Tuberkulos i lungorna - vad är det?
Tuberkulos i lungorna var ett allvarligt folkhälsoproblem i början av 1900-talet. Man uppskattar faktiskt att en av sju personer dog av denna sjukdom. Tack vare utvecklingen av vissa läkemedel har sjukdomen varit under kontroll sedan 1940-talet.
Emellertid förekommer utbrott av sjukdomen ibland fortfarande idag. Tuberkulos i lungorna är fortfarande ett problem, särskilt på grund av en mycket akut variant som är multiresistent och mycket svår att behandla.
Vad är tuberkulos i lungorna?
Lungtuberkulos är en sjukdom som orsakas av en bakterie som kallas Mycobacterium tuberculosis. I de flesta fall etablerar sig denna mikroorganism i lungorna. Men den kan också drabba andra organ som hjärnan och njurarna samt strukturer i ryggraden.
En viktig aspekt är att den aktiva sjukdomen och den latenta infektionen skiljer sig från varandra. Den första är en konventionell sjukdom. Den andra är ett tillstånd där bakterien är närvarande i kroppen men inte orsakar sjukdom eller några symptom. Det är som om den sover.
De flesta som andas in bakterien har ett immunförsvar som kan bekämpa den, vilket förhindrar att den förökas. Men mikroorganismen finns sedan ändå kvar, även om vi inte kan se några tecken.
Dessa bakterier kan förbli inaktiva under många år eller under hela livet. Men om immunsystemet blir svagt, blir de aktiva, förökar sig och orsakar den potentiellt dödliga sjukdomen som kallas lungtuberkulos.
Orsaker till tuberkulos i lungorna
Lungtuberkulos är en smittsam sjukdom eftersom den orsakas av bakterier. Detta innebär att en smittad person kan sprida den till andra som inte har infektionen. Om infektionen är latent förekommer det ingen spridning.
Infektion sker genom droppar från hosta eller nysningar från en person med sjukdomen. Många återhämtar sig från lungtuberkulos utan ett alltför allvarligt sjukdomsförlopp. I vissa fall kan infektionen åter bli aktiverad bara några veckor efter att den först uppträtt.
Vi rekommenderar att du också läser den här artikeln: Finns det bakterier i lungorna?
Riskfaktorer
Vissa människor löper större risk att utveckla lungtuberkulos. Följande grupper är särskilt känsliga:
- Små barn: Barn under 2 år.
- Äldre personer: Personer över 60 år.
- Personer med ett försvagat immunförsvar: Antingen från sjukdomar som HIV och diabetes eller från läkemedel, droger eller för att de genomgår kemoterapi.
Risken att drabbas av tuberkulos i lungorna ökar om en person lider av undernäring, lever under ohygieniska förhållanden eller är i kontakt med smittade personer. Utbrott är också mycket frekventa i samhällen där det finns många patienter med HIV, hemlösa personer eller där det redan förekommer resistenta bakteriestammar.
Du kanske också är intresserad av den här artikeln: Fakta om rifampicin och tuberkulos
Faktorer som inte utgör någon risk
Som vi har nämnt sprider inte en person med en latent infektion sjukdomen till andra. På samma sätt sprider sig inte tuberkulos genom kontakt som att skaka hand eller dela personliga föremål (tandborste, bestick etc.).
Sjukdomen sprider sig inte heller genom att man delar mat eller dryck, kyssar, att man använder samma toalett eller kommer i kontakt med en smittad persons sängkläder. Det är inte nödvändigt att desinficera ytor som en person med lungtuberkulos har rört vid.
Symptom på tuberkulos i lungorna
De vanligaste symptomen på lungtuberkulos är svår hosta, som kan pågå i tre veckor eller mer. Denna hosta kommer inte sällan tillsammans med blodigt slem. Den smittade personen känner ett stort obehag och har följande symptom:
- Bröstsmärta.
- Svaghet eller trötthet med aptitlöshet, vilket leder till viktminskning.
- Feber och frossa med svettningar på natten.
- Ett väsande ljud i bröstet och andningssvårigheter.
- Vissa personer med lungtuberkulos har också de så kallade trumpinnefingrarna i de mer utvecklade stadierna. Fingrarna har då en bred form som en trumpinne och en förändring i vinkeln för nageltillväxt.
Det är också vanligt att ha ont, svullna lymfkörtlar i halsen och andra delar av kroppen. På samma sätt kan det finnas vätskeutgjutning i lungsäcken, vilket är flytande vätska i lungorna. I vissa fall uppstår komplikationer som hepatit, bruna eller orange utsöndringar från ögonen och urin, utslag och synförändringar.
Tidig upptäckt förbättrar prognosen
Patienter med en latent infektion har inga symptom och känner inte något obehag. Ett hud- eller blodprov avslöjar att de är positiva för lungtuberkulos när de genomgår ett test för en annan orsak. Även om det inte finns några symptom är det viktigt att påbörja behandlingen för att förhindra att sjukdomen tar fart.
När detektering och behandling av lungtuberkulos sker tidigt är prognosen god. Symptomen försvinner vanligtvis inom två till tre veckor. Om man inte behandlar sjukdomen ordentligt kan det leda till livshotande konsekvenser.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Izurieta, M. (2014). La nutrición y la tuberculosis en los usuarios que acuden al centro de salud del canton Chillanes, provincia Bolívar.
- Grupo de Trabajo de Tuberculosis de la Sociedad Española de Infectología Pediátrica. (2006, January). Documento de consenso sobre el tratamiento de la exposición a tuberculosis y de la infección tuberculosa latente en niños. In Anales de Pediatría (Vol. 64, No. 1, pp. 59-65). Elsevier Doyma.
- Alpi, S. V., Quiceno, J. M., Fernández, H., Pérez, B. E., Sánchez, M. O., & Londoño, A. (2007). Calidad de vida relacionada con la salud y apoyo social percibido en pacientes con diagnóstico de tuberculosis pulmonar. Anales de Psicología/Annals of Psychology, 23(2), 245-252.
- Rincon Zuno, Joaquin. “Cual es la prueba de mayor utilidad diagnostica para tuberculosis en menores de dos años.” (2019).
- Paneque Ramos, Ena, Liana Yanet Rojas Rodríguez, and Maritza Pérez Loyola. “La Tuberculosis a través de la Historia: un enemigo de la humanidad.” Revista Habanera de Ciencias Médicas 17.3 (2018): 353-363.
- Barrios-Payán, Jorge A., et al. “Aspectos biológicos, clínicos y epidemiológicos de la tuberculosis latente.” salud pública de méxico 52.1 (2010): 70-78.
- Herrera, Tania. “Grupos de riesgo para tuberculosis en Chile.” Revista chilena de infectología 32.1 (2015): 15-18.
- Beijer, Ulla, Achim Wolf, and Seena Fazel. “Prevalence of tuberculosis, hepatitis C virus, and HIV in homeless people: a systematic review and meta-analysis.” The Lancet infectious diseases 12.11 (2012): 859-870.
- Smud, Astrid. “Eficacia del tratamiento de la infección latente por tuberculosis.” Evidencia, actualizacion en la práctica ambulatoria 22.2 (2019): e001095-e001095.
