Albinism: Historien om modellen Thando Hopa

Granskad och godkänd av läkare Nelton Abdon Ramos Rojas.

Skriven av Valeria Sabater

Senaste uppdateringen: 23 januari, 2023

I dagens artikel ska vi tala om ett ämne som inte är särskilt känt. Du har förmodligen vid fler än ett tillfälle sett en albino, eller kanske till och med känt någon med detta tillstånd. Som du förmodligen redan vet är albinism ett medfött tillstånd som karaktäriseras av brist på pigment i hår, hud och ögon.

Albinism kan inträffa hos både djur och människor, och på grund av bristen på melanin är det även en väldigt allvarlig hudsjukdom på grund av den resulterande känsligheten för solen. Det är väldigt svårt att leva med albinism, men en av de värsta platserna att ha denna genetiska abnormitet är i Afrika.

I dagens artikel ska vi berätta den rörande historien om en ung, svart albinomodell vid namn Thando Hopa. Hon gav denna verklighet en röst.

Den afrikanska modellen Thando Hopa

Thando Hopa är när den här artikeln skrivs en 24-årig modell som även jobbar som advokat. Hon anser sig själv ha haft tur, eftersom det kan vara som att drabbas av en förbannelse att föddas i Afrika som albino.

Hon utbildades i Johannesburg, Sydafrikas största stadsområde, där hon fick stor uppmärksamhet på grund av sina fina och slående ansiktsdrag, som var lika fantastiska på scenen som på tidningsomslag. Hopa är en av få svarta albinomodeller i världen.

Kanske var det på grund av sin framgång och sina erfarenheter som hon valde att studera juridik, för att ge en röst till stigmat och det sociala drama som inträffar i Afrika, men som förblir relativt okänt i resten av världen.

Förbannelsen att födas med albinism i Afrika

Du kanske blir överraskad att höra att Afrika har den största andelen albinism i världen, och främst i Tanzania. Experter har inte kunnat ta reda på orsaken till detta fenomen, men man misstänker att det är relaterat till de tidiga europeiska invånarna i detta område under kolonialismen och deras påföljande inavel. På denna kontinent är andelen albinos 15% högre än i resten av världen.

Enligt Hopa anses albinism i Afrika främst vara ett fysiskt problem, men det är även ett socialt problem. På grund av det starka solljuset och bristande resurser drabbas personer med detta tillstånd ofta av blindhet och cancer. Utöver det tvingas de utstå andras förakt.

Albinos kallas ofta för “zeru-zeru”, vilket betyder ondskans barn eller spöke. Det tros att albinism ges till personer för att förbanna deras föräldrar, vars synder reflekteras i det spökliknande utseendet hos deras barn. Detta leder till social utstötning och till och med att barn överges.

Värdefulla som diamanter

Vad som är ännu värre är att det sägs att en levande albino i Afrika är värdelös, medan en död albino är lika värdefull som diamanter. Varför? Framförallt stammar, sociala grupper och helare i Afrika tror att blodet och organen från en albino har magiska, läkande egenskaper. Albinism kan därför vara lika dödligt som att vara en noshörning eller en elefant med betar av elfenben: stora summor pengar har betalats för att lemlästa eller till och med döda personer med albinism.

Det är en chockerande verklighet som har rapporterats av många människorättsorganisationer. Grupper av beväpnade män dyker upp under natten för att ta albinobarn och vuxna för att lemlästa dem och skära av armar och ben. Många av dessa personer mördas dessutom. Otroliga mängder pengar betalas för deras lemmar, blod, och organ, och dessa vidriga brott slår till mot mänsklighetens och rättvisans hjärta.

Albinism i Afrika kan verkligen vara en förbannelse, vilket är anledningen till att personer som Thando Hopa ger en röst till dem som lider samtidigt som internationella organisationer försöker få fram problemet i det globala ljuset.

Framförallt i Tanzania är detta ett allvarligt problem. Trots ansträngningar dör många personer med albinism varje år – antingen på grund av dessa brott mot mänskligheten eller från hälsoproblem som associeras med denna åkomma. Solbränna, infektioner, och cancer är några av de hot de ställs inför.

Idag finns det många barn som måste lära sig att överleva utan fötter eller händer. Många av dem har dock inte förlorat sin optimism, trots att de lider av det troligen värsta sociala stigmat i sitt samhälle.