Vad används probiotika till egentligen?
Du har säkert hört om och om igen om hur viktigt det är att skydda och ge näring till bakteriefloran i din tarm för att upprätthålla god hälsa. Vet du, däremot, vad probiotika är och vad det används till?
Dessa levande bakteriekulturer har blivit en av de bästa sätten att hindra patogener från att föröka sig, vilket kan påverka tarmarnas hälsa och ditt immunsystem.
Probiotika spelar faktiskt en viktig roll i framställningen av vissa essentiella aminosyror och i upprätthållandet av en fungerande matsmältning. Dessutom bildar de ett skyddande hinder mot infektion och minskar vissa inflammatoriska processer.
Trots att de kan hittas naturligt i kroppen, kan de även finnas i vissa fermenterade livsmedel eller mjölkprodukter, samt i form av kosttillskott. Vet du vad deras fördelar är? Fortsätt läsa för att lära dig allt du behöver veta.
Vad är probiotika?
Termen “probiotisk” har blivit väldigt populär under den senaste tiden tack vare dess “boom” som ett komplement till en vanlig kost. Ordet “probiotika” betyder ordagrant “till förmån för livet”, vilket är tack vare den nytta den gör för din hälsa.
Probiotika är egentligen “goda” bakterier eller jäst, vilka tar sig genom mag-tarmkanalen till tunntarmen och tjocktarmen. Trots att många associerar bakterier med sjukdom är probiotikas funktion precis motsatsen.
Tack vare att de hjälper dig att undvika tillväxt av smittsamma mikroorganismer, är dessa bakterier nyckeln för att undvika utvecklingen av många sjukdomar. De två vanligaste probiotika som är bra för människan är lactobacillus och bifidobacterium.
Vilken nytta har man av dessa goda bakterier?
Din mag-tarmkanal har runt 400 bakteriearter som skapas från tarmfloran. Trots att deras huvudfunktion är att skydda kroppen från förökning av sjukdomsalstrande organismer, har de även andra viktiga funktioner.
Probiotikans egenskap är även att den kontrollerar differentieringen av epitelceller, och underlättar vissa metaboliska processer och produktionen av vitaminer. Därmed är det viktigt att ha “hälsosam” tarmflora.
Probiotika är huvudkällan till dessa “levande kulturer”. Konsumtion av probiotika är också det bästa sättet att återställa tarmfloran då den blivit förändrad på grund av infektion, sjukdom eller användning av antibiotika. Så… vad är den egentligen bra för? Den är bra för att…
- Reglera ditt immunsystem inuti dina tarmar och minska din känslighet för matallergier.
- Generera energi, då den kan bryta ner icke spjälkningsbara kolhydrater och förbättra absorptionen av monosackarider.
- Öka din absorption av vatten och mineralämnen i tjocktarmen.
- Förbättra metabolisk funktion och förebygga övervikt och diabetes.
- Bekämpa sjukdomar i matsmältningssystemet (diarré, IBS och Crohns sjukdom)
- Stimulera tarmrörelse och förebygga förstoppning.
- Behandla vaginala infektioner och urinvägsinfektion.
- Sänka det onda kolesterolet och triglyceridnivåerna i blodet.
- Skydda din munhälsa mot virus och bakterier.
- Förbättra din hälsa och ditt välmående överlag.
Var kan du hitta probiotika?
Nu när du vet vilka probiotikas egenskaper är, är det bra att veta vilka källor du kan få dem ifrån så att du kan lägga in dessa i din kost. Låt oss först ta en titt på vissa naturliga alternativ och sen kolla på “bioterapeutisk probiotika.”
Naturlig probiotika
Denna typ av probiotika får man genom mat som under tillverkningsprocessen har genomgått en fermenteringsprocess, vilket betyder att vissa bakterier har omvandlat livsmedlets ursprungliga sammansättning så att det blivit mera spjälkbart, med en högre koncentration av näringsämnen.
De mest populära alternativen är:
- Kefir
- Naturell yoghurt
- Kombucha
- Bröddeg
- Saltgurka och syltade produkter
- Tempeh
- Surkål
- Kimchi
- Misosoppa
Bioterapeutisk probiotika
Alla får inte i sig tillräckligt mycket probiotika genom sin kost. I och med den stora roll det spelar för vår hälsa, kan det vara en utmärkt idé att konsumera det som ett tillskott.
Eftersom många vill dra nytta av dessa goda bakterier, finns tillskott i många olika former, bland annat kapslar, geler och pulver. Dessa innehåller ett stort antal mikroorganismer av flera bakteriearter.
