Vad är ett gynekologiskt cellprov?
Ett gynekologiskt cellprov är ett rutintest som kan upptäcka livmoderhalscancer hos kvinnor. Läkare använder det även för att upptäcka andra problem med fortplantningssystemet.
Målet med testet är att upptäcka eventuella onormala celler i livmoderhalsen som kan leda till cancer. Allt handlar om att hitta dessa pre-cancerösa celler tidigt och behandla dem innan cancer utvecklas.
Andra vanliga sjukdomar som ett gynekologiskt cellprov kan upptäcka är inflammationer och infektioner.
Men hur ofta och med start när bör kvinnor genomgå dessa tester?
Vad är ett gynekologiskt cellprov?
Ett gynekologiskt cellprov kräver inte särskilt speciell undersökning och går fort. Proceduren kan orsaka lite obehag men är inte smärtsam. Vanligtvis kombineras testet med en bäckenundersökning.
Därefter utför läkaren en generell undersökning för att kontrollera tillståndet hos livmodern, vaginan och äggstockarna. För att se bättre används ett spekulum för att vidga patientens vagina.
Efter den visuella inspektionen tar gynekologen ett vävnadsprov från livmoderhalsen. Man gör det med en skrapa eller borste.
Härnäst placeras provet på en liten glasplatta och skickas till ett labb för analys. Efter några dagar kommer resultaten vara klara, varpå patienten kommer tillbaka för att få dem.
Du kanske även vill läsa: 6 symptom på livmoderhalscancer du bör känna till
När bör kvinnor börja få ett gynekologiskt cellprov?
Specialister har debatterat detta i åratal. För några år sedan rekommenderade man att ungdomar bör börja genomgå detta test vid 16-18 års ålder.
De flesta är dock överens om att friska tonåringar som inte är sexuellt aktiva inte behöver genomgå bäckenundersökningar eller gynekologiska cellprover, varför man rekommenderar 21 års ålder.
I Sverige kallar man i dagsläget till detta test från och med 23 års ålder.
När man börjat bli sexuellt aktiv är det dags att börja besöka en gynekolog regelbundet. Om man har symptom på ett problem bör man givetvis gå tidigare.
Att bli sexuellt aktiv medför faktiskt högre risk för humant papillomvirus (HPV), vilket i vissa fall kan leda till cancer. Det ökar även risken för virus och sexuellt överförbara sjukdomar.
Hur ofta bör man genomgå detta test?
Tidigare rekommenderade man ett årligt test, men detta har ändrats på senare år.
Din gynekolog kan hjälpa dig att slå fast hur ofta du ska komma, eftersom varje situation är unik.
Om du inte har någon familjehistorik eller varningstecken räcker det att gå när du blir kallad, vilket är en gång vart tredje år om du är 23-50 år gammal och därefter en gång vart tredje år upp till 70 års ålder.
Man kan behöva regelbundna tester även efter det om man lider av riskfaktorer som HIV, nedsatt immunförsvar eller om man behandlats för liknande problem tidigare.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Centros para el Control y la Prevención de Enfermedades. División de Prevención y Control del Cáncer. Prueba de detección del cuello uterino mediante la prueba del VPH y la de Papanicolaou. Extraído de: https://www.cdc.gov/spanish/cancer/hpv/pdf/hpv_brochure_es.pdf
- Fundación ABIM. 2018. Pruebas de Papanicolaou. Extraído de: http://www.choosingwisely.org/wp-content/uploads/2018/02/Pruebas-De-Papanicolaou-AAFP.pdf