Vad man bör veta om att donera sin kropp
Att donera sin kropp är något man kan göra för att gynna vetenskapligt lärande och medicinsk praktik. De som arbetar på anatomi- och fysiologilabratorier anser att det är en altruistisk handling.
Enligt studier är att donera sin kropp för vetenskapliga syften en del i att bevara den eftersom det hjälper läkarstudenter och läkare att lära sig om sjukdomar rent praktiskt.
Att lära sig identifiera sjukdomar med hjälp av en donerad kropp, till skillnad från att göra det via en bok, är speciellt och komplext. Dessutom ger det möjligheten att analysera organens exakta plats, såväl som att lära sig anatomi och fysiologi.
Vad händer efter en kroppsdonation?
Allt man behöver göra efter att ha skrivit på ett samtyckesformulär för kroppsdonation är att vänta tills man dör.
För närvarande finns det företag och föreningar som ansvarar för att samla in och behandla kroppen för leverans till intresserade laboratorier. I sin tur är de också ansvariga för att betala begravningskostnader, begravning eller kremering av icke-donerade delar.
Sedan använder man de donerade kropparna för vetenskapliga ändamål. Det börjar med att man samlar in givarens kvarlevor genom en process som vanligtvis är kostnadsfri. Detta måste göras inom de första 36 timmarna efter döden för att säkerställa att den fortfarande är i gott skick.
Efteråt balsamerar man kroppen. Balsamering är en av de mest använda metoderna för att bevara döda kroppar.
Den här uråldriga metoden har ursprung i Egypten. I det forntida Egypten balsamerade man kroppen för att bevara den under en längre tid.
Slutligen är kroppen tillgänglig för läkare och studenter att studera under anatomi- och fysiologilektioner.
Fördelar och social nytta
Att donera sin kropp till läkarvetenskapen har många sociala och utbildningsmässiga fördelar. Tack vare dessa donationer underlättas en mer korrekt inlärning för läkare och läkarstudenter. För att dessa vetenskapliga studier ska kunna ske behöver den avlidna ha godkänt donationen, och det kan även behövas tillstånd från den avlidnas anhöriga.
Den här typen av handling är till stor nytta för samhället. Det hjälper läkarstudenter på ett mer tillförlitligt sätt identifiera möjliga sjukdomar, kroppens naturliga processer, dess strukturer och vävnader. Eftersom inlärningen blir praktisk får studenterna en mycket tydligare bild av vad de gör när de senare hjälper sina patienter.
Kroppsdonation har hjälpt läkarvetenskapen att utvecklas och vårdstudenter tar examen med mer kunskap och kan bättre diagnostisera sjukdomar. Det är idag även möjligt att identifiera sjukdomar som man tidigare inte visste existerade tack vare kroppsdonation.
Har du någonsin undrat: Hur blir man en egentligen en benmärgsdonator?
Begränsande faktorer och avslag på kroppsdonationsansökan
Man kan tro att läkarvetenskapen accepterar alla sorts kroppar men det finns vissa faktorer att ta hänsyn till under processen som ofta leder till ett avslag.
Ålder för att donera sin kropp
Personer som avser donera sin kropp måste vara införstådda med att de inte kan göra det vid en för hög ålder eftersom det finns en åldersgräns.
Detta skiljer sig från organdonation, där ålder inte spelar någon roll – så länge det allmänna tillståndet uppfyller kraven.
Att donera sin kropp efter att ha donerat organ
Det är svårt att uppfylla samtliga krav för att donera sin kropp om man redan har donerat organ. Oavsett måste en ansvarig person undersöka kvaliteten på kroppen för att säkerställa att den är i tillräckligt gott skick för att bli godkänd för donation.
Kontroll av sjukdomar
Generellt kontrollerar specialister kropparna för att säkerställa att det inte finns några sjukdomar som kan få konsekvenser vid en eventuell transplantation. Detta är ytterst viktigt eftersom en genomförbar donation beror på kroppens skick.
Till exempel så blir organ snabbt obrukbara och vissa sjukdomar kan förhindra att organen bevaras på ett tillbörligt sätt efter att de blivit donerade.
Donatoravslag
Som man kan tänka sig så är det inte alltid lätt att donera sin kropp och vissa fall leder omedelbart till avslag:
- Infektionssjukdomar, såsom HIV/AIDS, hepatit B eller hepatit C
- Om närstående familj motsätter sig donationen. Detta gäller även i de fall som den avlidna personen uttryckt sin önskan att vara donator och det inte finns något juridiskt dokument som styrker detta.
- Övervikt/fetma och andra befintliga sjukdomar som inte gör det möjligt att bevara kroppen.
Hur går det till att donera sin kropp?
För att donera sin kropp måste man fylla i blanketter och följa det specifika avtalet för varje ansvarig institution. Trots att man kan tro det är processerna inte komplicerade.
Generellt ser stegen ut så här:
- Kontakta den institutions anatomiavdelning där du vill göra en kroppsdonation för att fylla i korrekt ansökan.
- En komplett undersökning av kroppen kommer tilldelas den läkare som är ansvarig för processen.
- En undersökning görs av kroppens nuvarande tillstånd för att säkerställa om donationen är möjlig eller inte.
- Sedan kommer de dokument som enheten och läkaren kräver (medgivanden och juridiska tillstånd) att undertecknas.
- Slutligen kommer det också vara nödvändigt att lägga till ytterligare dokument, såsom folkbokföring, dödsattest och medicinsk journal.
Det är viktigt, oavsett vilken enhet du väljer att donera till, att du uttrycker dina önskemål för din familj. Detta eftersom att de kan invända om de inte fått klar och tydligt kännedom om detta. Faktum är att vissa enheter inte accepterar donationer i sista minuten.
Vad anser du om kroppsdonation?
Som vi nämner ovan så är kroppsdonation ett beslut som gynnar samhället. Även de studier som utförs på donatorn kan vara användbara för nära anhöriga genom att förvarna dem om medfödda sjukdomar.
Det finns robotkirurger och andra alternativ för att studera människokroppen i de mest avancerade medicinska skolorna, men ingenting går att jämföra med den verkliga anatomin. Därför är kroppsdonation en värdefull tillgång.
Slutligen måste vi påpeka att medicinsk personal är införstådda med och utbildade i att behandla dessa kroppar med respekt. Dessutom förstår de värdet för och bidraget till vetenskapen dessa människor gör.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Brigidi, S. (2020). Otra manera de concebir la muerte: La donación de cuerpo entero a la ciencia. El caso de Barcelona. AIBR: Revista de Antropología Iberoamericana, 15(1), 31-53.
- San Gregorio, M. P., Roldán, J. D., Cabezas, F. M., & Roldán, A. N. (1993). Factores sociales y psicológicos que influyen en la donación de órganos. Psicothema, 241-253.
- Guerra Carrasco, R. (2005). Donación de órganos: comprensión y significado.
- Freire Orlando, A. (2005). Representaciones sociales del cuerpo y de la muerte: una aproximación desde la donación de órganos.
- Amaro, P. P. La donación de órganos (¿ un “valor” que “cuesta”?)
- Zamora, A., Díaz, Y. Factores que inciden en la cultura de donación de órganos en Morelia, Michoacán: hacia una propuesta de política pública*. Nueva Época – año 12, núm. 44, 2018.
- Nadal-Mocadas, B. Métodos de conservación cadavérica y sus aspectos legales y sanitarios. Universidad Complutense de Madrid. 2015.