Dessa är de 7 nyttigaste ostarna du kan äta
Ostar är goda, mångsidiga och finns med i många av våra maträtter. De är en utmärkt källa till kalcium och proteiner, dock innehåller en del ostar väldigt mycket salt och fett. Så i den här artikeln ska vi berätta vilka som är de nyttigaste ostarna. Sedan vet du vad du ska fylla kylskåpet med!
Ät måttligt med ost
Ingen kan förneka att ost är mättande. De är också ett bra komplement till många maträtter. Vad skulle till exempel pasta vara utan riven ost? Eller potatis utan ett lager smält ost?
Ost innehåller mycket kalcium. Det innehåller även proteiner och aminosyror (en av dessa är tryptofan). Det är därför nyttigt för folk i alla åldrar. Men, liksom det inte finns någonting som är perfekt, så får du även i dig en del kalorier och salt när du äter ost. Du måste därför äta det med måtta.
Ost är nyttigt i lagom mängder. Och det är förstås de naturliga ostarna som inte bearbetats som är de nyttigare. De innehåller dessutom ofta mindre salt, men det beror egentligen mer på tillverkaren än på ostsorten.
Om du till exempel går på en diet för att gå ner i vikt kan du tänka på att färska ostar innehåller mindre fett och salt än lagrade ostar. Även de lagrade ostar du kan hitta i butiken som är märkta “mindre fett” innehåller fortfarande i regel mer fett och salt än färska ostar.
Sedan finns ost gjord på får- och getmjölk, dessa är ännu nyttigare än ostar gjorda på komjölk. Anledningen till detta är att vårt matsmältningssystem har förmågan att lättare förbränna dessa. De innehåller dessutom mer näring och vitaminer än ost på komjölk.
Något annat att tänka på är djurskötseln och djurfodret, vilket i slutändan påverkar kvaliteten på mjölken. Mjölk från djur som mår bra och som får äta nyttigt foder ger förstås godare och nyttigare ostar.
Vilka är de nyttigaste ostarna?
1. Ricotta
Ricotta är en ost som innehåller mycket proteiner, A- och B-vitamin och zink. Den innehåller väldigt lite salt och fett. Den tillverkas av vassle som är en biprodukt från annan ostproduktion.
Den är vit i färgen, har en grynig textur och en len smak. Ricotta kan användas i båda söta och salta rätter. I Italien är det den vanligaste osten i pastafyllning.
2. Pecorino Romano
Det här är en annan av de nyttigaste ostarna, och den är gjord på fårmjölk. Den är hård, saltig i smaken och har sitt ursprung i Lacio, Italien.
Den är en vanlig ingrediens i såser och smältost. Den kan även rivas över pastarätter.
Pecorino Romano är saltigare än annan pecorinoost, som Tosacno och Sardo.
3. Keso
Denna nyttiga ost är gjord på komjölk, och kan innehålla olika mycket fett beroende på hur den är tillverkad. Den finns att köpa i olika varianter: krämig, blandad, med eller utan salt och laktosfri.
Keso innehåller mycket protein och andra näringsämnen. Till exempel innehåller den kalcium, selen och fosfor. En dl keso innehåller 13 g protein.
Det är ett bra livsmedel om du försöker gå ner i vikt.
4. Parmesan
Nästa nyttiga ost kommer också från Italien. Mer specifikt kommer den från Parma, därav namnet. Den har en hård och grynig konsistens och är gjord på mjölk från Holstein- och Reggiana-raserna.
Den lagras i minst ett år, och de mest smakrika parmesanostarna lagras i tre år.
Man tänker kanske att denna ost endast är till för pasta och soppor. Men Parmesan kan serveras även som förrätt om du skär den i kuber och serverar med korv eller frukt.
I sitt ursprungsland rekommenderas den till gravida, äldre, barn och idrottare. Också värt att nämna är att den är lättare att förbränna än andra ostar.
5. Lagrad cheddar
Det kan vara problematiskt och besvärligt att vara laktosintolerant. Detta är för att många rätter innehåller någon typ av mjölkprodukt. Det inkluderar även ost.
Men vad som kan vara bra att veta är att lagrad cheddar, som är en av de nyttigaste ostsorterna, innehåller väldigt lite laktos. Du kan höra med en dietist om den är passande för dig.
6. Fetaost
Vi får ju inte glömma fetaosten! Denna är huvudsakligen tillverkad på får- och getmjölk. Denna salta ost har en unik smak. Den har en smulig, krämig textur.
Vill du äta riktig feta ska du välja den grekiska. Det finns även turkiska, bulgariska, rumänska och danska varianter.
Fetaost använder man ofta i sallader tillsammans med olivolja, tomater och gurka. Det är en perfekt sommarrätt.
7. Panela
Den sista bland de nyttigaste ostarna är panela, som är en vit och krämig färskost gjord på pastöriserad komjölk. Det är en av de nyttigaste ostarna som finns.
Man kan servera den till förrätt i små bitar. Den har en speciell förmåga att absorbera andra smaker, som till exempel vitlök. Den innehåller även mycket protein.
Välj en panela som innehåller endast lite salt och fett.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Ahola, A.J., Yli-Knuuttila, H., Suomalainen, T., Poussa, T, Ahlstrom, A., Meurman, J.H., & Korpela, R. (2002, November). Short-term consumption of probiotic-containing cheese and its effect on dental caries risk factors. Archives of Oral Biology, 47(11), 799-804
ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12446187 - Groves, D. (2013, October 18). EU shows the way on per capita cheese consumption. Cheese Reporter
npaper-wehaa.com/cheese-reporter/2013/10/s2/#?article=2050691 - Lin, H., Boylston, T.D., Chang, M.J., Luedecke, L.O., Shultz, T.D. (1995, November). Survey of the conjugated linoleic acid contents of dairy products. Journal of Dairy Science, 78(11), 2358-2365
ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8747326 - National Dairy Council. (2011). Cheese & healthy eating
nationaldairycouncil.org/SiteCollectionDocuments/education_materials/cheese/General%20Audience%20CheeseHealthy%20Eating%20Brochure%20Final.pdf - National Nutrient Database for Standard Reference Release 27. (n.d.). United States Department of Agriculture, Agricultural Research Service.
- Ravishankar, T.L., Yadav, V., Tangade, P.S., Tirth, A., & Chaitra, T.R. (2012, June). Effect of consuming different dairy products on calcium, phosphorus, and pH levels of human dental plaque: a comparative study. European Archives of Paediatric Dentistry, 13(3), 144-148
ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22652212
