Allt du behöver veta om de sena ungdomsåren
Den sena ungdomsåren är en komplex och avgörande fas i varje människas liv. Verkligheten för ett 13-årigt barn är alltså långt ifrån den verklighet som en 18-årig person upplever. Som du kan föreställa dig är det viktigt att vara medveten om de olika utvecklingsstadierna eftersom det är en vändpunkt mellan barndom och vuxen ålder.
Det är ingen hemlighet att ungdomar som går igenom denna spännande fas har en påverkan på sina föräldrar. De senare kan också tro att deras jobb är klart när pubertetens utmaningar är över.
Men de sista åren av tonåren är lika viktiga som de första. Därför är föräldrarnas arbete av lika stor betydelse som i början av denna fas.
Var där för dina barn under denna övergångsperiod. Läs vidare för att ta reda på hur.
Vilka är de sena ungdomsåren?
Ungdomen är en längre period som sträcker sig från puberteten till början av vuxen ålder, men som utvecklingsfas är gränserna än mer odefinierade.
Ungdomars mognadsnivå anpassar sig allteftersom de blir äldre. De utmaningar och förändringar de upplever är också olika beroende på deras ålder.
Faserna av ungdomsåren hjälper till att bättre förstå vad som händer under dessa år:
- De tidiga ungdomsåren är det första stadiet, och sträcker sig från 10 till 13 års ålder. De viktigaste egenskaperna är fysiska och hormonella förändringar till följd av puberteten.
- Mellanungdomstiden är perioden mellan 14 och 16 år. Att identifiera sig med kamrater och en stark strävan efter självständighet är en stor del av denna tid.
- De sena ungdomsåren sker från 17 års ålder och framåt. Det kan ses som en återgång till en lugnare tid och återupprättande av balans.
- De sena ungdomsåren är upptakten till vuxenlivet. Det är perioden då resultatet av allt som har hänt under tidigare år sätter in. Men ungdomarna fortsätter ändå även efter detta att mogna och förändras på flera plan.
Karaktärsdrag för de sena ungdomsåren
Du vill förmodligen veta vad du kan förvänta dig om du har ett barn som är i den här fasen eller är på väg att gå in i den. Läs vidare för att ta reda på hur unga människors kroppar, sinnen och känslor utvecklas under de sena ungdomsåren.
De etablerar sin personliga identitet
En stark strävan efter sin egen identitet är ett av de viktigaste målen under dessa år, och unga människor tenderar att söka acceptans från en grupp jämnåriga. Det är vanligt att de tar över sina kamraters värderingar, attityder och till och med sina kamraters fysiska stil och utseende.
Unga människor visar dock inte längre detta beroende i samma utsträckning när de når slutet av tonåren. De har nu utvecklat sitt eget moraliska ramverk, sina egna åsikter och prioriteringar och sin egen stil.
Kognitiv mognad under de sena ungdomsåren
Allt eftersom tonåren fortskrider, förbättras den unga personens förmåga till abstraktion, logik och exekutiva funktioner. Han eller hon kan därmed bättre kontrollera sina impulser, fatta beslut och planera med hänsyn till konsekvenserna av sitt agerande från 17 års ålder.
Egocentrism och behovet av omedelbar tillfredsställelse av sina nycker och impulser späder på och ger utrymme för ett mognare resonemang och förmågan att skjuta upp belöningar. Ändå är den kognitiva utvecklingen inte över än, eftersom vissa delar av hjärnan (t.ex. prefrontala cortex) fortsätter att mogna fram till 25 års ålder.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: 5 förtroendehöjande övningar för barn, tonåringar och vuxna
Acceptans av kroppsuppfattning under de sena ungdomsåren
De mest drastiska förändringarna på det fysiska planet sker i puberteten och tidiga tonåren. Därför dröjer det ofta till det senare stadiet av tonåren innan unga människor accepterar och känner sig hemma i sin nya kroppsuppfattning. Komplexen från tidigare år kan finnas kvar, men de unga känner sig mer bekväma med sin kropp och identifierar sig med sitt mer vuxna utseende.
