Överdriven hårväxt: Varför det finns & borttagning
Det vetenskapliga namnet är hirsutism, som refererar till när kvinnor får manlig behåring. Det har ett flertal olika orsaker. I den här artikeln ska vi berätta mer om överdriven hårväxt: varför det dyker upp och hur man kan bli av med det.
Fylligt hår kontra överdriven hårväxt
Hos vissa kvinnor växer håret mer än “normalt” på benen, ryggen, ansiktet och lemmarna. Det är inte ett hälsoproblem, men det påverkar utseendet och självförtroendet, och är ett tillstånd som kräver vård och uppmärksamhet.
Hirsutism är dock lite värre. Det kan visa sig som ett mindre problem, men i sällsynta fall är det en allvarlig åkomma som kan hindra den drabbade från att njuta av livet till fullo.
Det här är håret på din kropp
Även om kvinnor rakar, vaxar eller använder andra hårborttagningsmetoder för att få bort hår från framförallt benen, skrevet och armhålorna är det oundvikligt att hår ändå täcker en stor del av din kropp (förutom handflator, fotsulor och slemhinnor).
Håret har inga talgkörtlar och består av väldigt korta och tunna (max 2 mm) fibrösa kapillärer. Hormonet androgen påverkar dock storleken och tjockleken på dessa hårstrån; hormonproduktionen av androgen är stor hos män, och det är därför som de har mer hår än kvinnor. När kvinnor har en större produktion av androgener får de därför längre, tjockare och mörkare hår på fler delar av kroppen.
En annan faktor som fastslår huruvida en kvinna drabbas av hirsutism är deras arvsanlag. Hårsäckar reagerar på olika hormoner, till exempel testosteron (ytterligare en av den “manliga” sorten). Området med störst reaktion på dessa hormoner är runt könsorganet. Därför växer det i större mängder där hos både män och kvinnor. Samma sak gäller för armhålorna, som också är tjocka och täta.
Män tenderar att ha tjockare och längre hår på dessa “typiska” områden, samt på bröstet, ryggen och buken, än kvinnor. De flesta kvinnor har hår på dessa områden, men det är kort, mjukt, fint och knappt synbart. När en ökning av androgenproduktionen sker blir håret dock tjockare och längre, och på många platser kan det se ut som på en man.
Varför ökar nivåerna av androgen hos vissa kvinnor och skapar överdriven hårväxt? Det kan bero på olika sjukdomar. Till exempel medfödd binjurehyperplasi (en genetisk sjukdom som påverkar binjurarna och producerar mer av vissa hormoner, såsom kortisol eller “könshormonerna”) eller polycystiska äggstockar.
Hirsutism kan även orsakas av spänningar eller mental stress, övervikt samt infertilitet.
Metoder för att ta bort överdriven hårväxt
Eftersom det finns många tekniker för att ta bort hår och behandla hormonproduktionen anses hirsutism inte vara ett medicinskt problem. Vidare läggs det numera i det “estetiska” facket hos experter.
Kroppshåret kan dock fortfarande påverka självförtroendet och leda till depression eller låg självkänsla.
Om hår börjar växa okontrollerbart är det kanske på grund av stress, vilket kan vara orsaken till ökad hormonproduktion. De finns även andra hormoner som kan motverka denna situation.
Om patienten inte vill ta läkemedel för att behandla hirsutism kan de vända sig till traditionella hårborttagningsmetoder.
Vaxning
Det kan göras hemma (för de som vill) eller genom att gå till en skönhetssalong. Hårborttagning med vax har fördelar som andra tekniker inte kan erbjuda. Håret tar längre tid på sig att växa tillbaka (mellan 4-5 veckor, beroende på person).
I takt med att du fortsätter applicera vax försvagas hårrötterna och blir mindre täta och tunnare. Nackdelen är att det är en smärtsam metod. Framförallt om det finns mycket hår eller om det handlar om känsliga områden.
Det finns underkategorier av vaxning som till exempel att använda flera remsor på samma gång.
Rakning
Denna metod har en rad olika varianter, såsom att raka med rakhyvel eller med rakapparat. Det är samma som män använder. (I vissa butiker är den enda skillnaden att de kvinnliga varianterna är rosa.)
Många tror att rakning gör att håret växer tillbaka tjockare och mörkare, men det finns inga bevis för det. Vad som är bra med denna metod är att den inte gör ont. Nackdelen är att man måste göra det rätt ofta (minst en gång per vecka). Speciellt för de med hirsutism.
Det är inte rekommenderat att använda denna metod på känsliga delar av kroppen, till exempel ansiktet. Det är bäst att utföra rakningen i duschen eftersom det varma vattnet öppnar porerna.
Pincett
Att använda pincett rekommenderas inte för kvinnor med hirsutism då den endast tar bort ett fåtal hårstrån.
Hårborttagning med laser
Laserbehandling kan vara lösningen för kvinnor med överdriven hårväxt. Nackdelen är att det är väldigt dyrt och inte är 100% framgångsrikt.
Hårborttagningskräm
Det är en enkel och smärtfri teknik för borttagning av kroppshår. För vissa kvinnor kan det dock orsaka hudirritation. Innan du använder någon kräm rekommenderas att du testar lite på en liten del av benet. Om området blir rött, börjar klia eller “bränna” ska du skölja bort krämen och inte använda den igen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bode, D., Seehusen, D. A., & Baird, D. (2012, February 15). “Hirsutism in women”, American Family Physician, 85(4), 373-380
- Alejandra Julia Giurgiovich, “Hirsutismo: diagnóstico diferenciales y tratamiento“, web https://www.gba.gob.ar/saludprovincia
- Barrionuevo, P; Nabhan, M; Altayar, O; Wang, Z; Erwin, PJ; Asi, N; Martin, KA; Murad, MH (1 April 2018). “Treatment Options for Hirsutism: A Systematic Review and Network Meta-Analysis”. The Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.
- Ekback, Maria Palmetun (2017). “Hirsutism, What to do?” , International Journal of Endocrinology and Metabolic Disorders, 3 (3)
- Bachelot, A. (2011). Hirsutismo: diagnóstico y conducta práctica. EMC-Tratado de Medicina, 15(2), 1-6. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1636541011710212
- Aizpún, J. L., de Arriba Muñoz, A., & Longás, Á. F. (2011). Hiperplasia suprarrenal congénita. StAR, 450, P450c17. https://www.aeped.es/sites/default/files/documentos/09_hiperplasia.pdf
- Dra, P. T. S., Preisler, R. J., & Magendzo, N. A. (2013). Síndrome de ovario poliquístico. diagnóstico y manejo. Revista Médica Clínica Las Condes, 24(5), 818-826. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0716864013702293
- Biondi, M., & Picardi, A. (1999). Psychological stress and neuroendocrine function in humans: the last two decades of research. Psychotherapy and psychosomatics, 68(3), 114-150. https://www.karger.com/Article/Abstract/12323
- Gutiérrez Gómez, C., Ibarra, M. M., Sánchez, A. G., Rodríguez, A. V., Andrade Delgado, L., Romay, A. Á., … & Rodríguez, P. S. (2005). Depilation with laser. Cirugía Plástica, 15(1), 18-26. https://www.medigraphic.com/cgi-bin/new/resumenI.cgi?IDREVISTA=33&IDARTICULO=4719&IDPUBLICACION=603
