Krämvita vaginala flytningar: orsaker och behandling
I de flesta fall bör krämvita flytningar från slidan inte vara en anledning till oro. Det beror vanligtvis på förändringar som sker under menstruationscykeln. Men ibland kan det vara ett tecken på ett hälsoproblem.
I detta avseende bör det vara klart att vaginalt sekret är normalt. Problemet börjar när det finns märkbara förändringar i färg, konsistens och lukt. Var också uppmärksam om det inträffar samtidigt med andra symtom som klåda, sveda eller irritation. Vill du veta mer om detta?
Vaginala flytningar
Körtlarna i slidan och livmoderhalsen utsöndrar små mängder vätska varje dag. Detta är vad som allmänt kallas “vaginal flytning”. Den är vanligtvis klar eller vit till färgen och har en subtil lukt.
Funktionen av dessa vätskor är att smörja slidan, rengöra och ta bort gamla celler och förebygga infektion. Det senare uppnås på grund av den sura miljön det orsakar i området, vilket leder till eliminering av smittämnen.
Det uppskattas att nästan alla kvinnor utsöndrar ungefär en tesked vaginal flytningar per dag. Det ökar efter ägglossning. Färgen varierar mellan genomsklinlig, gul, vit och även lite brun. Detta beror till stor del på menstruationscykeln och är normalt.
Ta reda på mer: Vad betyder det att man har bruna flytningar?
Krämvita flytningar
Krämvita flytningar efter ägglossning är normalt. Detta inträffar ungefär halvvägs genom menstruationscykeln. Som vi nämner ovan är det ett tecken på fertilitet.
I början av menstruationen brukar det också finnas en vit flytning, men den är tunnare och mindre krämig i konsistensen. Det är också vanligt att den får en gul nyans och ser torrare ut. Detta är den minst fertila fasen av cykeln.
Mitten av perioden, när ägglossningen inträffar, blir flytningen mer transparent och elastisk. Detta motsvarar det mest fertila stadiet. Efter det börjar den krämvita flytningen utsöndras.
Dessa förändringar i vätskornas utseende bör inte vara en anledning till oro, eftersom de är en del av normala processer. Men om förändringarna är mycket märkbara, och särskilt om de åtföljs av irritation, klåda, dålig lukt eller andra symtom, är det nödvändigt att konsultera en läkare.
De främsta orsakerna till krämvita flytningar
Krämvita flytningar före mens är normalt. Den tar detta utseende eftersom den innehåller fler vita blodkroppar, döda celler och bakterier än under andra tider på månaden. Det är en mekanism för kroppen att rena området från mikroorganismer och oönskade ämnen.
En annan vanlig anledning till att det verkar är graviditet. Detta beror på de ökade hormonnivåerna som uppstår under graviditeten. Vätskeproduktionen ökar, eftersom det är ett sätt att öka skyddet av livmodern och i sin tur barnet.
I vissa fall kan det även dyka upp under eller efter samlag. Detta kan bero på insmörjning av slidan vid samlag, kvinnlig utlösning eller på att datumen är nära menstruationen.
Krämvita flytningar: när är det onormalt?
Som en allmän regel, när krämvita flytningar har en dålig lukt, betyder det att det finns ett hälsoproblem. Detsamma gäller om det finns andra kliniska manifestationer som klåda, irritation eller rodnad i det vaginala området.
Detta anses nästan alltid vara ett tecken på candidiasis, en svampinfektion. Detta genererar dock en klumpig flytning. Följande är några orsaker till en onormal krämvita flytningar.
Bakteriell vaginos
Bakteriell vaginos är en infektion som orsakas av bakterier. Det orsakar ännu tjockare krämvita vaginala flytningar. Flytningarna kan också få en gråaktig nyans med en kraftigt fiskliknande lukt, vilket är det mest karakteristiska symptomet på detta tillstånd. Enligt USA:s nationella folkhälsomyndighet (CDC) innebär detta tillstånd en ökad mottaglighet för könssjukdomar.
Klamydia
Klamydia är en sexuellt överförbar sjukdom som drabbar både män och kvinnor. Förutom att producera flytningar med dessa egenskaper, orsakar det en illaluktande lukt, sveda vid urinering och smärta vid samlag. Om det sprider sig orsakar det smärta i nedre delen av buken, illamående och feber.
Vulvovaginit
Krämvita flytningar åtföljda av inflammation och ömhet i underlivet kan vara ett tecken på vulvovaginit. Detta ord hänvisar till själva inflammationen i sig, men orsaken är vanligtvis en svamp- eller bakterieinfektion. I vissa fall orsakas det av användningen av något irriterande ämne eller plagg.