Vissa har högt innehåll av probiotika, vilket gynnar tillväxten av goda bakterier. I många fall är dessa alternativ mer effektiva än det som finns i traditionella livsmedel.
Sammanfattningsvis
Probiotika är ett utmärkt komplement för människor som har utvecklat matsmältningsproblem på grund av förändringar i tarmens pH. Likaså bör man konsumera dem genom mat och tillskott eftersom det är det bästa sättet att förstärka och skydda de “goda” bakterierna som bekämpar sjukdomar. Nu när du vet mer om probiotikas egenskaper, kan du enkelt lägga till dem i din kost och börja förbättra din hälsa.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Cristofori, F., Dargenio, V. N., Dargenio, C., Miniello, V. L., Barone, M., & Francavilla, R. (2021). Anti-inflammatory and immunomodulatory effects of probiotics in gut inflammation: a door to the body. Frontiers in immunology, 12, 578386. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fimmu.2021.578386/full
- do Carmo, M. S., itapary dos Santos, C., Araújo, M. C., Girón, J. A., Fernandes, E. S., & Monteiro-Neto, V. (2018). Probiotics, mechanisms of action, and clinical perspectives for diarrhea management in children. Food & function, 9(10), 5074-5095. https://pubs.rsc.org/en/content/articlehtml/2018/fo/c8fo00376a
- Fontané, L., Benaiges, D., Goday, A., Llauradó, G., & Pedro-Botet, J. (2018). Influencia de la microbiota y de los probióticos en la obesidad. Clínica e investigación en arteriosclerosis, 30(6), 271-279. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0214916818300482
- Hajavi, J., Esmaeili, S. A., Varasteh, A. R., Vazini, H., Atabati, H., Mardani, F., … & Sahebkar, A. (2019). The immunomodulatory role of probiotics in allergy therapy. Journal of cellular physiology, 234(3), 2386-2398. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/jcp.27263
- Jakubczyk, D., Leszczyńska, K., & Górska, S. (2020). The effectiveness of probiotics in the treatment of inflammatory bowel disease (IBD)—a critical review. Nutrients, 12(7), 1973. https://www.mdpi.com/2072-6643/12/7/1973
- La Fata, G., Weber, P., & Mohajeri, M. H. (2018). Probiotics and the gut immune system: indirect regulation. Probiotics and antimicrobial proteins, 10, 11-21. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28861741/
- Lee, E. S., Song, E. J., Nam, Y. D., & Lee, S. Y. (2018). Probiotics in human health and disease: from nutribiotics to pharmabiotics. Journal of Microbiology, 56, 773-782. https://link.springer.com/article/10.1007/s12275-018-8293-y
- Oak, S. J., & Jha, R. (2019). The effects of probiotics in lactose intolerance: A systematic review. Critical reviews in food science and nutrition, 59(11), 1675-1683. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/10408398.2018.1425977
- Oniszczuk, A., Oniszczuk, T., Gancarz, M., & Szymańska, J. (2021). Role of gut microbiota, probiotics and prebiotics in the cardiovascular diseases. Molecules, 26(4), 1172. https://www.mdpi.com/1420-3049/26/4/1172
- Reid, G., Gadir, A. A., & Dhir, R. (2019). Probiotics: reiterating what they are and what they are not. Frontiers in microbiology, 10, 424. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fmicb.2019.00424/full
- Sanders, M. E., Merenstein, D., Merrifield, C. A., & Hutkins, R. (2018). Probiotics for human use. Nutrition bulletin, 43(3), 212-225. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/nbu.12334
- Sivamaruthi, B. S., Prasanth, M. I., Kesika, P., & Chaiyasut, C. (2019). Probiotics in human mental health and diseases-A minireview. Tropical Journal of Pharmaceutical Research, 18(4), 889-895. https://www.ajol.info/index.php/tjpr/article/view/207545
- Stavropoulou, E., & Bezirtzoglou, E. (2020). Probiotics in medicine: a long debate. Frontiers in immunology, 11, 2192. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fimmu.2020.02192/full
- Wastyk, H. C., Fragiadakis, G. K., Perelman, D., Dahan, D., Merrill, B. D., Feiqiao, B. Y., … & Sonnenburg, J. L. (2021). Gut-microbiota-targeted diets modulate human immune status. Cell, 184(16), 4137-4153. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0092867421007546
- Zendeboodi, F., Khorshidian, N., Mortazavian, A. M., & da Cruz, A. G. (2020). Probiotic: conceptualization from a new approach. Current Opinion in Food Science, 32, 103-123. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S221479932030028X