Probiotiska läskedrycker: är de bra för tarmhälsan?
Fler och fler människor inser att tarmhälsan kan ha en betydande inverkan på deras allmänna välbefinnande. Därför är det många som letar efter sätt att förbättra den. Ett av de mest populära sätten idag är genom konsumtion av prebiotiska och probiotiska läskedrycker som ska gynna tarmhälsan.
Trots det växande intresset för dessa drycker är fördelarna med att ta prebiotiska och probiotiska läskedrycker fortfarande föremål för vetenskaplig debatt. Dessutom kan en överkonsumtion leda till vissa möjliga biverkningar.
Låt oss ta en närmare titt på vilka vetenskapliga bevis som stödjer detta.
Vad är prebiotiska och probiotiska läskedrycker och är de bra för tarmhälsan?
Prebiotika är icke-smältbara fibrer som matar de nyttiga bakterierna i tarmen eller mikrobiotan. Detta substrat hjälper bakterierna i deras ämnesomsättning, vilket främjar tarmhälsan, och bidrar dessutom till att stärka immunförsvaret, förbättra kalciumabsorptionen och gynna rörelserna i matsmältningskanalen. Detta enligt Journal of Functional Foods.
Probiotika är levande mikroorganismer som stärker den bakterieflora som redan finns i tarmen. Dessa bakterier läggs till de som redan finns för att stärka immunförsvaret och hjälper bland annat till med upptaget av näringsämnen.
Läskedrycker är en typ av kolsyrade drycker. Vissa av dessa innehåller vissa ingredienser som motsvarar prebiotiska fibrer och probiotika. För att komplettera sin “hälsosamma” profil använder tillverkare ofta sötningsmedel som stevia och erytritol.
De marknadsförs som ett “hälsosammare” alternativ bland konventionella drycker
Lär dig mer: Natto, den trögflytande japanska rätten som innehåller probiotika
Kan probiotiska läskedrycker förbättra tarmhälsan?
Marilia Chamon, registrerad näringsterapeut och grundare av Gutfulness Nutrition Gut Health, förklarade nyligen i en intervju att många människor skulle kunna dra nytta av att konsumera probiotika, men att det inte finns någon enda lösning som passar alla. Hon föreslår att man vid val av denna typ av industriprodukt bör ta hänsyn till den övergripande kvaliteten på läsken och att beskrivningen av de bakteriestammar som den innehåller bör vara tydlig.
Med andra ord måste vi välja en typ av probiotika som verkligen har tillräckligt med vetenskapliga bevis. Det finns nämligen vetenskapliga studier som försöker klargöra vilka stammar som är användbara för oss och vilka som inte är det.
Under de senaste åren har det skett en märkbar ökning av konsumtionen av prebiotiska och probiotiska läskedrycker. Generellt sett är detta goda nyheter. Probiotika har fördelar för tarmhälsan, med stöd av vetenskap, och läsk som innehåller probiotika är alltid att föredra framför vanlig läsk.
Det är dock viktigt att konsumera dessa drycker med måtta. Det är också viktigt att förtydliga att vissa sötningsmedel och tillsatser inte alltid är av bästa kvalitet. Detta är en relevant diskussionspunkt gällande deras produktion, vilket återspeglas i en publikation av Gut Microbes.
Dessutom kan överdriven konsumtion av probiotika leda till överdoser, vilket resulterar i diarré och flatulens. Det visar en studie gjord av Augusta University i USA.
Följ dessa tips på: 9 fermenterade livsmedel för bättre tarmhälsa
När är det nödvändigt att ta prebiotika och probiotika?
Prebiotika finns naturligt i livsmedel som är rika på fiber. Vi kan nämna havre, lök, vitlök, kronärtskockor och bananer. Probiotika finns i fermenterade livsmedel som yoghurt, kefir, surkål, kimchi, tempeh, ost och kärnmjölk.
Att äta en kost rik på prebiotika kan ha många fördelar för tarmhälsan. Av samma anledning är regelbunden konsumtion av probiotiska livsmedel ett stöd för vårt immunförsvar, som anges i tidskriften Molecules.
Och medan det idealiska är att få dessa komponenter från naturliga och olika källor, finns det situationer där tillskott är fördelaktigt. Det kan till och med utgöra en medicinsk indikation för behandling.
Intag av prebiotika och probiotika kan rekommenderas under följande omständigheter:
- Irritabelt tarmsyndrom. Här är probiotika fördelaktigt.
