Vad är diastema mediale? Kännetecken och orsaker

Vad är diastema? Dagens artikel förklarar allt du behöver veta om extremt mellanrum mellan tänderna och hur man kan åtgärda det.
Vad är diastema mediale? Kännetecken och orsaker

Senaste uppdateringen: 30 juli, 2022

Diastema mediale, eller bara diastema, är en term som används för att beskriva en extrem glugg mellan tänderna. Hålrum mellan de övre centrala framtänderna är den vanligaste och mest synliga.

Artikeln för dagen beskriver varför man får diastema och hur man kan åtgärda det ifall man inte står ut med det.

Läs vidare för att ta reda på mer!

Vad är diastema mediale?

Som vi nämnde ovan är diastema ett för stort gap mellan två eller flera tänder och det vanligaste är mellan de övre centrala framtänderna.

Diastema mediale kan uppstå mellan vilka tänder som helst, både för mjölktänder som permanenta tänder — hos såväl barn som vuxna.

Vad är orsaken till att man får diastema mediale?

Olika faktorer kan leda till diastema mediale men de mest vanligt förekommande är:

  • Ålder: Diastem är vanligt bland de första tänderna små barn får. Det rättar vanligen till sig på egen hand allteftersom barnen växer och försluts när den permanenta tanden kommer upp.
  • Ärftlighet: Diastem är ett ärftligt drag som förs vidare från generation till generation.
  • En avvikelse mellan storleken på skelettet och storleken på tänderna.
  • Avsaknaden av en tand leder generellt till mellanrum till nästa tand.
  • Att ha en extra tand – en så kallad mesiodens är en konisk eller dubbel konformad mikroövertand som ligger mellan de centrala framtänderna eller bakom dem.  Det gör att, även om den förblir kvar inne i benet, det uppstår en separation av tänderna.
  • Stort eller fibröst läppband: Det är slemhinnan som sträcker sig från insidan av läppen mot tandköttsvävnaden. Den kan vara lägre eller högre än det normala och orsaka separation av de centrala framtänderna.
  • Tungtryckning: Ovanan att trycka på tänderna med tungan kan orsaka separation på längre sikt.
  • Trauma: Ett obehandlat slag mot munnen kan leda till förskjutning av tänderna och skapa ett gap.
  • Bettförändringar: Orala anpassningsproblem, horisontellt överbett och utskjutande tänder är samtliga orsaker till diastema mediale.
barn med tandglugg
Både barn och vuxna kan få diastema men orsaker och behandlingar skiljer sig åt.

Konsekvenser av diastema mediale

Oftast innebär diastema mediale inte några allvarliga besvär utöver det estetiska. Detta är inte ett problem för de flesta men det är en källa till osäkerhet för vissa. Faktum är att det för vissa personer kan påverka självkänslan och sociala relationer.

Det finns emellertid även andra konsekvenser kopplade till diastema mediale. För det första handlar det om risken för karies och tandköttsinflammation. Det beror på att gluggen ansamlar bakterier och plack samt matrester. Således kan alltså dålig munhygien leda till att man får dessa hälsoproblem.

Diastem kan bero på ocklusionsrelaterade problem som i sin tur påverkar personens bett. Därtill är det möjligt att det leder till problem med huvudvärk, att det gör ont i öronen eller att man får smärtor i käken och nacken.

Talrubbningar är en annan möjlig konsekvens. Detta innebär att diastemet det leder till felaktigt uttal av vissa fonem som involverar framtänderna.

Alternativ för korrigering

Första steget för att korrigera diastema mediale är att ta reda på orsaken. Sedan kan man utifrån det planera för lämplig behandling. Varje tandläkare bör kunna vägleda sina patienter om de lämpligaste alternativen för deras individuella fall.

