Logopedidagen den 6 mars: Vad är talterapi och logopedi?
Den europeiska logopedidagen, den 6:e mars, är en påminnelse och ett incitament för att uppmärksamma kommunikation och logopedi. Men vad är egentligen talterapi och logopedi och hur går det till? I huvudsak är det den disciplin som går ut på utvärdering, diagnos, förebyggande, forskning och behandling av kommunikationssvårigheter hos människor.
Det finns inga begränsningar för talterapi och logopedi när det gäller personens ålder eftersom språkförståelse och uttryck kan beröra olika stadier av livet. På grund av detta handlar denna dag om att försöka sprida information om kommunikationsstörningar och hur man hanterar dem.
Problem som talterapi och logopedi kan hjälpa till med
De områden som logopedi hanterar är omfattande, och inkluderar språk, tal, röst, hörsel, kommunikation och sväljsvårigheter.
Språksvårigheter
Detta område täcker både generella och uttrycksberoende språksvårigheter, liksom blandade språksvårigheter. Det finns vanligtvis komplikationer och förseningar i aspekter som uttrycker språk, liksom de som assimilerar språket. Några svårigheter av denna typ är dysfasi, dyslexi och afasi.
Talsvårigheter
Dess svårigheter har sitt ursprung i artikulation och utsändning av ljud som är förståeliga för mottagaren. Dessa komplikationer inkluderar dysfemi (stamning) och dysartri. Det sista tillståndet är svårigheter i artikulering av ljud på grund av förlamning av de nervcentra som styr röstapparaten.
Röstsvårigheter
Rösten utgår från stämbandens vibrationer, men felaktig användning kan leda till stora problem. Konsekvenserna av dålig röstanvändning kan vara partiell eller total förlust av din normala röst och röstklang, bland annat Reinkes ödem, polyper samt knölar.
Talterapi och logopedi vid hörselsvårigheter
Detta gäller hörselskadade personer och personer som har fått ett cochleaimplantat inopererat. Den akustiska rehabiliteringen fokuserar på rytmen och intensiteten som rösten måste ha för att kommunicera effektivt.
Talterapi och logopedi kan korrigera kommunikationssvårigheter
Kommunikation kräver effektiva strategier och metoder för att vara både flytande och tydlig i formuleringen av tankar och idéer. Den måste också kunna ge uttryck åt känslor som en del av denna kommunikation. Terapin tar även hänsyn till de välkända alternativa kommunikativa systemen.
Problem att svälja
Dessa problem kan ha sitt ursprung i matstrupen, svalget, munnen och i olika nerver. Logopeden fokuserar här på att utvärdera svalget och munsväljningen, liksom rörligheten och känseln i dessa områden.
Syftet med den europeiska logopedidagen
Syftet med den europeiska logopedidagen är att synliggöra disciplinen och öka medvetenheten om kommunikationens betydelse i alla åldrar. Den 6:e mars är en dag för att sprida information om talterapi och logopedi vitt och brett.
Ett annat fokus för den här dagen är att hitta sätt att hjälpa människor med kommunikationshinder att kunna få tillgång till det välbefinnande som socialisering ger.
Vi uppmuntrar dig att också läsa den här artikeln: Sömnlöshet på grund av stress: vad du kan göra åt det
Vanliga teman
Målet med denna dag är att detta evenemang varje år ska fokusera på olika ämnen för att främja lösningar på kommunikationssvårigheter som:
Flerspråkighet
Det handlar om att hitta lämpliga strategier för att utöka kommunikationsalternativ i en mångkulturell miljö snarare än att begränsa dem. Tyngdpunkten ligger på vikten av stöd från föräldrar eller nära familjemedlemmar för att uppmuntra till en rikare språkupplevelse.
Förvärvade neurologiska kommunikationsstörningar
Här försöker man ge uppmärksamhet till och öka medvetenheten om fall av förvärvade neurologiska kommunikationsstörningar. Detta omfattar personer med problem i centrala nervsystemet; personer vars kommunikationsvägar har reducerats på grund av förlusten av funktioner som de inte haft några problem med tidigare.
Talterapi och logopedi för dyspraxi
Denna störning försämrar förmågan att planera fonetisk och fonologiskt. I detta fall kan den drabbade personens tillstånd förbättras avsevärt genom talterapi.