Söker efter känslomässig intimitet
Människor i denna ålder tenderar att fästa stor vikt vid grupper av jämnåriga, men mot de sena ungdomsåren börjar kvalitet få prioritet över kvantitet. Därför är det vanligt att de söker en större känslomässig närhet med sina vänner och försöker utveckla en större intimitet.
Därför kan de kanske relatera till en mindre grupp människor, men gör det på ett djupare plan. Samtidigt finns en större grad av självständighet från andra än tidigare.
Tillbaka till familjen under de sena ungdomsåren
Slutet på tonåren är den period då föräldrar ser de ungdomar som tidigare tagit känslomässig distans återvända till familjen. Det är samma tonåringar som tidigare gjorde revolt för att finna sig själva och trotsade alla auktoriteter för att hitta sina egna gränser och värderingar.
Avståndstagande förekommer i själva verket i olika grad i alla familjer. Men mot slutet av tonåren tenderar unga människor att återigen kunna ta till sig sina föräldrars åsikter och råd. Det är en tid att komma närmare varandra och för dem att inta en roll i kärnfamiljen som aktiva deltagare.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Främja hälsosamma vanor hos din tonåring
Slutet på tonåren innebär inte att man är vuxen
Även om många av ungdomarnas attityder, känslor och beteenden mjuknar eller stabiliseras i detta sena skede, är det viktigt att tänka på att du ännu inte har att göra med fullt mogna och utvecklade vuxna. Det finns fortfarande mycket förvirring, osäkerhet, impulsivitet och brist på realism kvar i det här stadiet.
Dessutom finns det en allmän tendens i västerländska samhällen att förlänga tonåren, och vissa författare hävdar att de till och med sträcker sig upp till 25 års ålder. Det beror på att arbetsförhållanden och socioekonomiska förhållanden ofta hindrar unga från att bli självständiga.
Det viktiga är att utveckla självständighet och skaffa de nödvändiga kognitiva och känslomässiga resurserna. Barn som genomgår de sena ungdomsåren behöver sina föräldrars vägledning med en förståelse eftersom att de fortfarande befinner sig i en övergångsperiod.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Arteaga-Acuria, A. M., & Rodríguez-Álava, L. A. (2022). Nivel de resiliencia familiar en adolescentes de la Parroquia 12 de Marzo ante el COVID-19. Revista Científica Arbitrada en Investigaciones de la Salud GESTAR. ISSN: 2737-6273., 5(9 Ed. esp.), 120-134.
- Gaete, V. (2015). Desarrollo psicosocial del adolescente. Revista chilena de pediatría, 86(6), 436-443.
- Gómez, M. G., Mir, P. G., & Valenzuela, B. (2020). Adolescencia y edad adulta emergente frente al COVID-19 en España y República Dominicana. Revista de Psicología Clínica con Niños y Adolescentes, 7(3), 35-41. https://www.revistapcna.com/sites/default/files/007_0.pdf
- Oliva A. (2007). Desarrollo cerebral y asunción de riesgos durante la adolescencia. Apuntes de psicología, 25(3), 239-254.
- Martínez, B. (2013). El mundo social del adolescente: amistades y pareja. Los problemas en la adolescencia: respuestas y sugerencias para padres y educadores, 71-96.
- Sánchez, F. L. (2015). Adolescencia. Necesidades y problemas. Implicaciones para la intervención. CURSO SEMA DELA, 9. https://adolescenciasema.org/wp-content/uploads/2015/06/Adolescere_2015_2_v4.pdf#page=9
- Sawyer, S. M., Azzopardi, P. S., Wickremarathne, D., & Patton, G. C. (2018). The age of adolescence. The Lancet Child & Adolescent Health, 2(3), 223-228.
