Tips för att stimulera en babys visuella kapacitet
Synen är ett av de minst utvecklade sinnena vid födseln. Det är därför det är så viktigt att stimulera det lilla barnets visuella kapacitet.
När en baby precis har fötts har den svårigheter att fokusera. Efter några månader av intensivt lärande kommer den dock att klara sig ganska bra och med hjälp av synen lära sig att imitera rörelser, känna igen ansikten och interagera med omgivningen.
Spädbarn dras till föremål med starka kontraster, rundade former, rörelser och ljud. Tidig stimulering ger trygghet genom att hjälpa barnet att hitta och känna igen sina vårdgivare. Visuell kommunikation tröstar och stärker anknytningen.
Stimulering är nödvändigt av skäl som vi kommer att förklara senare. Under det första året går takten i ett barns kognitiva utveckling i en svindlande fart.
Synen hos en nyfödd människa
Nyfödda kommer till världen med en synförmåga som är anpassad till att lära känna världen som finns väldigt nära dem.
I förgrunden ser de sin mamma, cirka 25 till 30 centimeter bort. De kan studera hennes ansikte och leende på perfekt avstånd när de ammar. Längre bort befriar den suddiga synen dem från att behöva ta in vad som händer runt dem. På detta sätt kan de koncentrera sig på det som är nära och viktigt.
Spädbarnets blick vid födseln är riktad mot modern, mot hennes ansiktes rundade form, mot kontrasten i hennes ögon och mot hennes ljusa röst. Även den mörkare färgen på bröstvårtan utgör en kontrast som barnet kan uppfatta. Det är denna första blick som gör oss till föräldrar.
Barnläkaren Marc Pilliot hänvisar till det i artikeln “Den nyfödda blicken” (La regard du naissant) som en “grundläggande blick”. Med andra ord är det en bro till livet som just börjat.
På grund av den mörka varma miljön i livmodern, som den nyfödda just har lämnat bakom sig, gillar små barn inte starkt ljus. Om de följer något med ögonen följer de det i sidled, inte upp och ner. De tittar också främst på kanterna och inte mitten.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Vad du bör känna till om gulsot hos nyfödda
Tips för att stimulera barnets visuella kapacitet
I allmänhet bör vi aldrig tvinga barn att utföra någon specifik aktivitet. De lär sig enbart genom att leka och interagera i en miljö med harmoni, glädje och lugn. Om du märker att barnet är irriterat beror det på att han eller hon inte gillar det som händer.
Tidig stimulering
Redan under graviditeten har mamman en nära och intim relation med sitt ofödda barn. Fostret hör mumlande och röster som barnet känner igen efter födseln. Detta är spännande för dem. Många studier visar att det prenatala förhållandet är avgörande för utvecklingen av anknytningen mellan mor och barn.
Från det ögonblick som barnets ögon öppnas och det första utbytet av blickar som bygger grunden för relationen sker, är det möjligt att stimulera barnets visuella kapacitet. Lukt och färger, plus värmen och mjukheten från moderns hud, förbereder barnet för att börja sitt livs instinktiva äventyr.
Stimulering av barnets visuella kapacitet: Stärker anknytningen
Det visuella förhållandet mellan mor och barn är intensivt och kommer att guida barnet genom andra stimuli. Den relation som ögat upprättar med föremål är vad som motiverar att händerna och kroppen utforskar sin mobilitet.
Ögon-hand-koordinationen är strukturell och avgör barnets framsteg inom sin neurologiska utveckling. Och om mamman inte tittar på sin bebis vid ett givet tillfälle, kommer babyn att luta sig framåt och försöka återupprätta ögonkontakten. Om den inte lyckas kan den lilla börja gråta.
Ett annat element som stärker kontakten är mammans egen kunskap och mående. I detta sammanhang är känsligare mödrar mer benägna att anpassa sitt beteende till att stimulera, reglera och kommunicera med sina barn.
Uppmuntra nyfikenhet
Det råder ingen tvekan om att det som driver barnet till att ta till sig ny kunskap är nyfikenhet. Hos barn är det denna egenskap som mobiliserar hela inlärningssystemet.
Miljön som barn visualiserar, som är nära och i rörelse, bidrar till barnets överlevnad och skydd. Biologiskt är vi från födseln programmerade att fokusera på ansikten och bebisar riktar därför sin uppmärksamhet mot dessa mer än något annat.
De lockas även av lysande, skinande former och föremål som ger ljud ifrån sig i form av organiska sekvenser och rytmer. Att låta bebisar styras av nyfikenhet, låta dem följa objekt med blicken, röra på dem att så att de dyker upp och försvinner, är en del av träningen av deras förmåga att uppfatta omvärlden och skapa sig minnen. Dessa övningar är en del av området neuroplasticitet.
