodtryck, ökade adrenalinnivåer i blodet…
Medan vår hjärna och kropp säger åt oss att “fly” är vårt sinne fyllt av negativt och katastrofalt tänkande, som gör situationen ännu värre.
Symptom på en ångestattack
Ångestsyndrom täcker en rad olika faktorer och personliga situationer. Vissa är rädda för att flyga, andra lider av agorafobi, arachnofobi eller hydrofobi, varav samtliga leder till ångestattacker. Andra kanske upplever dessa hemska episoder som ett resultat av känslomässigt trauma.
Alla dessa kan utlösa ångestattacker, men symptomen är gemensamma och lätta att identifiera.
Känslomässiga symptom
- Farhågor eller intensiv och okontrollerbar rädsla.
- Koncentrationssvårigheter.
- Att känna sig spänd och väldigt nervös.
- Fatalistiskt tänkande: att alltid förvänta sig det värsta.
- Fokus på det negativa, panik.
- Tunnelsyn: allt är mörkt och kommer bara gå fel ändå.
Fysiska symptom
- Högre puls.
- Högre blodtryck.
- Hyperventilering.
- Svettningar.
- Magsmärta och illamående.
- Frekvent urinering eller diarré.
- Tung andning och att känna som om du kommer få en hjärtattack.
- Skakningar och spasmer.
- Muskelspänningar.
- Huvudvärk.
- Extrem trötthet och svaghet.
Ångestattacker är kopplade till depression
Om personens ångestattacker är någorlunda frekventa är det möjligt att denne lider av dold depression.
- Ångest och depression kommer ofta från samma sårbarhet: hjälplöshet. Det sker när vi förlorar kontrollen över vad som händer med oss i extremt svåra situationer.
- Något vi bör vara tydliga med: ångest och depression är två distinkta åkommor. Men som vi nämnde tidigare kan en ibland vara ett symptom på den andra. För att vara säker bör du tala med din läkare så att du kan remitteras till en specialist.
Att hantera ångestattacker
För att hantera ångestattacker är det första vi måste göra att ta tag i de känslomässiga symptomen och försöka se på hotet, rädslan eller den stressiga situationen från en logisk synvinkel.
- Försök att bryta ner allt som gör dig upprörd och rationalisera alla ångestkällor tills de försvinner.
Att hjälpa någon som drabbats av en ångestattack
Var förstående mot deras situation. De håller inte på att bli galna: de behöver din hjälp och, framförallt, att du är lugn och förstående.
- Fråga personen hur denne mår och ta honom eller henne till en plats där de kan få luft.
- Lossa på skärp och tajta kläder.
- Om personen hyperventilerar ska du erbjuda en påse att andas i eller få denne att andas som om de försöker blåsa ut ett ljus (med läpparna hoppressade).
- Upprepa “du har inte en hjärtattack”, “jag är här för att hjälpa och allt kommer att bli bra” (tala långsamt och lugnt).
- Få personen att lägga en hand på magen och den andra på hjärtat. Han eller hon måste få sin andning under kontroll.
Om symtomen inte försvinner och pulsen blir för hög ska du ringa en läkare, speciellt om personen lider av kardiomyopati, diabetes eller fetma.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- NHS. (2016). Generalised anxiety disorder in adults. NHS Choices, 2018(May 2014), 2014–2015. https://doi.org/10.1523/JNEUROSCI.1495-09.2009
- Reiman, E. M., Fusselman, M. J., Fox, P. T., & Raichle, M. E. (1989). Neuroanatomical correlates of anticipatory anxiety. Science, 243(4894), 1071–1074. https://doi.org/10.1126/science.2784226
- Li, AW, y Goldsmith, CAW (2012, marzo). Los efectos del yoga sobre la ansiedad y el estrés. Revisión de Medicina Alternativa. https://doi.org/10.1016/j.jinsphys.2011.01.005
- Carlos, R., Lima, M. A., & A, M. (2014). El manual diagnóstico y estadístico de los trastornos mentales de la asociación psiquiátrica norteamericana. una aproximación crítica a su quinta edición (DSM-5). Gaceta Médica De Caracas, 122, 208-218.
- Mathews A. Why worry? The cognitive function of anxiety. Behav Res Ther. 1990;
- Na, H. R., Kang, E. H., Lee, J. H., & Yu, B. H. (2011). The genetic basis of panic disorder. Journal of Korean medical science, 26(6), 701–710. https://doi.org/10.3346/jkms.2011.26.6.701
- Siracusano A, Niolu C, Sacchetti L, Ribolsi M. Depression and anxiety. In: Neuropsychiatric Dysfunction in Multiple Sclerosis. 2012.
