8 livsmedel som kan motverka uppsvälld mage
Lider du av uppsvälld mage ibland? Detta är vanligtvis relaterat till att man äter för mycket, men det kan även bero på ackumulering av vätska och gas. Läs vidare för att ta del av livsmedel som hjälper dig att motverka uppsvälld mage.
Uppsvälld mage kan även bero på matsmältningsproblem. Detta inkluderar gastrit och förstoppning. Om detta är fallet så är det viktigt att lära sig om mat som motverkar uppsvälld mage.
Glöm inte bort att något så enkelt som att undvika mat som är rik på socker och fetter kommer att vara fördelaktigt för din hälsa. Dessa livsmedel orsakar även gas. Detta kommer att hjälpa dig att gå ner i vikt och främja din matsmältning på samma gång. Om du vill fortsätta att vara hälsosam, gå ner i vikt och motverka uppsvälld mage så har vi några livsmedel för dig här.
Motverka uppsvälld mage med dessa fantastiska livsmedel
Linfrön
Linfrön är rika på hälsosamma fetter. De hjälper din kropp att lindra inflammation tack vare deras innehåll av omega-3-fettsyror.
- För att äta dem är det bäst att blötlägga dem i vatten under flera timmar.
- När de är färdiga kan du sedan tillsätta dem i en yoghurt, smoothie eller sallad.
Blåbär
Blåbär är ett annat livsmedel som kan lindra vätskeretention och uppsvälldhet. Anledningen till detta är att de är rika på flavonoider. De har även antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper, vilket bidrar till att motverka fria radikaler. Allt detta ger detta fantastiska bär en lång rad hälsoegenskaper.
Körsbär
Även om det kanske inte ser ut så, så kan körsbär bli till en av dina största hjälpredor. Dessa bär motverkar uppsvälldhet eftersom det är ett livsmedel med en hög nivå av antiinflammatoriska egenskaper. De är även fyllda av antioxidanter och de är därför bra att inkludera i din kost.
Curry
Detta är en vanlig krydda inom kryddvärlden. Men curry har gurkmeja och det bidrar därför till att lindra vätskeretention. Gurkmeja är ett superlivsmedel som motverkar många sjukdomar, även cancer. Byt ut salt och peppar mot denna krydda. Det är mycket enklare!
Grönt te
Grönt te har diuretiska egenskaper. Detta te är även rikt på antioxidanter. Om du är uppsvälld så är det bättre att välja en kopp grönt te än att dricka svart te eller andra drycker som kaffe.
Bananer
Du bör äta bananer om du är uppsvälld eller lider av vätskeretention. Det kalium som finns i bananerna kan vara till stor hjälp. Om du äter något med mycket salt till kvällen så är det en bra idé att äta en banan till frukost. Som du vet så gör salt att din kropp ackumulerar vätska. Så undvik att använda dig av extra salt i din mat och ät en banan för att motverka vätskeretention.
Avokado
Avokado är ett livsmedel som rekommenderas om du är uppsvälld eftersom detta innehåller väldigt hälsosamma fetter. Det finns andra livsmedel som också fungerar på samma sätt, som olivolja och mandlar.
Laktosfri mjölk
Mjölk är ett annat livsmedel som kan göra dig uppsvälld p.g.a. dess innehåll av laktos. Det är därför bra om man börjar minska på nivån av laktos och använder sig av nedbruten laktos, exempelvis yoghurt, i kosten. Du kan därefter lägga till mjölk i små mängder.
Glöm inte bort att äta sakta
Något så enkelt som att äta sakta kan vara till hjälp. Tugga maten ordentligt och håll din mun stängd. Detta motverkar att luft kommer in i din mat och orsakar förstoppning. Glöm inte bort att ge maten den tid den behöver. Stressa inte! Detta är ett utmärkt sätt att motverka uppsvälld mage.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Aguilera M, Reza M, Chew R, et al. (2011). Propiedades funcionales de las antocianinas. Revista Biotecnia. 13. 16-22. Disponible en: https://biotecnia.unison.mx/index.php/biotecnia/article/view/81
- Castro M. (2002). Ácidos grasos omega 3: beneficios y fuentes. Interciencia, 27(3), 128-136. Disponible en: https://www.redalyc.org/pdf/339/33906605.pdf
- Chandrika U, Jansz E, Wickramasinghe S, et al. (2003). Carotenoids in yellow- and red-fleshed papaya (Carica papaya L). J. Sci. Food Agric., 83: 1279-1282. Disponible en: https://www.researchgate.net/publication/229493669_Carotenoids_in_yellow-_and_red-fleshed_papaya_Carica_papaya_L
- Cosavalente K, Ganoza S, Ganoza M. (2016). Antocianinas totales y capacidad antioxidante in vitro de extractos de diferente grado etanólico del fruto de Vacciniumcorymbosum “Arándano”. UCV-Scientia, 8(1), 44–48. Disponible en: https://doi.org/10.18050/RevUcv-Scientia.v8n1a5
- Domínguez D. (2010). Nutrición y ejercicio. Endocrinología y Nutrición. Disponible en: https://www.portalesmedicos.com/publicaciones/articles/2019/1/Nutricion-y-ejercicio.html
- Meza E, Núñez B, Maldonado O. (2018). Evaluación de la composición nutricional de alimentos procesados y ultraprocesados de acuerdo al perfil de alimentos de la Organización Panamericana de la Salud, con énfasis en nutrientes críticos. Memorias del Instituto de Investigaciones de Ciencias de la Salud; Vol. 16(1). Disponible en: http://archivo.bc.una.py/index.php/RIIC/article/view/1332
- Meza L, Dicovskiy L. (2020). Uso potencial de la manzanilla matricaria chamomilla l. y experiencias en Nicaragua. Revista Ciencia Y Tecnología El Higo, 10(1), 1–8. Disponible en: https://doi.org/10.5377/elhigo.v10i1.9927
- Moreira V, López A. (2006). Intolerancia a la lactosa. Revista Española de Enfermedades Digestivas. (Madrid); Vol. 98. N.° 2, pp. 143. Disponible en: https://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1130-01082006000200009
- Nih.gov. (Nov 2022). Ácidos grasos omega-3. Disponible en: https://ods.od.nih.gov/factsheets/Omega3FattyAcids-DatosEnEspanol/
- Paradis M, Couture P, Gigleux I, et al. (2015). Impact of systemic enzyme supplementation on low-grade inflammation in humans. Pharma Nutrition, 3(3), 83-88. Disponible en: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2213434415000195
- Vázquez L, López P, López A, et al. (2017). Efectos del té verde y su contenido de galato de epigalocatequina (EGCG) sobre el peso corporal y la masa grasa en humanos. Una revisión sistemática. Nutrición Hospitalaria, 34(3), 731-737 Disponible en: https://scielo.isciii.es/scielo.php?pid=S0212-16112017000300731&script=sci_arttext&tlng=pt