Konfucianism: Vad lär oss den konfucianska filosofin?

Syftet med konfucianismen är att återställa harmonin i samhället genom utveckling av vissa dygder och respekt för social hierarki. Är det en religion eller en livsfilosofi?

Konfucianism, även kallad Ruism (skola för lärda), är en filosofisk och religiös doktrin som betonar utvecklingen av individuella dygder för att skapa ett stabilt samhälle och regering. Den konfucianska filosofin främjades av filosofen Konfucius som levde på 500-talet f.Kr.

Dess syfte var att omvandla och återställa många aspekter av samhället, genom läran om gamla föreskrifter och respekt för sociala hierarkier. Låt oss se titta närmare på vad den går ut på.

Vem var Konfucius?

Konfucius riktiga namn var Kong Qiu. Han föddes i den kinesiska delstaten Lu, 551 f.Kr.

När han kom upp i medelåldern hade han haft några viktiga positioner. Bland dem, justitieminister i den federala staten Lu, där han lärde ut de föreskrifter han ansåg nödvändiga för att skapa en stabil regering. Han var känd för att ha genomfört reformer inom rättsområdet.

När han lämnade ämbetet gick han på en pilgrimsfärd runt om i landet på jakt efter myndigheter som var intresserade av hans lära. När han återvände till sitt hem grundade han en privat skola för att utbilda kungliga rådgivare, där han ska ha haft cirka 3 000 lärjungar från alla samhällsskikt.

Från och med då började man kalla honom för Kong-fuzi, vilket betyder “Mästare Kong”. Notera här att namnet Konfucius är den latiniserade versionen som vi använder idag.

Efter hans död 479 f.Kr. spred hans anhängare hans läror i böcker som Analekterna och upphöjde honom som en vis man. Hans doktrin spreds i Kina under de följande två årtusendena och hans värdesystem förblev kopplat till imperiets politiska system fram till 1911.

Konfucianismens ursprung

Konfucianismen samlar religiösa övertygelser och sedvänjor som går tillbaka till 1700-talet f.Kr. Men runt 600-talet f.Kr. tog tänkaren Konfucius, bekymrad över krisen som Kina hamnat i, upp de gamla vises lära som ett tillvägagångssätt för ett moraliskt, religiöst, socialt och politiskt liv.

Därför såg Konfucius inte sig själv som en grundare, utan snarare som en predikant av budskapet han hade fått från sina förfäder. För honom var återupprättandet av de uråldriga föreskrifterna och respekten för sociala hierarkier oumbärliga för att Kina skulle återställa den harmoni som det hade förlorat under de krigande kungadömena.

Snart efter att han börjat sitt arbete, anslöt sig många anhängare till Konfucius och systematiserade vad som senare skulle kallas konfucianism. Spridningen av denna kunskap mötte dock motstånd. Faktum är att rörelsen förföljdes under det första imperiet och motbevisades av den taoistiska skolan.

Senare, med uppkomsten av Han-dynastin på 300-talet f.Kr., bekräftades konfucianismen och erkändes som den officiella statsreligionen. Sedan dess har den spelat en viktig roll i att forma den kinesiska livsstilen och det traditionella värdesystemet.

Kännetecken inom den konfucianska filosofin

Konfucianism är inte en religion som kristendomen eller islam, eftersom den inte är sammansatt av dogmer, utan snarare av beteenderiktlinjer för att uppnå perfekt regering och social harmoni. Därför anser man det vara en politisk filosofi och ett sätt att leva.

Den konfucianska filosofin förespråkar social hierarki för att uppnå harmoni

Konfucianismen tror på ett harmoniskt kosmos, vars ordning dikteras av himlen (tian), en högre makt som ordnade universum på ett hierarkiskt sätt och delade det mellan de med yin-styrka (den mörka, passiva urkraften) och de med yang-styrkan (den ljusa, aktiva urkraften). Högst upp i denna hierarki står kejsaren, “himlens son”, som medlar med människorna för att genomdriva den himmelska viljan.

Nästa nivå representeras av familjefadern, som är yang med avseende på hans fru och barn. Detta innebär att sonen måste visa sina föräldrar respekt och lydnad och likaså hustrun mot sin man. Därför anser man det vara en patriarkal religion.

För denna filosofi måste människor, som en del av kosmos, respektera den etablerade ordningen. Varje försök att ändra denna kan orsaka allvarliga störningar.

Den konfucianska filosofin och moralisk perfektion

Likaså måste samhället organiseras enligt en social-moralisk hierarki. Följaktligen bör de mest ansvarsfulla positionerna, såsom den som en guvernör, besättas av personer med en högre grad av moralisk perfektion.

Graden av moralisk perfektion är dock inte kopplad till en persons ursprung, utan till nivån av internalisering och utveckling denna har uppnått med avseende på de 5 konfucianska principerna: ren (mänsklighet), yi (rättfärdighet), li (ritual), zhi (visdom) och xin (ärlighet).

Konfucianismens 5 principer

För konfucianismen kan bara de människor som besitter och utövar dessa principer bli junzi, det vill säga “respektabla människor” eller “överlägsna människor”:

• Ren : Uppmuntrar människor att utveckla kärlek till andra och att agera med altruism och empati som resultat.
• Yi : Uppmanar människor att alltid göra det som är rätt och rättvist.
• Li : Uppmanar till gott uppförande.
• Zhi: Uppmuntrar människor att utöka sina kunskaper. Endast de med kunskap och gott omdöme kan handla med rättfärdighet och vishet.
• Xin : Uppmuntrar människor att agera utan svek.

Konfucianism i dag

Konfucianism är en doktrin som i hög grad är en del av det kinesiska samhället. Faktum är att det uppskattas att 42 % av den kinesiska befolkningen utövar landets traditionella religion, som är en blandning av konfucianism, buddhism och taoism. Dessutom är de dygder som Mästare Kong framhåller fortfarande närvarande i det kinesiska samhället. Till exempel är barnens fromhet och respekt för sina föräldrar fortfarande viktigt.