Olika typer av celiaki och deras egenskaper
Det är viktigt att veta att celiaki inte alltid uppvisar sig på samma sätt. Av denna anledning har experter studerat och klassificerat olika typer av celiaki.
Detta är en autoimmun sjukdom som har att göra med intag av gluten. Gluten är ett protein som finns i många livsmedel, till exempel de som innehåller vete eller korn. I USA uppskattar experter att detta tillstånd drabbar cirka 1% av befolkningen eller cirka 3 miljoner bara i det landet. Man uppskattar att cirka 140 000 personer har celiaki i Sverige, varav mindre än 1/3 har blivit diagnostiserade.
Problemet är att denna sjukdom kan vara symptomfri i ett stort antal fall, vilket gör diagnosen mer komplex och därför tar längre tid att ställa. I den här artikeln ska vi förklara allt du behöver veta om detta tillstånd och vilka typer av celiaki som är vanliga.
Vad är celiaki?
Som vi nämnde ovan är celiaki en autoimmun sjukdom där man ser en reaktion på gluten. Detta innebär att när personer med celiaki får i sig detta protein, ger det upphov till ett immunsvar i tunntarmen. På detta sätt orsakar gluten skador på tarmslemhinnan.
Gluten är ett protein som finns i olika sädesslag. Till exempel i vete, råg, korn och ibland havre. Det här är livsmedel som vanligtvis är mycket vanliga i den västerländska kosten som ingredienser i bröd, pasta, bakverk och mycket annat.
Skadorna på tarmslemhinnan kan, med tiden, påverka absorptionen av näringsämnen under matsmältningen. Detta förklarar varför man i många fall ser viktminskning, anemi eller tillväxtförändring hos barn.
Även om experter ännu inte har klargjort exakt vad som orsakar olika typer av celiaki, vet vi att genetik är en avgörande faktor. På liknande sätt är det ofta förknippat med andra typer av autoimmuna sjukdomar. Enligt en studie i Cuban Journal of Food and Nutrition, kan det finnas ett samband mellan celiaki och typ 1-diabetes mellitus.
Du kanske är intresserad av att läsa: Glutenfri mat: är den bra för alla att äta?
Typer av celiaki
Inom celiaki finns det olika kliniska former, beroende på symptomen och svaren på vissa kompletterande tester som möjliggör utforskning av matsmältningssystemet. Detta har gett upphov till klassificeringen av olika typer av celiaki, och enligt många experter är nästan 75% av alla personer som lider av detta odiagnostiserade.
Dessa uppgifter kommer sig av det faktum att experter fram tills nyligen inte visste att det kunde finnas fall utan symptom. De vanliga typerna av celiaki är följande: asymptomatiska, symtomatiska, potentiella, latenta och refraktära. Nedan ska vi förklara de huvudsakliga egenskaperna hos denna sjukdom.
Subklinisk eller asymptomatisk
Asymptomatisk eller subklinisk celiaki är, som namnet antyder, en där inga symptom förekommer. Men genom kompletterande tester (såsom en endoskopi för att undersöka tarmen) kan man fastställa närvaron av sjukdomen.
Du kanske kommer att tycka om att läsa: Den bästa kosten för personer med celiaki
Olika typer av celiaki: Klassisk eller symptomatisk celiaki
Vid denna typ av celiaki uppvisar patienten både symptom och positiva testresultat. Tecknen och symptomen är dock mycket varierande. Vissa personer har symptom som diarré, viktminskning, trötthet, kräkningar och buksmärtor.
I andra fall kan man i stället för diarré uppleva en långvarig förstoppning. Andra typiska tecken är tillväxtfördröjning när det gäller barn, samt svullen och utspänd buk. Indirekta tecken är anemi och även konstant irritabilitet och dåligt psykiskt mående.
Potentiell celiaki
Denna typ av celiaki hänvisar till fall där människor inte uppvisar symptom. De har dock stor risk för att utveckla tillståndet. Detta kan man utröna tack vare genetiska tester, som kan detektera förekomsten av bland annat HLA-DQ2/DQ8-genen.