Trikomonas
När detta tillstånd inträffar ändrar flytningarna färg, från vit till en grönaktig eller gulaktig ton. Trikomonas är en sexuellt överförbar infektion som också orsakar dålig lukt och vaginal klåda.
Fistlar
Närvaron av fistlar eller onormala fissurer mellan könsorganet och tarmkanalen leder ibland till förändrat vaginalt sekret. Dessa bildas på grund av en eller flera av följande anledningar:
- Crohns sjukdom
- Skador på slidan under förlossningen
- Strålbehandling mot bäckenet
- Tumör i bäckenet
- Skada under bäckenkirurgi
Behandling mot krämvita flytningar
Närhelst krämvita flytningar åtföljs av besvärande symtom är det bäst att konsultera en gynekolog för att undersöka orsakerna, och även om det förekommer en betydande förändring i färg eller konsistens.
Behandlingen beror på orsaken. Som regel utför läkaren en generell utfrågning och granskar sjukdomshistorien. Sedan genomför läkaren en fysisk undersökning och andra kompletterande diagnostiska metoder.
När detta är gjort kan läkaren föreslå antibiotika, antiinflammatoriska, svampdödande eller andra behandlingar, beroende på fallet. Det kan vara tabletter eller krämer, beroende på behov. Endast i vissa fall tillämpas behandlingar med injektioner.
Slutliga rekommendationer
Det är nästan aldrig nödvändigt att behandla krämvita flytningar. Men om du har några frågor eller om det finns symtom som blödning, irritation eller smärta, är det bäst att konsultera en gynekolog. Även om det kanske inte är en nödsituation är det bäst att ingripa snabbt.
Helst bör varje kvinna upprätthålla god hygien i underlivet, särskilt under menstruation. Det är viktigt att utöva säker sex. Underlivssprayer och andra liknande produkter ska inte användas, inte heller åtsittande kläder. Allt detta hjälper till att förebygga komplikationer.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Almubarak, S. S., Alsofyani, A. H., Ahmed, A. Z., Almahboob, G. S., Alaswad, F. A., AlThkerallah, F. A., … & Alfayez, M. H. (2020). Increased vaginal discharge during pregnancy: prevalence, causes, and associated symptoms. International Journal of Medicine in Developing Countries, 4(3), 740-740. https://ijmdc.com/?mno=81887
- Clínica Mayo. (15 de mayo de 2024). Fístula rectovaginal. https://www.mayoclinic.org/es-es/diseases-conditions/rectovaginal-fistula/symptoms-causes/syc-20377108
- Espitia-de la Hoz, F. J. (2023). Vaginosis citolítica: actualización diagnóstica y terapéutica. Revista Chilena de Obstetricia y Ginecología, 88(6), 375-381. https://www.scielo.cl/scielo.php?pid=S0717-75262023000600375&script=sci_arttext
- Khaskheli, M., Baloch, S., Baloch, A. S., & Shah, S. G. S. (2021). Vaginal discharge during pregnancy and associated adverse maternal and perinatal outcomes. Pakistan Journal of Medical Sciences, 37(5), 1302. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8377920/
- Ministerio de Sanidad. (2019). Vigilancia Epidemiológica de las Infecciones de Transmisión Sexual en España, 2019. https://www.sanidad.gob.es/ciudadanos/enfLesiones/enfTransmisibles/sida/vigilancia/docs/Vigilancia_ITS_1995_2019.pdf
- Muñoz, P., Abaca, E. P. (2019). Actualización clínica y diagnóstica de vaginosis bacteriana y vulvovaginitis (tesis de grado, Universidad de Talca). DSpace Biblioteca Universidad de Talca. http://dspace.utalca.cl/bitstream/1950/12085/5/20190121.pdf
- Núñez, J. T. (2020). Diagnóstico de la Tricomonas vaginalis en la mujer. Revista Chilena de Obstetricia y Ginecología, 85(2), 175-184. https://www.scielo.cl/scielo.php?pid=S0717-75262020000200175&script=sci_arttext
- Pappas, P. G., Lionakis, M. S., Arendrup, M. C., Ostrosky-Zeichner, L., Kullberg, B. J. (2018). Candidiasis invasiva. Nature Reviews Disease Primers, 4(1), 1-20. https://www.nature.com/articles/nrdp201826
- Rice, A., ElWerdany, M., Hadoura, E., & Mahmood, T. (2016). Vaginal discharge. Obstetrics, Gynaecology & Reproductive Medicine, 26(11), 317-323. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1751721416301890
- Rodrigues, C. F., Rodrigues, M. E., & Henriques, M. (2019). Candida sp. infections in patients with diabetes mellitus. Journal of Clinical Medicine, 8(1), 76. https://www.mdpi.com/2077-0383/8/1/76