Traditioner kring nyår runt om i världen
Traditioner kring nyår runt om i världen påminner oss om att varje nystart är helig och evig. Faktum är att våra förfäder har firat det nya året sedan antiken. Från den sumeriska högkulturen och Saturnalia i det romerska riket till den kristna julen, har det nya året alltid fört med sig ett löfte om lycka och välstånd.
Varje land firar det på sitt eget sätt, som passar med kulturen och traditionerna i varje region. Vi ger dig ett litet smakprov här.
Har du någonsin deltagit i någon av dessa festligheter?
Traditioner kring nyår i Spanien: Ät de 12 lyckodruvorna
Nyåret i Spanien firar man som en familj med en god middag, drinkar och den viktigaste ritualen: att äta tolv druvor som ska föra lycka med sig under det nya året.
Vissa börjar äta dem till rytmen i klockorna i Puerta del Sol i Madrid, som många tittar på på tv. Andra går till torget i sin stad, och en del stannar hemma med familjen.
Man tror att ursprunget för denna sed är kopplat till tillverkning av vin i området och en överproduktion av frukten. Detta överflöd av vindruvor ledde till att traditionen spred sig till nästan alla spanska hem i början av 1900-talet.
Traditioner kring nyår i Grekland: Leka lekar, spela spel och häng upp en lök
Nyårsafton i Grekland kommer med olika ritualer. Människor leker lekar och spelar spel, som bland annat kortspel och tärningsspel, eftersom de tror att det att vinna kommer att föra tur med sig in i det nya året. En annan sed är att servera bröd med basilika. Ett av bröden som serveras har ett mynt gömt i sig, och detta kommer att bringa lycka till den person som hittar det.
En av de mest utbredda och traditionella sederna är att hänga en lök på ytterdörren för att locka till sig välstånd under det nya året.
Japan: Tillaga speciella rätter i den traditionella washoku
I Japan ringer man in det nya året genom att tillaga olika utsmyckade läckerheter för att välkomna gudarna under det kommande året.
I rituella maträtter, eller washoku, använder man naturliga och lokala ingredienser, till exempel ris, fisk, grönsaker och ätbara vilda växter, som man serverar på speciella fat och i särskilda skålar.
Traditioner kring nyår i Finland: Smält ner hästskor av tenn
Några minuter efter midnatt den 1 januari lägger man hästskor i en panna och håller dem över en eld. När hästskon av tenn har smält häller man försiktigt den smälta metallen i en hink med kallt vatten.
Beroende på vilken form metallen antar när den svalnar, kommer detta att förutsäga vilken lycka du kommer att ha under det nya året.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Varför det är viktigt med efterrätt: hälsosamma alternativ
Danmark: Hoppa upp på en stol och krossa tallrikar
När det gäller nyårstraditioner ligger danskarna i en liga för sig. Deras ritual består av att kasta tallrikar och porslin mot dörrarna hos vänner och familj vid midnatt.
Om möjligt kastar man en hel servis, eftersom antalet fragment är proportionellt mot den lycka som man tror kommer att komma med dem. Innan dess har danskarna precis klockan tolv hoppat upp på en stol för att garantera sin egen lycka.
Ryssland: “Farfar Frost” delar ut presenter
Natten till den 31 december besöker farbror eller farfar Frost, Ded Moroz, hemmen med sitt barnbarn Snöflickan, på ryska Снегурочка, Snegurotjka. Från en gammal och liten stad i nordvästra Ryssland reser han genom hela landet. I väntan på honom förbereder sig ryssarna med olika aktiviteter.
Dessutom är det viktigt att servera rikligt med mat och många olika rätter eftersom detta representerar överflöd. Det finns en övertygelse om att man kommer att ta med sig detta överflöd in i nästa år genom vad man får under denna kväll.
Traditioner kring nyår i Colombia: Bär en resväska för lyckliga resor under året
I Colombia går man ut med en resväska för att planera framtida resor under det nya året. Den ska vara fullpackad som om den verkliga resan skulle hända. Vid midnatt, på vissa torg och i vissa parker, bränner man en docka som får representera det gamla året.
