Ringande öron – vad betyder det?
Konstiga ljud eller ringande öron kan störa oss i vardagen och ibland göra oss oroliga eftersom vi inte vet vad som orsakar det. Om det bara är temporärt glöms problemet bort och allt återgår till det normala.
I vissa fall kan ringande öron bero på omständliga faktorer:
- Vatten i öronen eller att ha flugit nyligen
- Extrem fysisk aktivitet eller en förändring i hållningen
Vissa drabbas dock upprepade gånger med måttlig till hög intensitet. I dessa fall måste man uppsöka en läkare. Högt eller kontinuerligt ringande öron kan orsakas av ett allvarligt problem.
Generellt rör det sig inte om en sjukdom, men det är ett symptom som kopplats till andra problem. I den här artikeln ska vi ta en titt på några orsaker och rekommendationer. Kom även ihåg att det du äter kan ha en påverkan.
Orsaker till ringande öron
Ringande öron kallas även för tinnitus. Det definieras som en känsla av ljud i öronen som inte verkar ha någon extern källa. Det är alltså bara personen ifråga som kan höra dem. Uppskattningsvis 15% av alla människor lider av det; de hör pip, pulserande ljud eller vibrationer, bland annat. Det är vanligare bland personer över 40 år.
Dessvärre lider många i onödigt hög utsträckning eftersom detta problem inte uppmärksammas tillräckligt, vilket bland annat forskare vid Karolinska institutet påpekar.
Tinnitus kan bero på olika saker. Den vanligaste anledningen är kopplad till ljudenheter, men det finns andra patologiska eller icke-patologiska orsaker.
De icke-patologiska orsakerna kan inkludera:
- För mycket öronvax i hörselgången
- Vatten i öronen
- Främmande föremål i öronen
- Hormonförändringar
Bland de patologiska orsakerna hittar vi:
- Otit eller en infektion i örat
- Spräckt trumhinna
- Förhårdnade ben i örat
- Utväxter, cystor eller tumörer
- Ménières sjukdom
- Neurologiska problem
- Diabetes och fetma
- Allvarliga psykologiska sjukdomar
Orsaker kopplade till trauma:
- Ett slag mot huvudet eller nära örat som ett resultat av ett fall eller annan smäll
- Arteriell hypertoni och kranskärlssjukdomar
Andra tillstånd som kan orsaka tinnitus:
- Drogmissbruk
- Stress, ångest och trötthet
- Konsumtion av vissa läkemedel
- Exponering för väldigt höga ljud
- Exponering för högt och kontinuerligt oväsen
- Frekvent bruk av hörlurar på hög volym
Vad man ska göra om man upplever ringande öron
Om problemet är frekvent och kontinuerligt bör du gå direkt till en läkare för diagnos. När man har identifierat tinnitus, eller sjukdomen som orsakar det, måste behandlingen ske snabbt för att inte göra situationen värre eller orsaka oåterkalleliga problem.
Läkaren kan göra ett hörseltest eller efterfråga andra medicinska tester. Det är möjligt att patienten måste remitteras till andra specialister, såsom psykologer, psykiatriker eller endokrinologer.
Vad gäller behandling kommer läkare välja mellan medicinering, kirurgi, akustisk terapi eller radiofrekvensbehandling. Det är rekommenderat att inte ta aspirin eftersom acetylsalicylsyran är skadlig för tillståndet.
Det är bara när orsaken inte är patologisk som man kan använda huskurer.
- Rekommendationerna inkluderar konsumtion av vissa substanser eller livsmedel, såsom ananas och ginkgo biloba, och att slå varma handdukar runt öronen.
Hur man undviker ringande öron
En primär åtgärd består av att inte utsätta sig för höga ljud. Generellt kan det tillsammans med hälsosamma vanor räcka för att undvika problemet.
- Minska intaget av salt, socker, koffein och snabbmat.
- Anamma istället en nyttig och balanserad kost.
- Glöm inte att behålla vätskebalansen och få gott om träning.
Konsekvenser av långvarig tinnitus
Om diagnosen och behandlingen är snabb är chanserna goda att övervinna problemet utan varaktiga konsekvenser. Brist på vård och uppmärksamhet kan dock utgöra en allvarlig risk för hälsan. En utdragen episod av tinnitus kan förvärras och leda till nedsatt hörsel på grund av utmattning av hörselcellerna. Raka motsatsen kan också inträffa: hög känslighet för ljud på grund av överstimulans.
Andra konsekvenser av tinnitus är sämre livskvalitet och prestationsförmåga på jobbet. Patienten kan även drabbas av huvudvärk, svimningar, sömnlöshet, depression eller ångest, bland andra allvarliga problem.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Choi, S., Lee, H., Kim, D., & Jeong, H. (2018). The Effect of Antidepressant in the Treatment of Tinnitus. Journal of Clinical Otolaryngology Head and Neck Surgery, 29(1), 36-41. https://www.jcohns.org/archive/view_article?pid=jcohns-29-1-36
- Figueiredo, R., Azevedo, A., & Penido, N. (2016). Positive association between tinnitus and arterial hypertension. Frontiers in neurology, 7. https://www.frontiersin.org/journals/neurology/articles/10.3389/fneur.2016.00171/full
- Londero, A., Puel, C., Puel, J., & Loche, V. (2020). Acúfenos subjetivos invalidantes. EMC-Otorrinolaringología, 49(2), 1-21. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1632347520437142
- Mahmoudian, M., Hashemzadeh, M., Asadi, M., & Yang, Q. (2017). Ginkgo biloba in the treatment of tinnitus: An updated literature review. The international tinnitus journal, 21(1), 58-62. https://www.tinnitusjournal.com/articles/ginkgo-biloba-in-the-treatment-of-tinnitus-an-updated-literature-review.html
- McCormack, A., Edmondson, M., Somerset, S., & Hall, D. (2016). A systematic review of the reporting of tinnitus prevalence and severity. Hearing research, 337, 70-79. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378595516300272
- Nakashima, T., Pyykkö, I., Arroll, M. A., Casselbrant, M. L., Foster, C. A., Manzoor, N., Cliff A. Megerian, C., Naganawa, S., & Young, Y. H. (2016). Meniere’s disease. Nature reviews Disease primers, 2(1), 1-18. https://www.nature.com/articles/nrdp201628
- Narayanan, S., Murali, M., Lucas, J., & Sykes, K. (2022). Micronutrients in tinnitus: a national health and nutrition examination survey analysis. American Journal of Otolaryngology, 43(3). https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0196070922000874
- Oosterloo, B., Croll, P., Baatenburg de Jong, R., Ikram, M., & Goedegebure, A. (2021). Prevalence of tinnitus in an aging population and its relation to age and hearing loss. Otolaryngology–Head and Neck Surgery, 164(4), 859-868. https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/0194599820957296
- Puel, C., Huy, P., Carlander, B., Gascou, G., & Ceccato, J. (2023). Acúfenos neurosensoriales auditivos. EMC-Tratado de Medicina. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S163654102347691X
- Stegeman, I., Eikelboom, R., Smit, A., Baguley, D., Bucks, R., Stokroos, R., Bennett, R., Tegg-Quinn, S., Hunter, M., & Atlas, M. D. (2021). Tinnitus and its associations with general health, mental health and hearing loss. Progress in Brain Research, 262, 431-450. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0079612321000236