Vad du ska göra om ditt barn dricker blekmedel
Om ditt barn dricker blekmedel är det bäst att direkt ta det till akuten istället för att läsa denna artikel. Nu!
Men om du bara är nyfiken kan du läsa vidare för att informera dig om hur du kan undvika att detta sker och förbereda dig mentalt, så att du vet vad som måste göras om ditt barn i framtiden dricker till exempel blekmedel eller andra giftiga rengöringsprodukter.
Hur förgiftar dessa produkter barn?
Konsumtionen av giftiga produkter som blekmedel och andra rengöringsprodukter har allvarliga konsekvenser. Dessa effekter kan till och med inträffa om man bara andas in ångorna som dessa produkter avger, eller via direktkontakt med huden.
Akut sjukvård är vitalt om ditt barn har förgiftats av dessa substanser. Blekmedel, rengöringsprodukter, kosmetika eller hygienprodukter anses alla vara giftiga. Detta eftersom de innehåller kemiska beståndsdelar som är kända för att också producera allvarliga vävnadsreaktioner som liknar sådana som direkt hetta producerar, alltså brännskador.
I de flesta fall handlar det om att barn dricker blekmedel eller andra produkter av misstag. Men om en tonåring eller vuxen konsumerar dem så handlar det troligen om ett självmordsförsök, vilket betyder att personen kommer kräva extra vård och uppsikt.
Hur kan man förebygga att barn dricker blekmedel?
Barn konsumerar ofta giftiga kemikalier eftersom någon lämnat framme en behållare som liknar en med något som barnet brukar dricka. Barnet känner igen behållaren och tar en klunk. Säkerheten i hemmet hänger alltså på att man måste förebygga situationer som dessa. Läs följande för att undvika att en olycka sker:
- Undvik att lämna giftiga produkter framme (till exempel blekmedel, ammoniak, tvättmedel, schampo).
- Förebygg att barnet känner igen en återanvänd behållare som en med något ätbart. Förvara giftiga produkter i deras originalförpackningar. Detta låter dig även läsa tillverkarens instruktioner angående vad man ska göra vid förtäring.
- Begränsa användningen av giftiga produkter i barnens lekområde. Förgiftning kan även ske genom inandning eller hudkontakt.
- Vitvinsvinäger är därför varmt rekommenderad som rengöringsprodukt i hemmet. Den är ett potent antibakteriellt medel som inte skapar giftiga ångor eller skadar huden, även om direkt hudkontakt sker.
Vad du ska göra om ditt barn dricker blekmedel
Det första du ska göra är att förbli lugn. Att få panik istället för att hjälpa ditt barn kommer bara göra det värre. Ditt barn behöver någon som agerar målmedvetet.
Fundamental första hjälpen inkluderar:
- Inducera aldrig kräkning: detta får skadan att upprepa sig när produkten kommer upp genom matstrupen igen.
- Ge inte ditt barn mat eller dryck: inget vatten, ingen mjölk och inga äggvitor. Det finns inga hemgjorda lösningar för dessa händelser.
- Ring 112.
- Ta först ditt barn till närmsta akutmottagning eller vänta på en ambulans.
- Ta samtidigt behållaren som innehåller produkten ditt barn svalt.
- Om ditt barn är väldigt litet har det förmodligen bara druckit en liten mängd. Smaken är obehaglig eftersom tillverkare ofta lägger till en bitter substans för att undvika att folk dricker produkten av misstag.
- Om ditt barn är äldre och konsumerade en större mängd är det möjligt att det gjorde detta för att skada sig självt. Ju snabbare du tar det till akuten, desto mer troligt att du kan rädda dess liv.
Symptom på konsumtion av giftiga substanser
Om du har ett litet barn och inte vet huruvida det har druckit blekmedel eller liknande, kolla då efter följande symptom:
- Omedelbart obehag eller smärta i mun och hals.
- Svårigheter att svälja och heshet.
- Illamående och kräkningar, med eller utan blod.
- Svårigheter att andas och skarpa ljud när det andas.
- Bröstsmärta.
Om ditt barn hamnar i chock (mental förvirring, tappar medvetandet, svettas, är blekt, har kalla händer och fötter) måste du agera väldigt snabbt.
Kom ihåg: det viktiga att göra i dessa fall är att omedelbart ta barnet till akuten eller ringa en ambulans. Om ditt barn dricker blekmedel med avsikt ska du se till att det får psykologisk hjälp.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Casasnovas, A. B., & Martín, F. A. (2006). Ingesta de cáusticos. Protocolos Diagnósticos y Terapéuticos de Gastroenterología, Hepatología y Nutrición Pediátrica SEGHNP. AEP, 14, 121-30. https://www.aeped.es/sites/default/files/documentos/causticos.pdf
- Utyama, I. K. A. (2003). Avaliação da atividade antimicrobiana e citotóxica in vitro do vinagre a ácido acético: perspectiva na terapêutica de feridas (Doctoral dissertation, Universidade de São Paulo). https://teses.usp.br/teses/disponiveis/22/22132/tde-21052004-114541/en.php
- Losada, M., Rubio, M., Blanca, J. A., & Pérez, C. (2015). Ingesta de cáusticos en niños, experiencia de 3 años. Revista chilena de pediatría, 86(3), 189-193. https://scielo.conicyt.cl/scielo.php?pid=S0370-41062015000300009&script=sci_arttext&tlng=e