Colombianerna har också en del seder från Europa. Till exempel kan man äta tolv druvor som i Spanien och också njuta av goda rätter med linser som i Italien.
Julön: Först med att ringa in det nya året
Nordväst om Australien, i Stilla havet, finns en liten ögrupp kallad Linjeöarna, med ön Kiritimati, eller Julön, med cirka 5 000 invånare. Där, på denna korallö som är en reservoar av djurliv, kommer det nya året att komma tidigare än någon annanstans i världen.
Hur firar de det?
Med fyrverkerier, fester och sammankomster i byarna.
Traditioner kring nyår i Argentina: Bränn upp det gamla året
Som i många latinamerikanska städer, bränner man i Argentina upp det gamla året i en renande ritual som hela samhället deltar i. Det är en mycket symbolisk ritual.
Kapstaden, Sydafrikas huvudstad, firar andra nyåret
Kapstadsborna firar den 2 januari, Tweede Nuwe Jaar, och kallar dagen det “andra nyåret”. Denna dag minns man högtiden som deras förslavade förfäder fick fira, efter det att deras herrars festligheter var över.
I Johannesburg, Sydafrikas största stad, börjar alla på ny kula. Man slänger ut gamla möbler och föremål på gatan för att rena och locka till sig välstånd.
Ta dig också en titt på den här artikeln: De 5 bästa grönsakerna för detox och ett långt liv
Indien: Lika många traditioner kring nyår som det finns kulturer
Vi har nu sett att slutet av året inte bara sker när vår västerländska kalender säger att året är slut. Det är något som är kulturellt, religiöst och geografiskt. I Indien finns det till exempel olika nyårstraditioner. I Bengalen infaller nyår den 15 april, den första dagen i den bengaliska månkalendern.
Och den andra veckan i april äger Malabari-nyåret, som kallas vishu, rum i Kerala. Man äter då den traditionella rätten sadyaen, serverad på ett bananblad. Dessutom utsmyckar man elefanter och låter templen svepas in i en doft av rökelse.
Den mest utbredda traditionen hittar vi dock under ljusfesten Diwali då man firar det nya året i november. På denna dag firar man ljusets seger över mörkret, med ljus och lyktor som täcker det fascinerande hinduiska territoriet.
Vintersolståndet markerar skillnaden i nyårstraditioner
På norra halvklotet börjar vintersolståndet den 21 december. Jul- och nyårshelgerna präglas av denna händelse som i olika kulturer representerar en tid för förnyelse och återfödelse. Länder och regioner i denna del av världen avslutar året på liknande sätt: fyrverkerier, utsmyckade träd, färgglada gator och presenter.
Andra regioner och kulturer är mer influerade av vårdagjämningen 20-21 mars och höstdagjämningen 21-22 september. I slutet av året med årstider som skiftar och står i kontrast till varandra, är det dessa som präglar alla festligheter, hur olika de än må vara.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Campo T., Alberto (2006) El verano contra el invierno. Mimesis y subversión ritual en la religiosidad popular. Zainak. Cuadernos de Antropología-Etnografía, ISSN 1137-439X, Nº. 28. Disponible en: https://core.ac.uk/download/pdf/11499775.pdf
- Choza, Jacinto (2018) La Fiesta de Año Nuevo. Una interpretación. RAPHISA. Revista de Antropología y Filosofía de lo Sagrado. Review of Anthropology and Philosophy of the Sacrum. ISSN: 2530-1233 Nº 4, Julio-Diciembre (2018) pp.: 9-24. Disponible en: https://revistas.uma.es/index.php/Raphisa/article/view/7380/6875
- Delgadillo, Rosalba (2008) El equinoccio de primavera: mitos y realidades. Casa del Tiempo, IV. N° 13. Pp. 57-62. Disponible en: http://www.uam.mx/difusion/casadeltiempo/13_iv_nov_2008/casa_del_tiempo_eIV_num13_57_62.pdf
- Menna, Rosana (2015) Arte a la hoguera. Revista Museo, N° 27. Pp. 59-64. Fundación Museo La Plata. Argentina. Disponible en: http://sedici.unlp.edu.ar/bitstream/handle/10915/52139/Documento_completo.pdf?sequence=1&isAllowed=y