9 typer av onyttig fisk som är bäst att undvika
Fisk är något av det nyttigaste du kan äta, men det finns vissa typer av fisk som du gör bäst i att undvika. Notera följande exempel på onyttig fisk och välj bättre alternativ.
Onyttig fisk du bör undvika
1. Havskatt
Havskatter kan bli mycket stora. För att snabba upp tillväxtprocessen matar dock många odlare dem med hormoner. Det rör sig oftast om fisk som kommer från asiatiska länder, och vi rekommenderar att du hellre väljer mindre giftiga alternativ.
2. Makrill
Makrill är inte den mest rekommenderade fisken i världen, och detta på grund av dess höga innehåll av kvicksilver. Dessvärre kan din kropp inte göra sig av med kvicksilver, vilket gör att det ansamlas. Det är inte särskilt nyttigt och kan orsaka diverse sjukdomar.
3. Svartfenad tonfisk
Svartfenad tonfisk innehåller också mycket kvicksilver, vilket gör det till en onyttig fisk. Dessvärre är det nästan omöjligt att hitta tonfisk som växt upp i sin naturlig miljö, eftersom den riskerar att utrotas.
Fisken du ser till salu kommer från speciella fiskfarmar. På sådana ställen matar de fisken med antibiotika och hormoner. Som ett resultat är det en fisk med högt innehåll av kvicksilver, och därför är det inte rekommenderat att äta mer än 100 gram i månaden.
Svartfenad tonfisk är aldrig rekommenderad för barn.
4. Tilapia
Tilapia är en onyttig fisk med hög koncentration av fett – tillräckligt för att utmana bacon. Om du äter för mycket av denna fisk höjer den dina nivåer av dåligt kolesterol (LDL). Den gör dessutom din kropp känsligare för allergener.
Om du lider av hjärtsjukdom, astma eller artrit ska du undvika tilapia.
5. Ål
Ål är ytterligare en väldigt fet fisk. Den absorberar lätt alla rester som hittas i vatten, och därför kan nivåerna av gifter i den amerikanska varianten vara speciellt höga.
Vad gäller europeisk ål så har de högt kvicksilverinnehåll. Det är inte smart att äta mer än 280 gram för vuxna och 200 gram för barn per månad.
6. Pangasius
Pangasius – en typ av hajliknande havskatt – odlas i Vietnams Mekongflod. Denna flod anses vara en av de mest förorenade i världen. Denna fisk innehåller därför i stora delar av världen höga mängder kvicksilver, nitrofural och polyfosfater, varav de sistnämnda kan orsaka cancer.
I Sverige säljs dock miljömärkt pangasius där kemikaliehalten är strikt reglerad, så för att undvika skada på hälsan ska du försöka köpa fisken ASC-märkt.
7. Tegelabborre
Tegelabborre innehåller höga nivåer av kvicksilver, och därför är det inte rekommenderat att barn och kvinnor äter den. För män bör intaget begränsas till 100 gram per månad.
8. Oljefisk (vit tonfisk)
Oljefisk, även kallad vit tonfisk, innehåller en vaxliknande substans som ger köttet sin oljiga smak. Denna substans kan inte smältas av kroppen och orsakar därför matsmältningsproblem, även om den inte är farlig.
För att minska mängden av denna substans föreslår vi att du steker eller grillar fisken. Om du har matsmältningsproblem är det dock bättre att välja andra alternativ.
9. Kungsfisk
Sebastes, även känd som gulögd kungsfisk, innehåller mycket kvicksilver. Det är alltid bättre att välja nyttigare varianter som innehåller mindre kvicksilver.
Färsk fisk är alltid bäst
Det är även viktigt att komma ihåg att färsk fisk har transparenta ögon, fast stjärt och blöta, slemmiga fjäll. Om du ser påstått färsk fisk med slapp stjärt är den inte så färsk som någon vill påstå. Du kan även se om den är färsk genom att titta på fenorna. Om fenorna är torra och gälarna gråa snarare än röda är den förmodligen inte färsk.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- FDA. FDA/EPA. (2004). Advice on What You Need to Know About Mercury in Fish and Shellfish. Recuperado el 7 de marzo de 2021. https://www.fda.gov/food/metals-and-your-food/fdaepa-2004-advice-what-you-need-know-about-mercury-fish-and-shellfish
- Gracia, L., Marrugo, J. L., & Alvis, E. (2010). Contaminación por mercurio en humanos y peces en el municipio de Ayapel, Córdoba, Colombia, 2009. Revista Facultad Nacional Salud Pública. https://www.redalyc.org/articulo.oa?id=12016346003
- Heo, H. C., Lim, Y. H., Byun, Y. S., & Sakong, J. (2020). Mercury concentration in shark meat from traditional markets of Gyeongsangbuk-do, South Korea. Annals of occupational and environmental medicine, 32, e3. https://doi.org/10.35371/aoem.2020.32.e3
- H. H. Huss. (1998). El Pescado Fresco : Su Calidad y Cambios de su Calidad. FAO Documento Tecnico de Pesca. https://www.fao.org/3/v7180s/v7180s00.htm
- Kerguelén, M. (2021). Condiciones de exposición de la población habitante de la cuenca del río Atrato (municipio de Turbo) y su relación con niveles de mercurio en cabello producto de la actividad de minería de oro. Facultad de Ciencias de la Salud.
- Lowenstein, J. H., Burger, J., Jeitner, C. W., Amato, G., Kolokotronis, S. O., & Gochfeld, M. (2010). DNA barcodes reveal species-specific mercury levels in tuna sushi that pose a health risk to consumers. Biology Letters. https://doi.org/10.1098/rsbl.2010.0156
- Olivero, J., Mendonza, C., & Mestre, J. (1995). Mercurio en cabello de diferentes grupos ocupacionales en una zona de miner??a aurifera en el Norte de Colombia. Revista de Saúde Pública. https://doi.org/10.1590/S0034-89101995000500006
- Ortega, M. (2014). Niveles de plomo y mercurio en muestras de carne de pescado importado y local. Pediatría. https://doi.org/10.1016/S0120-4912(15)30135-X
- Polak-Juszczak L, Robak S. (2015). Mercury toxicity and the protective role of selenium in eel, Anguilla anguilla. Environ Sci Pollut Res Int. Jan;22(1):679-88. doi: 10.1007/s11356-014-3382-x. Epub 2014 Aug 8. PMID: 25099659.
- Righetti, M., Pascale, M., Giorgi, I., Forneris, G., Guarise, S., Tarasco, R., Arsieni, P., Abete, M. C., & Prearo, M. (2014). Livelli di contaminazione da cadmio, mercurio e piombo in siluri (Silurus glanis) pescati lungo il bacino idrografico del Fiume Po. Italian Journal of Freshwater Ichtyology, 1(1), 310–310. http://www.aiiad.it/ijfi/index.php/ijfi/article/view/71
- Rodríguez, M., Gutiérrez, Á. J., Rodríguez, N., Rubio, C., Paz, S., Martín, V., Revert, C., & Hardisson, A. (2018). Assessment of mercury content in Panga (Pangasius hypophthalmus). Chemosphere, 196, 53–57. https://doi.org/10.1016/j.chemosphere.2017.12.137
- Simopoulos AP. (2002). The importance of the ratio of omega-6/omega-3 essential fatty acids. Biomed Pharmacother. 2002 Oct;56(8):365-79. doi: 10.1016/s0753-3322(02)00253-6. PMID: 12442909.