- Intestinalt malabsorptionssyndrom, eftersom probiotika ökar absorptionskapaciteten.
- Gastrointestinala infektioner, såsom akut diarré. Probiotika hjälper till att återställa tarmfloran och minska varaktigheten av det kliniska förloppet.
Prebiotiska och probiotiska läskdrycker är ett praktiskt och enkelt sätt att få i oss dessa bakterier. Det är dock nödvändigt att komma ihåg att varje person är unik. Det bästa är att rådgöra med en läkare innan du tar några kosttillskott.
I allmänhet utgör dessa drycker ingen hälsorisk, så länge de konsumeras i måttliga mängder. Naturligtvis bör din prebiotiska och probiotiska kost inte enbart förlita sig på läsk.
I samband med vissa sjukdomar, såsom irritabel tarmsjukdom, måste vi vara mycket medvetna om påfrestningarna vår kost innebär för tarmen. Det vill säga, den bör definieras av en läkare och eventuellt innefatta ett farmaceutiskt tillskott.
Finns det andra sätt att förbättra tarmhälsan?
Tarmhälsan är grundläggande för att vi ska kunna upprätthålla en allmän god hälsa.
Matsmältningssystemet är ansvarigt för upptaget av näringsämnen och eliminering av avfall. Detta innebär att eventuella problem i tarmen kan påverka resten av organen. Lyckligtvis finns det sätt att förbättra tarmhälsan på enkla sätt:
- Ät fiberrik mat, såsom frukt, grönsaker och fullkorn.
- Inkludera fermenterad mat i din kost. De har höga naturliga koncentrationer av probiotika som förhindrar tarmdysbios.
- Undvik att äta för stora mängder enkla sockerarter samt ultrabearbetade livsmedel, eftersom de främjar systemisk inflammation.
- Drick tillräckligt med vatten för att främja rörelser i matsmältningskanalen.
Om du har besvärande symtom relaterade till ditt matsmältningssystem, tveka inte att kontakta din läkare eller en nutritionist. Kosttillskott kan hjälpa, men en utvärdering av en specialist är alltid nödvändig. Samtidigt kommer du att kunna rådfråga huruvida de rekommenderar denna typ av dryck eller inte.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Abid, M. B., & Koh, C. J. (2019). Probiotics in health and disease: fooling Mother Nature?. Infection, 47(6), 911-917. https://link.springer.com/article/10.1007/s15010-019-01351-0
- Al-Sheraji, S. H., Ismail, A., Manap, M. Y., Mustafa, S., Yusof, R. M., & Hassan, F. A. (2013). Prebiotics as functional foods: A review. Journal of functional foods, 5(4), 1542-1553. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S175646461300193X
- Britton, R. A., & Versalovic, J. (2008). Probiotics and gastrointestinal infections. Interdisciplinary perspectives on infectious diseases, 2008. Disponible en: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2648624/
- Carlson, J. L., Erickson, J. M., Lloyd, B. B., & Slavin, J. L. (2018). Health effects and sources of prebiotic dietary fiber. Current developments in nutrition, 2(3), nzy005. Disponible en: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6041804/
- Fijan, S. (2014). Microorganisms with claimed probiotic properties: an overview of recent literature. International journal of environmental research and public health, 11(5), 4745-4767. Disponible en: https://www.mdpi.com/1660-4601/11/5/4745
- Macnab, L. (2023, Febrero 19). What are the most common symptoms of IBS? . JERMS. Disponible en: https://wearejerms.com/blogs/journal/breaking-down-ibs-a-conversation-with-marilia-chamon-nutritional-therapist-and-gut-health-specialist
- Merenstein, D., Pot, B., Leyer, G., Ouwehand, A. C., Preidis, G. A., Elkins, C. A., … & Sanders, M. E. (2023). Emerging issues in probiotic safety: 2023 perspectives. Gut microbes, 15(1), 2185034. Disponible en: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/19490976.2023.2185034
- Rao, S. S., Rehman, A., Yu, S., & De Andino, N. M. (2018). Brain fogginess, gas and bloating: a link between SIBO, probiotics and metabolic acidosis. Clinical and translational gastroenterology, 9(6). Disponible en: https://journals.lww.com/ctg/Fulltext/2018/06000/Brain_fogginess,_gas_and_bloating__a_link_between.6.aspx
- Wang, X., Zhang, P., & Zhang, X. (2021). Probiotics regulate gut microbiota: An effective method to improve immunity. Molecules, 26(19), 6076. Disponible en: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8512487/