Men när läkare endast utför en biopsi av tunntarmsvävnaden på dessa patienter, ser de som regel inga tecken på celiaki. Enligt en artikel i Chilean Medical Journal, är det viktigt att hålla dessa patienter under noggrann uppsikt, även om de inte behöver följa en strikt glutenfri kost (för tillfället).
Olika typer av celiaki: Latent celiaki
Vad som händer vid latent celiaki är att diagnosen av sjukdomen en gång har ställts, men att symptomen och tarmsjukdomarna senare försvinner. Till exempel kan detta gälla någon som diagnostiserats som barn och som, efter att ha följt en helt glutenfri kost, inte längre lider av sjukdomen trots att detta proteinet återinförs i kosten.
Refraktär celiaki
Refraktär celiaki hänvisar till fall där, trots att man följer en glutenfri kost, symptom eller tecken på sjukdomen håller sig kvar. För att bekräfta denna celiaki måste patienten gå mer än sex månader utan att ha någon kontakt med proteinet.
Det finns inte bara en typ av celiaki
Det viktigaste att känna till om detta ämne är att det finns flera olika typer av celiaki. Framför allt är det viktigt att komma ihåg att det kan förekomma tarmskador hos människor som inte har några symptom. Därför är det i många fall inte lätt att komma fram till en diagnos.
Det är viktigt att bekräfta förekomsten av denna sjukdom i tid. Detta eftersom att skador på tarmslemhinnan kan bli irreversibla och leda till allvarliga konsekvenser. Det kan till exempel leda till undernäring eller tillväxtförseningar hos barn.
Därför, om du misstänker gastrointestinala symptom vid intag av gluten, är det alltid viktigt att konsultera en läkare. Det Kompletterande tester finns tillgängliga och kan utföras relativt enkelt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- De La, G., Roselló, C. U., De La, C., Pérez Labrada, C., Delgado Mosquera, A. E., Ferreiro, R. Á., & Rosa Téllez Velázquez, D. (n.d.). CELIAQUÍA, ENFERMEDAD SISTÉMICA AUTOINMUNE.
- Asociaciones entre la celiaquia y la Diabetes mellitus. La experiencia cubana | Santana Porbén | Revista Cubana de Alimentación y Nutrición. (n.d.). Retrieved September 29, 2020, from http://www.revalnutricion.sld.cu/index.php/rcan/article/view/768/pdf_129
- ¿Qué es la enfermedad celiaca? | FACE. (n.d.). Retrieved September 29, 2020, from https://celiacos.org/enfermedad-celiaca/que-es-la-enfermedad-celiaca/
- Cerda-Contreras, E., et al. “¿ Es posible una mejor identificación de la enfermedad celiaca en sujetos mexicanos por medio de HLA-DQ8 que de HLA-DQ2?.” Revista de Gastroenterología de México 83.4 (2018): 410-413.
- Bejares, M., Oyarzún, A., Lucero, Y., Espinoza, N., Bascuñán, K., & Araya, M. (2015). Búsqueda activa de enfermedad celíaca en familiares de primer grado de casos celíacos. Revista Medica de Chile, 143(12), 1521–1526. https://doi.org/10.4067/S0034-98872015001200003
- Muñoz Tello, Paola. “Prevalencia mundial de la enfermedad celíaca.” (2018).
- Gil-Gulías, Lorraine, et al. “Enfermedad celiaca refractaria: cuando la dieta sin gluten no sana.” Revista Clínica de Medicina de Familia 9.2 (2016): 110-113.
- Moscoso, Felipe, and Rodrigo Quera. “Enfermedad celíaca. revisión.” Revista médica de Chile 144.2 (2016): 211-221.
- Parera Pinilla, Clara Luna, Bárbara M. Ochoa Fernández, and Concepción Bonet de Luna. “Enfermedad celíaca: quién sabe dónde.” Pediatría Atención Primaria 20.79 (2018): 269-276.