Fördelarna med att stimulera barnets visuella kapacitet
Synen börjar bli skarpare runt tre månaders ålder och denna utveckling går mycket snabbt fram till sex månaders ålder. Vid denna ålder är deras synförmåga redan nära att nå värdena för en vuxen person. Trots att deras syn är begränsad till att börja med är det möjligt att stimulera deras visuella kapacitet från födseln.
Ett viktigt element i stimuleringen är tidig upptäckt av eventuella synproblem. Det är faktiskt möjligt att diagnostisera många vanliga problem före ett års ålder.
Till exempel, hos barn under trettio dagar är det möjligt att avgöra om de kan fixera blicken och följa ett föremål i rörelse med ögonen.
Testet är inte helt pålitligt förrän efter den tredje månaden i livet. Men om barnet inte kan göra detta bör man låta en specialist undersöka synen.
Slutligen leder stimulering också till kroppsmedvetenhet, som är grunden för spatial medvetenhet. Detta bygger även på hörselutveckling och taktil utveckling samt information från känseln från födseln.
Läs mer i den här artikeln: Gropar vid korsbenet och hur det påverkar spädbarn
Stimulering av barnets visuella kapacitet: Ju tidigare, desto bättre
Vid den 25:e graviditetsveckan har fostret hundratals miljarder neuroner, men bara ett fåtal är kopplade till varandra vid födseln. Det är då, från födseln och fram till ungefär tre års ålder, som de integreras genom nätverk och kopplingar.
Det är därför som tidig sensoriskt stimulering är så viktig, speciellt under perioden från födseln och upp till 6 års ålder. Att ge barnet rikligt med möjligheter att träna upp sina färdigheter genom lekar som aktiverar deras sensoriska, intellektuella, motoriska, emotionella och sociala utveckling är nyckeln. Röster och ljud, smekningar, färger och rörelser är också element som genererar kopplingar mellan nervceller i hjärnan.
Sammanfattningsvis är synen ett av de sinnen som vi bör försöka stimulera så tidigt som möjligt. Kom ihåg att det är under de första fyra månaderna som man lägger grunden för synsinnet och tillhörande neurologiska kopplingar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- BACHS, M. A., GUIU, A. C., RUANO, E. N., AZCONA, M. C., & OVIEDO, B. N. (2005). LA IMPORTANCIA DE LA ESTIMULACIÓN EN EL DESARROLLO DEL BEBÉ. Disponible en este enlace
- de Narváez, M. T. A. (1998). Estimulación temprana. Ediciones Gamma SA. Disponible en: https://www.medigraphic.com/pdfs/fisica/mf-2002/mf02-2_4i.pdf
- Escalera-Hernández, S. (2015). El mundo visual en los niños (Master’s thesis, Universitat Politècnica de Catalunya). Disponible en: https://upcommons.upc.edu/bitstream/handle/2117/89522/susana.escalera%20-%20EL%20MUNDO%20VISUAL%20EN%20LOS%20NI%c3%91OS_0.pdf?sequence=1&isAllowed=y
- Lally, J. R. Los descubrimientos de la infancia: Cómo y qué aprenden los bebés. el desarrollo cognitivo y el aprendizaje, 2. Disponible en: https://scholar.googleusercontent.com/scholar?q=cache:eqqkkK9LpkgJ:scholar.google.com/+c%C3%B3mo+aprenden+los+beb%C3%A9s&hl=es&as_sdt=0,5
- PILLIOT, M., & de la CoFAM, P. P. (2005). La mirada del recién nacido. Amiga de los niños, 1-13. Disponible en: http://www.soniacavia.com.ar/relacahupan.com.ar/La_mirada_del_recien_nacido.pdf
- Roncallo Andraded, C. P. (2018). Del vínculo prenatal al vínculo postnatal. Implicaciones en el desarrollo psicológico temprano. Disponible en: https://scholar.googleusercontent.com/scholar?q=cache:6uzlu1HdKcMJ:scholar.google.com/+La+coordinaci%C3%B3n+ojo-mano+es+estructural+y+determinar%C3%A1+los+avances+en+el+desarrollo+neurol%C3%B3gico.+beb%C3%A9s&hl=es&as_sdt=0,5
- Sibaja-Molina, J., Sánchez-Pacheco, T., Rojas-Carvajal, M., & Fornaguera-Trías, J. (2016). De la neuroplasticidad a las propuestas aplicadas: estimulación temprana y su implementación en Costa Rica. Revista Costarricense de Psicología, 35(2), 94-112. Disponible en: https://www.scielo.sa.cr/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1659-29132016000200094
- Vives, R. J., Lartigue, B. T., & Córdoba, A. (1992). Apego y vínculo. Comunicación preliminar. Cuaderno Psicoanal, 25, 45-53. Disponible en: http://bloguamx.byethost10.com/wp-content/uploads/2015/04/apego-y-vinculo-lartigue.pdf