Dysfagi
Problemet i det här fallet är svårigheten att svälja mat efter att ha tuggat den. Detta är relaterat till de ovan nämnda sväljproblemen.
Kompletterande och alternativ kommunikation
En av logopedernas mest intressanta strategier är att stärka kompletterande och alternativ kommunikation. Detta kan vara alla sorters bidrag eller komplement till tal som underlättar förståelsen för mottagaren. Det kan bland annat inbegripa skrift, gester med olika kroppsdelar och tydliga ansiktsuttryck.
Talterapi och logopedi för personer med autismspektrumstörningar
Dessa är en del av en neurologisk störning som förhindrar normal kommunikation och social interaktion. Det är ett ämne av stor vikt för hela vårdteamet eftersom det medför svårigheter att veta vad som pågår i en patients huvud. Även här är kompletterande och alternativ kommunikation bland de mest använda metoderna.
Läs- och skrivsvårigheter
Detta är ett viktigt ämne, till stor del på grund av att många föräldrar inte tar dessa inlärningssvårigheter på allvar och inte inser att orsaken kan ligga i en kommunikationsproblematik. På grund av detta sätter de felaktiga etiketter på dessa barn och vuxna, istället för att söka behandling eller terapi hos en logoped.
Talterapi och logopedi för digital teknik på distans
Den fysiska isolering som har varit en följd av pandemin har fått många av oss att ändra våra rutiner och vanor. Detta har gett upphov till den “nya normalitet” som för närvarande råder. En där närvaron av digital teknik på distans är påtaglig.
I detta avseende vill talterapisektorn ge ett ännu större utrymme till den ovannämnda teknologin. Allt för att omsorgen om deras patienter ska kunna fortgå även när de arbetar på distans.
Vi rekommenderar att du också läser den här artikeln: Tecken på att ditt barn kan ha inlärningssvårigheter
När kan du behöva en logoped?
Ett av syftena med logopedidagen är att förmedla när det är dags att uppsöka en logoped för att behandla olika kommunikations- och språksvårigheter.
Man bör överväga att gå till en logoped när något av följande symptom är närvarande:
- Kontinuerliga besvär att svälja
- Svårigheter med rösten eller talet
- Nedsatt förståelse och tolkning av information
- Osammanhängande och inkonsekvent språkbruk
- Problem med att formulera grundläggande ljud och fonem
- Förvirrad modulering
Saker att tänka på om talterapi och logopedi
Slutligen är syftet med logopedidagen att uppmuntra till reflektion och att uppmuntra oss att uppmärksamma avvikande kommunikationsbeteenden. Detta kan hjälpa till att upptäcka problem tidigt vilket kan hjälpa till att förbättra även stora problem med rätt behandling.
Kort sagt, målet är att behandla majoriteten av alla befintliga kommunikationsstörningar. Detta i sin tur syftar till att förbättra livskvaliteten och sociala relationer för alla som lider av en talstörning.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Escorcia C, García A, Orcajada N y Sánchez M. Perspectiva de las prácticas de atención temprana centradas en la familia desde la logopedia. 2016. Disponible en: https://doi.org/10.1016/j.rlfa.2016.07.002
- CarballoE, MendozaM y Muñoz F. La práctica basada en la evidencia en la logopedia española: estudio descriptivo. 2008. Disponible en: https://doi.org/10.1016/S0214-4603(08)70053-6
- Fernández A y León M. Habilidades terapéuticas en terapia de lenguaje. Relación terapeuta-paciente. 2008. Disponible en: https://pesquisa.bvsalud.org/portal/resource/pt/ibc-71795
- Barragán E y Lozano S. Identificación temprana de trastornos del lenguaje. Revista médica clínica Las Condes. 2011. Disponible en: https://doi.org/10.1016/S0716-8640(11)70417-5
- Nieva S, Conboy B, Aguilar E y Rodríguez L. Prácticas en logopedia infantil en entornos bilingües y multilingües. Recomendaciones basadas en la evidencia. Revista de Logopedia, Foniatría y Audiología. 2020. Disponible en: https://doi.org/10.1016/j.rlfa.2020.05.001