Bör man reglera gasspisar? Dessa är de huvudsakliga hälsoriskerna
I USA har en offentlig debatt inletts om behovet av att reglera gasspisar för hemmabruk på grund av de möjliga hälsoriskerna som gasen innebär. Enligt inblandade i frågan är detta inte en säker apparat för familjemiljöer. Man rekommenderar därför att införa mer restriktiv lagstiftning.
Diskussionen har idag tagit över sociala nätverk. Amerikanska Consumer Product Safety Commission (CPSC) klargör att det inte finns någon aktuell begränsning. Analyser av de förhållanden som kan öka riskerna görs, men de är inte allomfattande och det verkar inte finnas någon säker proposition i nuläget.
Forskare har publicerat vissa slutsatser under det senaste året som har ökat oron. Å ena sidan rapporterade Harvard School of Public Health att flyktiga kemikalier i naturgas kan vara kopplade till kroniska sjukdomar. Resultaten går att granska i studien som kom ut 2022.
På liknande sätt har Gruenwald et al. fann att gasspisar inomhus kan stå för en del av barnastma i den amerikanska befolkningen. Enligt deras prognoser skulle borttagning av dessa apparater från hemmen kunna förhindra upp till 20 % av nydiagnostiserade fall.
“CPSC undersöker gasutsläpp i kaminer och utforskar nya sätt att hantera eventuella hälsorisker.”
– Alexander Hoehn-Saric, ordförande för CPSC
Gillar du den här artikeln? Du kanske också vill läsa: Mikroplaster och plastföroreningar: Hur påverkar de din hälsa?
Vilka är hälsoriskerna med att inte reglera gasspisar?
Vid eldning orsakar gasspisar kemiska förändringar. Dessa förändringar leder till en ökad produktion av vissa ämnen som kan vara skadliga. Bland dem kvävedioxid eller NO2.
Faktum är att NO2 bildar en familj av gaser som har utvärderats i decennier för deras inverkan på hälsan. Förutom i gasspisar dyker de upp i luften vid förbränning i motorfordon och vid skogsbränder.
NO2 ger upphov till en suspension av små partiklar som kallas PM2,5 (fina partiklar). Inandning har en inverkan på andningsorganen och förändrar lungornas funktionalitet.
NO2 och PM2,5 skapar kroniskt inflammation i luftvägarna.
Därför har Världshälsoorganisationen (WHO) fastställt exponeringsgränser för “inte skadliga” nivåer för den allmänna befolkningen. Alla dessa maxvärden inkluderas i WHO:s riktlinjer för luftkvalitet. Experter har dock redan deklarerat i officiella medier att tillämpningen i storstäder är mycket dålig.
Metangas
Metan är ett annat oroande inslag i sammanhanget. Att reglera gasspisar skulle också innebära att man analyserar eventuellt läckage av detta ämne, som tenderar att läcka ut även när apparaten är avstängd.
Från miljöforskning i storstäder vet vi att metan har en inverkan på förekomsten av andningsproblem i våra samhällen. Dess höga koncentration ökar fall av astma och kronisk hosta.
Detta gasutsläpp kan dessutom ha en större negativ effekt på hushåll med lägre inkomster, där kaminerna installeras i trånga, dåligt ventilerade miljöer. Långvarig ackumulering ökar förekomsten av de giftiga ämnena i luften och därigenom i luftvägarna.
Gillar du den här artikeln? Du kanske också vill läsa: Klimatförändringarna drabbar utsatta befolkningar hårdast
Astma hos barn och luftföroreningar
Av alla nya fall av astma hos barn som upptäckts beror 13 % på luftföroreningar. Detta har fastställts av Chilean Society of Pediatric Pneumology.
Detta inkluderar alla källor till gasutsläpp i atmosfären. Men genom att överföra modellen till bostäder kan man dra slutsatsen att koncentrationen av dessa ämnen i ett hus är tillräckligt hög för att kunna replikera problemet i mindre skala.
Detta är vad Gruenwald och hans medarbetare analyserade i den inledningsvis nämnda publikationen. Det framtida problemet, enligt författarna, är att nästan hälften av hushållen i USA lagar mat på gasspis, så det är att förvänta sig att denna koppling kommer att bestå och till och med öka förekomsten av astma.
Forskning i andra länder har betonat att NO2, ozon och PM2,5 i luften leder till att astmatiska symtom uppstår tidigt i barndomen och tonåren.
Vad ska vi göra med våra gasspisar?
För närvarande finns inga planer på att reglera gasspisar genom någon särskild lag, trots hälsoriskerna. Det finns allmänna rekommendationer om dem och några initiativ i USA för att få en ersättning om man väljer att ersätta dem med en elektrisk motsvarighet.
När du lagar mat på gasspis bör du kontrollera att ventilationen i området är tillräcklig. Om du är osäker är det bäst att öppna ett fönster för att främja blandning med utomhusluft.
Om du hyr en bostad med gasspis bör du också kontrollera att hyresvärden har följt lokala lagar för att reglera området. Nästan alla länder anger hur många ventiler det ska finnas, storleken på ventilerna och den idealiska platsen.
Det är också möjligt att kombinera tillagningsmetoder så du inte bara använder naturgas. Om du har en elektrisk ugn, mikrovågsugn eller vattenkokare kan du dela upp matlagningen för att gynna andra typer av energi.
Att ha någon med astma i familjen är en primär anledning att följa dessa tips på allvar. Syftet är att minska de riskfaktorer som kan leda till akuta astmaanfall.
Detsamma gäller för gravida kvinnor och små barn. Dessa människor är mycket mer mottagliga för effekten av luftföroreningar med skadliga gaser.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Carvalho, H. (2021). New WHO global air quality guidelines: more pressure on nations to reduce air pollution levels. The Lancet Planetary Health, 5(11), e760-e761.
- De La Cruz Coelho, K. I. Emisión de metano en la incidencia de enfermedades respiratorias en la población circundante al vertedero municipal de residuos sólidos De Pucallpa, Ucayali-2017.
- Gruenwald, T., Seals, B. A., Knibbs, L. D., & Hosgood, H. D. (2023). Population Attributable Fraction of Gas Stoves and Childhood Asthma in the United States. International Journal of Environmental Research and Public Health, 20(1), 75.
- Matus Correa, P., Díaz Aranda, M., & GonzálezRiquelme, F. (2021). Contaminación atmosférica por dióxidos de nitrógeno en Región Metropolitana y su impacto sobre la salud. Revista médica de Chile, 149(10), 1391-1398.
- Michanowicz, D. R., Dayalu, A., Nordgaard, C. L., Buonocore, J. J., Fairchild, M. W., Ackley, R., … & Spengler, J. D. (2022). Home is where the pipeline ends: characterization of volatile organic compounds present in natural gas at the point of the residential end user. Environmental science & technology, 56(14), 10258-10268.
- Moreno, O. B. (2021). Contaminación del aire y asma. Revista de asma, 5(3).
- Ubilla, C., & Yohannessen, K. (2021). Contaminación atmosférica y asma en niños. Neumología Pediátrica, 16(4), 164-166.
- Velasco, R. P., & Jarosińska, D. (2022). Update of the WHO global air quality guidelines: Systematic reviews–An introduction. Environment International, 170, 107556.