Farorna med att undertrycka känslor
“Han som sväljer för mycket drunknar till slut.” Kanske har du hört detta talesätt förut? Det handlar om farorna med att undertrycka känslor.
Hur många saker håller du inom dig varje dag? Hur många tankar och känslor håller du för dig själv för att inte stöta andra? Var försiktig, för i slutändan skadar du bara dig själv. Vi ska förklara några av farorna med att undertrycka känslor.
1. Tystnad betyder samtycke, men… allt har en gräns
Tystnad är visdom, det råder det inga tvivel om, och är alltid bättre än att säga något dumt. Innan du fäller en illa genomtänkt kommentar eller säger något olämpligt är det bättre att stänga munnen och visa mer intelligens än någon som inte tänker sig för innan de talar.
Det måste dock finnas en balans mellan att hålla tyst och försvara sina behov:
- Att hålla dina tankar och känslor för dig själv informerar inte andra att de sårar dig eller att de gått över gränsen. Ingen är tankeläsare, och om du inte berättar för andra att något gjort dig upprörd eller förolämpat dig kommer de inte veta.
- Ibland är det smart att vara tyst medan du vid andra tillfällen måste välja smarta ord. Att veta när man ska tala och när man ska vara tyst är en av de viktigaste färdigheterna du kan lära dig att utveckla. Det handlar inte om att vara helt tyst eller att släppa ut varenda ord du har i huvudet. Extremer är aldrig bra. Att bibehålla en balans men alltid komma ihåg att du skadar dig själv om du undanhåller dina känslor. Det låter andra inkräkta på ditt personliga utrymme, gå över gränsen, tala för dig när du inte säger något och välja åt dig när du inte gör det själv. I slutänden blir du inte mer än en marionett med undertryckta känslor som styrs av andra.
2. Att undertrycka känslor leder till psykosomatiska sjukdomar
Det bör inte överraska dig att kroppen och sinnet är nära sammankopplade. Så mycket att specialister varnar att 40% av befolkningen lider eller har lidit av någon form av psykosomatiska sjukdomar under sina liv, där undertryckta känslor är starkt bidragande.
Nervositet ändrar till exempel matsmältningen samt orsakar diarré och huvudvärk. Munsår utlöses av ökade stressnivåer. Att undertrycka känslor leder till höga ångestnivåer i din kropp.
Tänk på sakerna du inte berättar för dina föräldrar eller vänner för att du inte vill såra dem. De gör saker för dig i tron att de hjälper dig, när de i verkligheten bara gör att du mår dåligt. Varför kan du inte berätta sanningen för dem? Vi tänker även på våra partners, att inte vilja såra dem, trots att det finns stunder då de beter sig på ett sätt som sårar oss. Men vi väljer att vara tysta.
Allt detta kommer förr eller senare resultera i psykosomatiska sjukdomar, såsom migrän, spänningar, kronisk trötthet…
3. Att tala ut: Nyckeln till känslomässigt utlopp
Du bör inte vara rädd att uttrycka dig, och än mindre rädd för andra som gör det. Precis som det är nödvändigt att andas, äta eller sova är känslomässig kommunikation nödvändigt i våra dagliga liv för att vi ska kunna etablera hälsosammare förhållanden med andra och oss själva.
Några steg på vägen
Här kommer några grundläggande nyckelkoncept att följa för att lättare undvika att undertrycka känslor:
- Kom ihåg att allt har sin gräns. Om du inte talar ut om dina känslor agerar du inte på ett värdigt sätt; du mister ditt självförtroende och kontrollen över ditt liv. I första hand bör du alltid komma ihåg att det är din rätt att uttrycka vad du tänker och känner.
- Att säga vad man tycker är inte att såra någon annan. Det är att försvara dig själv och låta andra veta hur du känner.
- Var inte besatt över hur andra kommer reagera och var inte rädd för det. Om du oroar dig över hur saker kan mottas bör du i stället förbereda dig själv på de möjliga reaktionerna. Ett exempel: du är trött på att dina föräldrar kommer över varje helg och att du inte kan vara intim med din partner. Du har beslutat att säga åt dem att sluta besöka dig så ofta. Hur tror du att de kommer reagera? Om du tror att de kommer bli ledsna bör du förbereda dig på att förklara att det inte finns någon anledning att bli upprörd. Om du tror att de kommer känna sig sårade bör du även förbereda dig på att berätta för dem att de inte bör känna på det viset.
- Kom ihåg att den bästa metoden för känslomässig frigörelse är att tala ut om vad du känner och tänker. Utöva det med visdom, gör dig av med undertryckta känslor och ta hand om dig själv.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Finkenauer, C. & Rimé, B. (1998). Keeping Emotional Memories Secret: Health and Subjective Well-being when Emotions are not Shared. Journal of Health Psychology, 3(1), 47-58. https://doi.org/10.1177/135910539800300104
- The importance of quality over in quantity in the social sharing of emotions (SSE) in people living with HIV/AIDS. Cantisanoa, N., Rimé, B. & Munoz Sastre, M. T. (2015). Psychology, Health & Medicine(20), 1, 103–113. http://dx.doi.org/10.1080/13548506.2014.901544
- Lloyd, G. (2006). Textbook of Psychosomatic Medicine. The British Journal of Psychiatry, 188(1), 97. https://doi.org/10.1192/bjp.188.1.97
- Armstrong, E., Mortensen, L., Ciccone, N., & Godecke, E. (2012). Expressing opinions and feelings in a conversational setting. Seminars in Speech and Language, 33(01), 16-26. https://doi.org/10.1055/s-0031-1301160
- Wong, E., Tschan, F., Messerli, L., & Semmer, N. K. (2013). Expressing and amplifying positive emotions facilitate goal attainment in workplace interactions. Frontiers in Psychology, 4, 188. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2013.00188
