5 karaktärsdrag hos mycket begåvade barn
Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att 2% av våra barn är mycket begåvade. Därför är chansen stor att det finns begåvade barn i din familj, i din skola eller i ditt samhälle.
Utbildningssystemet och specialister inom psykologi och psykopedagogik känner inte alltid igen begåvade barn, och få mottar den uppmärksamhet de behöver för att stimuleras och nå sin potential. Om de är flickor eller kommer från en låg socioekonomisk status blir de ännu svårare att identifiera.
Det finns även många myter och falska övertygelser om detta tillstånd, vilket till och med kan leda till felaktiga diagnoser på ADD/ADHD, bipolär sjukdom eller Aspergers syndrom.
Hur man upptäcker mycket begåvade barn
Många specialister är överens om att barnet måste vara 5-6 år gammalt för att man ska kunna upptäcka detta. Andra säger dock att 2-4 års ålder räcker.
Det är även vanligt att blanda ihop hög akademisk prestationsförmåga med att ha ett mycket begåvat barn. Även om begåvade barn kan ses som väldigt intelligenta så är det en väldigt distinkt intelligens. Ett begåvat barn kan få mediokra betyg i skolan, även om det inte är dåligt.
Du bör även läsa: Forskning säger att intelligens ärvs från modern
Dessvärre tolkar folk ofta de huvudsakliga karaktärsdragen hos begåvade barn på fel sätt. Enligt den kliniska psykologen Linda Kreger Silverman – grundare av Gifter Development Center i Denver, USA – har begåvade barn vissa egenskaper. De:
- Ger intelligenta förklaringar för att slippa göra sysslor eller för att de inte vill gå till skolan.
- Har hög kapacitet för att skapa berättelser eller briljanta skämt.
- Frågar och intervjuar intelligent, vilket ofta får föräldrar och lärare att skämmas.
- Hänger sig själva till en aktivitet de har passion för.
- Utför vanemässiga saker på ett ovanligt sätt.
- Är medvetna om saker som är orättvisa och försvarar dem som inte kan försvara sig själva.
- Är kapabla att förbli lugna mitt i kaos.
Typiska karaktärsdrag för mycket begåvade barn
1. Överdriven psykomotorisk upphetsning
Ofta är utbildare och psykologer omedvetna om den överdrivna upphetsning begåvade barn har i olika aspekter av sin utveckling. Därför leder detta ofta till felaktig diagnos.
Begåvade barn rör sig när de blir uttråkade. De verkar ha uppmärksamhetsproblem och episoder av hyperaktivitet. Som en konsekvens kan deras verbala och fysiska upprördhet få det att verka som om de lider av ADHD.
När begåvade barn vill utföra en syssla eller leva sig in i något som fascinerar och attraherar dem, koncentrerar de sig mer än de flesta barn i samma ålder. De glömmer allt omkring sig. Men de kan även bli frustrerade om de inte uppnår vad de vill. Det är en känsla som vi måste hjälpa dem att hantera.
2. Överaktivt intellekt
Väldigt begåvade barn är otroligt nyfikna. Ibland spenderar de all sin energi på en enda sak.
Denna nyfikenhet kan ibland göra det svårt för föräldrarna att förstå dem. Det leder även till att vissa specialister tror att de har Aspergers syndrom.
Missa inte: Aspergers syndrom: symptom och fakta
3. Överaktiva känslor
Föräldrarna beskriver ofta sina begåvade barn som “väldigt intensiva och extrema” eller att de “exploderar av lycka”. Eftersom de är väldigt emotionella kan deras känslor ge dem en fördel som vuxna. Men under barndomen kan de feldiagnostiseras med bipolär sjukdom, trots att detta är långt från sanningen.
- Deras känslighet kan få dem att gråta över en karaktär i en film eller oroa sig över sociala orättvisor, våld eller miljömässiga problem. De har alltså social medvetenhet.
