Separationsångest: Orsaker och behandling
Separationsångest är väldigt vanligt bland barn. Det uppstår oftast bland barn mellan 8 och 12 månader och försvinner när de är runt 24 månader. Men vissa barn fortsätter att ha symptom på separationsångest i förskolan och tonåren.
- Det indikeras oftast av humör- och mentalproblem.
- Runt en tredjedel av barn med diagnosen diagnostiseras med en mentalsjukdom i vuxenlivet.
- Runt hälften av mentala hälsoproblem upptäcks för att det misstänks att personen har separationsångest.
Vi kommer idag att titta närmare på separationsångest och några av symptomen.
Vilka symptom ska man hålla utkik efter?
Separationsångest visar sig när ett barn separeras från sina föräldrar eller vårdnadshavare och uppvisar följande beteenden:
- Håller fast vid sina föräldrar
- Överdrivet gråtande
- Vägrar göra saker om de inte är nära föräldrarna
- Fysisk sjukdom, som huvudvärk och illamående
- Våldsamt beteende och känslomässiga utbrott
- Vägrar gå till skolan
- Dåliga prestationer i skolan
- Att inte interagera med andra barn på ett hälsosamt sätt
- Vägra sova ensamma
- Konstanta mardrömmar
Riskfaktorer som kan leda till separationsångest
Barn med följande egenskaper löper större risk att utveckla separationsångest:
- Familjehistorik med depression eller ångest
- En blyg personlighet
- Kommer från en låg socioekonomisk bakgrund
- Överbeskyddande föräldrar
- Brist på interaktion med föräldrar
- Relationsproblem med barn i samma ålder
Det kan även uppstå efter stressiga händelser i ett barns liv, som:
- Att flytta till ett nytt hem
- Att byta skola
- Föräldrarna skiljer sig
- En familjemedlem eller nära vän dör
Hur diagnostiseras separationsångest?
Om du ser att ditt barn upplever tre eller flera av dessa symptom kan det röra sig om separationsångest. Det finns två sätt att försöka avhjälpa detta på ett positivt sätt.
Terapi är den mest effektiva behandlingen. Kognitiv beteendeterapi lär barn tekniker för att hantera ångest, såsom djupandning och avslappning.
Terapi där föräldrar och barn interagerar är ett annat sätt att behandla problemet. För föräldrar finns det tre behandlingsfaser:
1. Första fasen fokuserar först och främst på att förbättra relationen mellan föräldrar och barn. Det handlar om värme, uppmärksamhet och uppskattning. Det hjälper dem att få sina barn att känna sig trygga.
2. I den andra fasen utbildas föräldrar om varför deras barn känner ångest. Barnterapeuten triggar känslor av ångest hos barnet och etablerar belöningar för positiva reaktioner.
3. I den tredje fasen lär sig föräldrar att tydligt kommunicera med sina barn och får hjälp att kontrollera dåliga beteenden.
Skolan
En annan sak att tänka på är skolmiljön. Ditt barn behöver en säker plats att gå till när han/hon känner av ångest.
Det måste även finnas ett sätt för ditt barn att kunna kommunicera med dig även under skoltimmarna eller andra tillfällen när ditt barn inte är med dig.
Ditt barns lärare bör även uppmuntra interaktion med klasskompisar.
Det finns inte någon specifik medicin för separationsångest.
Antidepressiva medel skrivs ofta ut till äldre barn med diagnosen, men det kan ha bieffekter.
Påverkar separationsångest familjemiljön?
Separationsångest påverkar den känslomässiga och sociala utvecklingen. Det kan få ditt barn att undvika erfarenheter som är viktiga för normal utveckling.
Faktum är att det kan påverka familjelivet på flera sätt:
- Först och främst kan det påverka familjeaktiviteter, då de begränsas av negativa beteenden.
- Föräldrar med lite eller ingen tid för sig själva kan också bli frustrerade på barnet.
- Utöver det kan syskonen till ett barn med separationsångest bli avundsjuka på all uppmärksamhet som barnet får.
Kom ihåg att det är viktigt att du alltid samarbetar med specialister för att lösa problemen på rätt sätt. Separationsångest kräver speciell vård.
Vi rekommenderar därför att du inte försöker behandla det själv under några som helst omständigheter.
Det är istället bättre att du följer råd från de som verkligen har kunskap om tillståndet, och bara använder vår information här som en guide.
Det är endast en specialist som kan diagnostisera ditt barn med separationsångest eller något annat.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bowlby, J. (1973). Attachment and Loss: Separation, Anxiety and Anger. Basic Books(Vol. 2, pp. 1–325). Basic Books. https://doi.org/10.1080/00098655.2015.1074878
- Echeburúa, E.(1996). Trastornos de ansiedad en la infancia.Madrid. Ediciones Pirámide.
- Adult Separation Anxiety Often Overlooked Diagnosis – Arehart-Treichel 41 (13): 30 – Psychiatr News
-
García, R. F., & Velasco, L. A. (2014). Terapia de interacción padres-hijos (PCIT). Papeles del psicólogo, 35(3), 169-180.
- Actualización de la ansiedad en la edad pediátrica. (2012). Retrieved 30 August 2020, from https://www.pediatriaintegral.es/numeros-anteriores/publicacion-2012-11/actualizacion-de-la-ansiedad-en-la-edad-pediatrica/
-
Silove, D. M., Marnane, C. L., Wagner, R., Manicavasagar, V. L., & Rees, S. (2010). The prevalence and correlates of adult separation anxiety disorder in an anxiety clinic. BMC psychiatry, 10(1), 21.
