Den japanska tekniken för att reparera trasiga lergods
Trasiga lergods är som trasiga fragment av våra liv. Att reparera trasiga lergods blir symboliskt att reparera våra liv
Det är svårt att sätta tillbaka bitarna när vi känner oss som en söndrig kopp eller tallrik efter att ha blivit besvikna eller förrådda.
Men de kan få tillbaka sin skönhet om man vet hur man reparerar dem ordentligt. De flesta av oss lagar den trasiga skålen eller vasen med lim (eller slänger den!)
Men japanerna har länge praktiserat en konst som, istället för att bara vara en teknik för att reparera trasiga lergods, är en hel filosofi som vi alla kan lära oss från.
Vi pratar såklart om kintsukuroi (“att laga med guld”), även kallat kintsugi. Det är en fantastisk metod för att skapa nya, vackrare och starkare föremål, som reflekterar en psykologisk dimension som vi alla känner till: uthållighet.
Konsten att reparera trasiga lergods
Ett trasigt föremål berättar en historia. Kanske tallriken föll till marken av misstag för att ditt huvud var någon annanstans, långt borta från verkligheten.
Kanske din servis gick sönder medan du pratade med vänner och delade ett fint minne tillsammans.
Varje spricka i porslinet refererar till ett tillfälle i ditt liv. Men du behöver inte kasta lergodset. Det hade varit som att överge ett skadat djur, eller som två partners som vägrar lösa ett gräl mellan dem.
Den japanska filosofin kintsukuroi är redan känt över hela världen och gör många människor glada.
Låt oss titta närmare på denna praktik att reparera trasiga lergods.
Kintsukurois ursprung
För att förstå tekniken att reparera trasiga lergods måste vi färdas bakåt i tiden till slutet av 1400-talet, till Shogun-eran.
Ashikaga Yohsimasa var den shogun som påbörjade traditionen. Efter att hans favorittekoppar gått sönder bestämde han sig för att skicka dem till Kina för att få dem lagade.
Kopparna skickades snart tillbaka med väldigt synliga spår av metall.
Shogunen blev väldigt irriterad av resultatet, och bad hantverkarna att fixa det.
De förseglade därför de brutna delarna med en gyllene massa för att skapa ett annorlunda, vackrare och kraftigare föremål.
Shogunen blev förtjust av detta.
Hur man använder kintsukuroi för att laga trasigt porslin
Om du är nyfiken på tekniken och vill prova den med några koppar eller tallrikar så föreslår vi att du gör det.
Det kan vara svårt att få tag i vad du behöver i Sverige, men om du är villig att handla online och på engelska hemsidor ska du se att det är enklare än du kanske tror!
Sök bara på “kintsugi repair kit” för att köpa allt du behöver.
Skönheten ligger i den historia som föremålet berättar, inte själva föremålet
Kintsukuroi kan också appliceras i ditt eget liv.
Uthållighet är en mental sena som fungerar som ett gyllene spackel som lagar våra brutna delar, och förseglar våra sår så att vi lär oss från dem.
Vi måste sluta skämmas för misstag eller drömmar som har bleknat. Vi måste istället se skönheten i den stig vi har taget i livet, som har hjälpt oss att mogna som individer.
Vi är nu visare varelser som har lärt oss att “stråla” på grund av våra motgångar.
Det brutna lergodset som har reparerats med kintsukuroi har dessutom blivit starkare. Kopparna och tallrikarna går inte längre sönder lika lätt.
De som är uthålliga och har läkt sina sår i guld är inte längre lika svaga som innan. Det är något vi alla lär oss över tid.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Piña López Julio Alfonso. Un análisis crítico del concepto de resiliencia en psicología. Anal. Psicol. [Internet]. 2015 [consultado el 22 de julio de 2022]; 31(3): 751-758. Disponible en: http://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0212-97282015000300001&lng=es. https://dx.doi.org/10.6018/analesps.31.3.185631.
- Santini C. Kintsugi. El arte de la resiliencia. España: Libros Cúpula; 2019.