4. Överaktiva sinnen
Ofta kan lappar i kläderna, ljud i klassrummet, vissa lukter eller ljud störa dem. Dessa förnimmelser kan ha så pass inkräktande effekter att de inte kan tänka på något annat. Generellt förstår varken föräldrar eller lärare denna extrema känslighet. De ser det som att barnet agerar galet, när det i själva verket inte kan hjälpa det.
5. Överaktiv fantasi
Väldigt begåvade barn verkar “leva i sin egen värld”. De har lätt för att hitta på, fantisera, skapa situationer och hitta på vänner för att fly från tristessen de till exempel upplever i skolan.
I denna flykt in i fantasin kan de börja blanda ihop verklighet och påhitt. Vanligtvis ritar, skriver och hittar de på historier. Målet är att distrahera sig själva från en verklighet som inte är lika attraktiv och stimulerande.
Avslutande rekommendationer
Hur mycket aktiviteter man än exponerar sitt barn för under graviditet och tidig barndom, finns det inget sätt att skapa mycket begåvade barn. Tvärtom är de födda så.
Om du tror att ditt barn är begåvat måste du övervinna dina egna rädslor och fördomar. Ditt barn är annorlunda. Du måste hjälpa det att hantera detta och nå sin potential.
Att komma underfund med och utveckla dessa skillnader är en stor utmaning, och de kan överraska familjemedlemmar, lärare och psykologer som är vana vid “det som är normalt”. Därför måste du hjälpa ditt barn att vara lyckligt, inte perfekt, precis som alla barn.
Det är inte logiskt att isolera ett mycket begåvat barn. Försök inte att placera det med endast andra barn som är på samma sätt. I verkligheten finns det väldigt få länder med specialiserade utbildningsprogram för dessa typer av barn.
Hjälp dem att justera sig till det traditionella skolsystemet, lär dem att skapa vänner. Ge dem även ytterligare alternativ för att hjälpa dem att nå sin fulla potential.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Barbero, M. L. C. (2008). Niños de altas capacidades intelectuales: ¿niños en riesgo social?. Educación y futuro: revista de investigación aplicada y experiencias educativas, (18), 163-176. Available at: https://dialnet.unirioja.es/descarga/articulo/2572085.pdf. Accessed 08/05/2020.
- Higueras-Rodríguez, L., & Fernández Gálvez, J. D. D. (2016). El papel de la familia en la educación de los niños con altas capacidades intelectuales. Universidad Pablo de Olavide. Available at: https://rio.upo.es/xmlui/handle/10433/4921. Accessed 08/05/2020.
- Lind, S. (2000). Overexcitability and the highly gifted child. The Communicator, 31(4), 4. Available at: http://www.davidsongifted.org/search-database/entry/a10102. Accessed 08/05/2020.
- Pañeda, P. C., Martino, E. Á., Mon, M. Á. C., Hernández, M. Á., Manzanera, E. T., & Escribano, C. L. (2011). Cuestionario para detectar niños de altas capacidades. El problema de las diferentes interpretaciones. Revista de Investigación en Educación, 9(1), 73-83. Available at: http://reined.webs4.uvigo.es/index.php/reined/article/view/101/91. Accessed 08/05/2020.
- Sastre-Riba, S. (2011). Funcionamiento metacognitivo en niños con altas capacidades. Rev Neurol, 52(Supl 1), S11-8. Available at: http://altascapacidadesrioja.com/wp-content/uploads/2016/11/Sastre-metacaacc.pdf. Accessed 08/05/2020.
- Sastre-Riba, S. (2008). Niños con altas capacidades y su funcionamiento cognitivo diferencial. Rev Neurol, 41(Supl 1), S11-6. Available at: https://sid.usal.es/idocs/F8/ART13977/ni%C3%B1os_con_altas_capacidades_y_su_funcionamiento.pdf. Accessed 08/05/2020.