Nedan följer några kliniska åtgärder

  • Låt diastemet vara som det är. En person som känner sig estetiskt bekväm med sitt leende behöver inga åtgärder. Speciellt om det inte påverkar orala och dentala funktioner och det inte finns risk för eventuella negativa konsekvenser.
  • Att försluta mellanrummet med tandreglering genom att flytta tänderna för att stänga gluggen. Därav kan personen behöva en konventionell, estetisk, lingual eller osynlig tandställning.
  • Tandläkare kan omforma tänder genom att lägga till estetiskt hartsbaserat material för att stänga gluggen.
  • Tandfasader i porslin kan vara en annan lösning, dessa binder man på tändernas utsida. Det är främst för att för att ge tänderna ett större utseende och stänga gluggen.
  • Tandkronor ger ny form och storlek till tanden och förseglar därmed den överdrivna gluggen. En tekniker måste forma den på plats och cementera den som ett lock för att helt täcka den.
  • Att beskära och göra en förflyttning genom frenektomi, ett kirurgiskt ingrepp, när diastemet beror på läppbanden. Det bör också avlägsnas kirurgiskt om det beror på mesiodens. När man utför dessa ingrepp på barn kan gluggen stängas av sig själv. För att slutföra förslutningen hos tonåringar och vuxna måste behandlingen däremot vanligen kombineras med ortodonti.
  • Diastem på grund av trauma kräver omedelbar tandvård. Tandläkarna måste bedöva tanden och placera den på rätt plats. Ofta gör man detta genom en fixering med skenor under en viss tid.
Tandfasader är en alternativ behandling för diastema mediale.
Att använda tandfasader är en alternativ behandling för diastema mediale. Man applicerar då ett par bitar som täcker och döljer gluggen.

Var nöjd med ditt leende

Att ha diastema mediale kan utgöra svårigheter för att uttala vissa fonem eller vara en källa till osäkerhet när man ler. Gäller detta dig, bör du kontakta en tandläkare som kan ställa diagnos och ge bästa tillgängliga lösning.

Å andra sidan är vissa bekväma med sin glugg mellan tänderna, ser det som ett unikt drag och ler med stolthet.

Oavsett anledning är det viktigt att känna sig nöjd med sin egen självbild. Därav kan det vara en bra idé att kontakta en tandläkare för att komma till rätta med eventuella problem. Inget ska ska utgöra ett hinder för ett självsäkert leende.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • de Medeiros, Mikaelly Fernanda, et al. “Tratamento de frenectomia labial com indicação ortodôntica: relato de caso.” ARCHIVES OF HEALTH INVESTIGATION 7 (2018).
  • Bejar Cherres, Verónica Raquel. Frenectomía labial superior en pacientes de 25 años de edad. BS thesis. Universidad de Guayaquil. Facultad Piloto de Odontología, 2019.
  • Pérez Balladares, Jennifer Antonella. Manejo ortodóntico del diastema causado por frenillo en pacientes adultos. BS thesis. Universidad de Guayaquil. Facultad Piloto de Odontología, 2018.
  • Chacón-Moscoso, Alicia, Rocío Baños-Lara, and Renata De La Hoz Perafán. “Frenillo labial en el tratamiento de ortodoncia.¿ Su eliminación, antes o después del tratamiento?.” Oral 17.55 (2018): 1398-1403.
  • Mateu, F., and Ignacio Cañameras Autrán. “Cierre de diastemas. Clasificación y técnicas con composite.” Gaceta Dental: Industria y Profesiones (2011).
  • Romero, Mario F., et al. “A multidisciplinary approach to the management of a maxillary midline diastema: A clinical report.” The Journal of prosthetic dentistry 119.4 (2018): 502-505.
  • Gil, Alain Manuel Chaple, et al. “Cierre de diastema con resinas compuestas híbridas.” Rev Cubana Estomatol 53.1 (2015): 56-62.
  • Dehghani, Mahboobe, and Farzin Heravi. “Orthodontic-restorative treatment of maxillary midline diastema.” Dental Hypotheses 5.3 (2014): 124.
  • Arocha, Boris Abel González, Kirenia Pieri Silva, and Bárbara Ledesma Cañellas. “Cierre de diastema central superior. Presentación de un caso clínico con enfoque multidisciplinario.” Revista de Enfermedades no Transmisibles Finlay 5.4 (2015): 275-283.
  • Kabbach, William, Camila S. Sampaio, and Ronaldo Hirata. “Diastema closures: A novel technique to ensure dental proportion.” Journal of Esthetic and Restorative Dentistry 30.4 (2018): 275-280.
  • Villa Molina, Jorge Andrés. “El diastema maxilar de linea media: Una revisión para tratar pensando en la estabilidad.” (2021).
  • Guzmán, Leonardo Tirado, Beatriz Gurrola Martínez, and Adán Casasa Araujo. “Cierre ortódoncico de diastemas en paciente adulto.” Leonardo (2020).

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.