Vad innebär egentligen ljumskbråck?
Vet du var ljumskbråck är? Bråck är i allmänhet en utbuktning som syns antingen i buken eller ljumsken. Det är någonting som uppstår när bukväggen är försvagad eller skadad. Vanligtvis är bråck en följd av problem i kroppens vävnadsstruktur, och det yttrar sig som en utbuktning i huden.
Det kallas vanligen “ljumskbråck” när det uppstår vid ett tarmslut – i tomtarmen eller krumtarmen – genom inguinalkanalen.
Ljumskbråck kan vara ärftligt eller utvecklas med tiden. Om till exempel ett barn får denna typ av bråck är det vanligtvis medfött, men när en vuxen människa får det är det vanligtvis för att det utvecklats med tiden.
- Ljumskbråck hittas i upp till 30 % av alla nyfödda och innebär akut behov av operation. I dessa fall uppkommer bråcken vanligtvis i samband med en missbildning i livmodern.
- När ett bråck återkommer beror det i 50 % av fallen på en infektion.
Bråck som utvecklats med tiden är vanligt hos vuxna. I de flesta fall är de vanligen ett resultat av ökat tryck inifrån buken på grund av:
- Graviditet
- Jobb med tunga lyft eller åtdragning av bukmusklerna
- Sjukdomar som KOL
- Nedre urinvägssymptom
Ett bråck kan dessutom vara inklämt eller inte.
- Ett icke-inklämt bråck ser ut som en utbuktning som antingen buktar ut eller ökar i storlek när man rör på sig. Att hosta eller ställa sig upp gör därför att det växer och blir större, medan att lägga sig ner gör att det krymper.
- Ett inklämt bråck ändrar inte storlek.
Varför uppstår bråck i ljumsken?
Alla typer av bråck uppstår någonstans i områden där kroppen är försvagad. Det är områden där kroppsväggarna är svagast. Ett sådant område är den bakre bukväggen, vilken är mycket svagare än den främre bukväggen.
Ljumskbråck – epidemiologi
- Dessa är de mest förekommande patologiska kirurgiska ingreppen. Det beräknas att 1 av 30 personer kommer drabbas av bråck någon gång i livet.
- Bråckkirurgi motsvarar 15 % av all kirurgi. Det gör det till den vanligaste kirurgin i världen.
- Ljumskbråck och femoralbråck (lårbråck) är de vanligaste typerna av bråck. Ljumskbråck drabbar oftast män, och femoralbråck drabbar oftast kvinnor.
- Återkommande bråck är också relativt vanligt. I hälften av fallen beror dessa på en infektion.
Ljumskbråck – klassificering
Ett ljumskbråck är klassificerat beroende på var tarmen passerar igenom inguinalkanalen. Klassificeringen ser ut som följer:
Direkt ljumskbråck
Tarmslingan korsar ingångskanalens botten runt inguinaltriangeln.
Bråcket kan sänka sig ner till den epigastriska artären och inte passera genom den djupa öppningen av inguinalkanalen. Denna ligger bakom Cremaster-muskeln, men sitter inte ihop med muskelfibrerna. Denna typ av bråck är vanligt hos äldre människor.
Indirekt ljumskbråck (yttre sneda bukmuskeln)
Det här är den vanligaste typen av bråck, både för män och kvinnor. Den uppkommer i bukhålan genom den djupa inguinalöppningen. I detta fall trycks tarmslingan sidledes mot den epigastriska artären och Hesselbachs ligament. Den lägger sig längs strukturen i inguinalkanalen, inuti Cremaster-muskeln. För vissa män kan tarmslingan tränga ut i testikeln, vilket kallas pungbråck.
Symptom
Ljumskbråck visar vanligtvis lindriga symptom. Oftast vaknar man upp och känner sig normal. Men under dagen börjar man känna ett obehag när man tränar, hostar, etc. Många kan oftast minska sitt bråck på egen hand.
Komplikationer
- Inklämt bråck: i dessa fall kläms bråcket in och kan inte minskas på egen hand; det sitter för tätt fast mellan kärlen. Tarmslingan påverkas inte.
- Strypning: i detta fall påverkas bråcket, och det innebär att man måste opereras akut eftersom tarmen saknar blodförsörjning och riskerar nekros.
Komplicerade bråck går inte att minska. Smärtan är dessutom ofta väldigt intensiv och kan åtföljas av feber.
Diagnos
Diagnos kan ställas genom en enkel hälsoundersökning och kunskap om patientens medicinska sjukdomshistoria. Och oftast är patienterna själva medvetna om att de har bråck när de kommer till vården. Men trots det är det viktigt att genomföra en undersökning av alla patienter som har buksmärtor.
Behandling
Behandlingsmål
Kirurgiskt ingrepp vid bråck har som mål att:
- Återställa tarmslingan i bukhålan, om möjligt utan att öppna bukhinnan
- Identifiera slemhinnornas yttre kanter
- Stänga hålet för bråcket
Detta är en av de vanligaste operationerna i världen, och nästan hälften av alla 75-åriga män har opererats för eller diagnostiserats med ljumskbråck.
Kirurgisk behandling
Den kirurgiska behandlingen för ljumskbråck kan utföras antingen genom öppen kirurgi eller titthålsoperation.
De vanligaste öppna kirurgiska teknikerna är nätplastik eller bråckplastik.
- Bråckplastik är en anatomisk reparation. I denna används kroppens egna vävnader för att reparera bråcket.
- Nätplastik är en protesreparation. Efter att tarmslingan har återförts in i buken opereras ett syntetiskt nät in som förstärkning av bukväggen. Numera är denna den vanligaste operationsmetoden, eftersom det är en mycket framgångsrik teknik.
Det finns både för- och nackdelar med den minst invasiva bråckkirurgin.
Å ena sidan innebär den kortare tid med smärta och återhämtningsid efter operationen, samtidigt som resultatet är mer estetiskt. Å andra sidan är komplikationsgraden högre, både internt och externt. Det kan också innebära högre risk för återfall, dyrare kostnader och okända långsiktiga biverkningar.
Av dessa skäl är det fortfarande en kontroversiell behandling med många förespråkare och motståndare.
Återfall
Återfallsbråck är när ett bråck kommer tillbaka på samma ställe. Beroende på hur det visar sig kan det klassas som omedelbart eller försenat. Återfall beror på en rad faktorer, vissa orsakade av patienten och andra av operationen.
Några faktorer orsakade av patienten inkluderar:
- Ålder
- Typ av bråck
- Förekomst av andra sjukdomar
Några faktorer orsakade av operationen:
- Oerfarenhet
- Dålig teknik
- Felaktig diagnos
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Sri Paran, T., & Puri, P. (2017). Inguinal hernia. In Newborn Surgery, Fourth Edition. https://doi.org/10.4324/9781315113968
- Jenkins, J. T., & O’Dwyer, P. J. (2008). Inguinal hernias. BMJ. https://doi.org/10.1136/bmj.39450.428275.AD
- Leblanc, K. E., Leblanc, L. L., & Leblanc, K. A. (2013). Inguinal hernias: Diagnosis and management. American Family Physician. https://doi.org/10.1016/j.csm.2013.03.002