Så går du vidare som ensamstående mamma
En ensamstående mamma är en kvinna som har ett barn och inte behöver stöd från den man som gjorde henne gravid. Hon har beslutat sig för att ta hand om sitt barn själv.
Ensamstående mammor bemöts av stora utmaningar. Hon har ansvaret att utbilda barnet, sätta mat på bordet och att uppfostra denna nya människa som hon har burit med sig i livmodern.
Tack vare den man som gjorde mig till ensamstående mamma, har jag nu en fantastisk dotter med fantastiska dygder som har lärt mig att vara mamma. Hon är nu lyckligt gift och jag är mormor till två barnbarn. Och tack vare denna erfarenhet så kan jag nu skriva denna artikel.
Nyheten att bli en ensamstående mamma
När jag fick reda på att jag väntade mitt första barn var jag endast 19 år gammal. Jag blev chockad av nyheten och lite rädd. Jag gick direkt till pappan för att berätta att jag var med barn, men han var inte intresserad av att höra på detta. Det enda jag tänkte på var att jag nu kommer bli en ensamstående mamma.
Jag hade många andra frågor. “Kommer jag vara redo för att uppfostra mitt barn på rätt sätt?” “Kommer jag kunna ge barnet finansiellt stöd?” “Vad kommer jag att göra med mitt barn?” “Vem kommer ta hand om barnet då jag arbetar och studerar?”.
Jag insåg vilket stort ansvar det var att uppfostra ett barn och sköta ett hem utan stödet från en partner. Men jag hade inte något val. Jag var tvungen att bemöta de utmaningar som livet hade gett mig.
Livet går vidare för en ensamstående mamma
Samhället var förr fullt av fördomar och diskriminering. Som ensamstående mamma fick jag gå igenom att folk pekade och dömde mig.
Jag fick betala ett väldigt högt pris, inte bara ekonomiskt, utan även psykologiskt. Jag blev dessutom dömd av min familj och mina vänner.
Jag var medveten om att detta innebar att jag var tvungen att ha en “dubbel börda”. Att vara hemma med mitt barn och vara tvungen att arbeta under dåliga förutsättningar, jämfört med andra arbetande mammor som delade ansvaret med en fadersfigur.
Vikten av stöd från familjen
Medan åren gick kunde jag räkna med hjälp från släkt och vänner. Jag ville vara oberoende, men insåg snart att detta var alltför svårt.
För en person kan inte skapa en familj ensam och barn behöver emotionellt och socialt stöd. Jag lyckades uppnå detta då jag moget och glatt accepterade min verklighet. Så jag påbörjade mitt nya liv, men det var inte alls lätt.
Rekommendationer för en ensamstående mamma
Du bör inte skämmas om du är en ensamstående mamma. Var istället stolt, för det finns inget vackrare än att ge allt för dina barn.
Visa de personer som kritiserar dig att du kan uppnå det du har valt att göra och kämpa för att göra dina barn glada och stolta över dig. Här är några rekommendationer för att inte det sociala trycket ska kväva dig.
Lämna skuldkänslan bakom dig
Det första en ensamstående mamma bör göra är att glömma bort sina skuldkänslor. Acceptera din verklighet med kärlek så att du kan uppfostra ett självsäkert barn. Du kommer då kunna bemöta framtiden med självförtroendet att du alltid kommer vara där för honom eller henne.
Det är viktigt att du koncentrerar dig på att vara en god mor, och inte att du är både mor och far, för det är inte din roll.
Begränsa inte dig själv, slutför dina studier
Du måste omjustera dina prioriteter, för det är också viktigt att du slutför dina studier. Att ha en hög formell utbildning kommer hjälpa dig att hitta ett bättre jobb.
Det är viktigt att du har ett väletablerat schema. Detta kommer göra dina uppgifter enklare och du kommer då också ha tid för att ha roligt.
Prata om barnets far
Du bör prata med ditt barn om hans eller hennes far från en tidig ålder. Berätta positiva saker så att ditt barn inte känner sig bittert, men ljug inte. Hitta inte på historier och överdriv inte faderns egenskaper.
Berätta om de fina stunder du hade med honom. De enkla svaren kommer minska effekten av en frånvarande pappa.
Tänk även på att varje barn är unikt. Du bör helst prata med en specialiserad psykolog rörande det bästa sättet att lära ditt barn vem den biologiska pappan är utan att orsaka långvariga emotionella trauman för barnet.
Det blir allt vanligare att kvinnor väljer att bilda familj utan en man. Samhället har också blivit alltmer öppet för detta.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Frade, J., Pinto, C., & Carneiro, M. (2013). Ser padre y ser madre en la actualidad : repensar los cuidados de enfermería en el puerperio. Matronas Profesión.
- Oviedo, M., & García, M. C. (2011). El embarazo en situación de adolescencia : una impostura en la subjetividad femenina *. Revista Latinoamericana de Ciencias Sociales, Niñez y Juventud.
- Guerrero, G. E. M., Cabrera, I. N., Rodríguez, Y. H., & Castellanos, J. E. (2012). El embarazo y sus complicaciones en la madre adolescente. Revista Cubana de Obstetricia y Ginecologia. https://doi.org/10.1016/j.gde.2017.07.011
- Lolas, F. (1987). Desarrollo humano. Social Science & Medicine. https://doi.org/10.1016/0277-9536(87)90074-8
- Vallejo, A., & Mazadiego, T. D. J. (2006). Familia y rendimiento académico. Ra de Educación y Desarrolloevist. https://doi.org/10.13005/ojc/300105