Är att kämpa för sitt förhållande ett tecken på kärlek?
Att kämpa för sitt förhållande kan anses vara väldigt romantiskt. Men när det kommer till kritan, är det egentligen värt att kämpa för en kärlek vars dagar är räknade?
För att förstå detta måste du tänka på motivet bakom din kamp och på vilket sätt du kämpar för det.
Kanske är du i en situation där din partner misshandlar dig, men du står ut med detta eftersom du vill att relationen ska fortgå.
Hör det till att man ska kämpa för att vara tillsammans? Många säger att kärlek inte borde vara en kamp. Kärlek är någonting som skapas dag för dag, och båda parter är involverade i den processen.
När man måste kämpa för sitt förhållande är det ett tecken på att något inte fungerar som det ska, men du kanske är ovillig att acceptera detta. Du försöker bryta ner en vägg som har byggts upp mellan er.
Att kämpa för sitt förhållande tar mycket kraft
Det är viktigt att komma ihåg att ibland när man måste kämpa för sitt förhållande, kan detta vara ett stort slöseri med energi. Du lägger all din tid och ansträngning i ett förhållande som visar tecken på kollaps.
Du kanske har gjort slut och blivit tillsammans igen flera gånger med samma person. Du befinner dig i ett “periodiskt förhållande”.
Eller så kanske din partner bor långt borta, och som det ser ut så kommer detta aldrig att förändras. Ändå befinner du dig där längst ner på botten, fortfarande hoppfull och med orealistiska förväntningar.
Även om du är fullt kapabel att sluta kämpa för att förhållandet ska hålla ihop, vet du att detta är något som nästan alla har gjort, och du vet exakt varför du gör det.
Kärlek verkar rättfärdiga nästan vad som helst, och det finns en stark tro knuten till kärlek och förhållanden: man måste kämpa och stå ut, för kärlekens skull. Men är detta verkligen sant?
Det beror på. Om två personer är involverade i ett periodiskt förhållande, och det varje gång de börjar om igen, endast varar några månader – när kommer de att inse att det är detta som är, och alltid kommer vara, deras dynamik?
Om det rör sig om ett långdistansförhållande och det verkar som att ni inte har någon framtid tillsammans, hur länge ska ni fortsätta att behålla detta orealistiska hopp att ni kommer att röra er framåt?
“Förr i tiden kämpade unga människor mer för sina relationer”
Denna fras, som ofta uttalas av en äldre person, har en bra poäng.
Det kan verka som att vi idag hellre lämnar våra förhållanden istället för att bry oss om att jobba för dem. Men det är dock inte alltid på detta vis.
Att kämpa för sitt förhållande bör aldrig tolkas som: “Jag måste stå ut med att min partner misshandlar mig”. Inte heller att du känner att din partner inte respekterar dig eller förödmjukar dig. Och ännu mindre att: “Jag måste stå ut med att min partner är otrogen”.
Nej. Det finns saker i ett förhållande som man måste ta sig igenom, men detta innefattar aldrig situationer när den ena gör så att den andra lider.
En situation man kan behöva kämpa för kan exempelvis vara att den ena partnern blir arbetslös och det innebär ekonomiska svårigheter. Eller så kan det vara en situation där barnen är väldigt upproriska…
I denna typ av situationer måste ni båda anstränga er för att relationen ska gå framåt. Här kämpar ni för att hålla ihop trots dessa yttre omständigheter som ni inte kan kontrollera.
Men om din partner orsakar dig smärta, varför står du ut med det? Att låta dig bli förstörd av en annan person?
Man ska inte behöva kämpa hela tiden
När man hela tiden måste kämpa för sitt förhållande så är det dags att fundera på om förhållandet verkligen är värt det.
De exempel som vi tagit upp visar att ett förhållande ibland kan gå emot de föreställningar man har om förhållanden. Ändå fortsätter du att kämpa i kärlekens namn.
Kanske glömmer du bort att kärlek inte är allt och att kärlek inte kan göra allt. Du kan bli förälskad i någon som en dag bara sårar dig, men det betyder inte att detta är någonting du måste stå ut med.
Kom ihåg: Du kommer först. När allt kommer omkring är det din lycka som är det viktigaste. Om du kämpar för ingenting är det dags att sluta med ditt självbedrägeri och kasta in handduken.
Dessutom måste du lära dig att se saker i deras rätta perspektiv för att fatta de bästa besluten… Och framför allt att förhindra att den ansträngning du lägger ner är i onödan, och inse att det bara är du som är ansvarig för det.