Behandling av polycystiskt ovarialsyndrom
Hur går behandling av polycystiskt ovarialsyndrom till och vad innebär detta tillstånd? Det ska vi tala om nedan.
Generellt använder det medicinska samfundet termen “polycystiskt ovarialsyndrom” för att referera till en ändring i det kvinnliga fortplantningssystemet. Kvinnor som fortfarande är i reproduktiv ålder drabbas ofta av det.
De som drabbas har fibrösa strukturer i äggstockarna som producerar hormonmässiga förändringar. Därför är deras nivåer av androgener (Y-kromosomhormonet), som testosteron och androsteron, vanligtvis höga.
Dessa hormonobalanser producerar en serie symptom som kan leda till allvarligare komplikationer över tid om de inte behandlas.
Polycystiskt ovarialsyndrom
Symptom
När man drabbas av polycystiskt ovarialsyndrom kan man uppleva symptom som ofta associeras med hormonobalanser.
De vanligaste symptomen som associeras med polycystiskt ovarialsyndrom är:
- Förändringar i menscykeln: dessa förändringar kan påverka intervallen, varaktigheten eller intensiteten.
- Infertilitet eller problem att bli gravid.
- Hirsutism, eller mer ansiktsbehåring. Det kan dyka upp på områden som tidigare var hårlösa.
- Akneutveckling som varierar i styrka.
- Förlust av hår med alla kännetecken för manlig flintskallighet.
Du kanske intresserar dig för: Rödbetor och melass: Huskur mot cysta på äggstockarna
Detta tillstånd uppstår även ofta hos kvinnor som är överviktiga eller lider av fetma. Dessa faktorer bidrar även till förvärring av symptom och nya komplikationer som:
- Ändringar under graviditeten: detta är vanligtvis associerat med graviditetsdiabetes och hypertoni.
- Sömnstörningar som sömnapné.
- Typ 2-diabetes.
- Blödningar från livmodern.
- Förändringar i kvinnans beteende.
- En mindre risk för att utveckla sjukdomar som livmodercancer eller metaboliskt syndrom.
Forskare har ännu inte lyckats identifiera den exakta utlösaren för detta syndrom. Det finns dock flera faktorer som är associerade med dess utveckling.
Hursomhelst finns det flera förändringar i den vanliga funktionen hos äggstockarna.
Denna obalans får dem till exempel att utveckla flertalet små samlingar av vätska som kallas folliklar, och de kan misslyckas med att släppa mogna ägg, vilket påverkar menscykeln.
Behandling av polycystiskt ovarialsyndrom
Hormonmässiga preventivmedel kan hjälpa kvinnor med polycystiska äggstockar. Det finns även andra tekniker, såsom att ta bort folliklarna med elektrolys.
Nuförtiden har läkarna många alternativ när det kommer till att välja behandling. De väljer den lämpligaste för varje fall i enlighet med de specifika kännetecknen hos personen och den påverkan syndromet har.
Därför är det viktigt att en kvinna som diagnostiserats med polycystiskt ovarialsyndrom informerar sin gynekolog om alla läkemedel hon tar.
Vidare bör hon informera personen om sin livsstil, allergier och andra hälsoproblem som hon lider av eller tidigare har lidit av.
Behandling
Dessa är några av riktlinjerna för behandlingarna som främst används idag:
- Kontrollerad viktnedgång: rekommendationen är att ha en balanserad kost och ägna sig åt daglig fysisk motion.
- Användning av läkemedel: detta är för att behandla symptomen på endokrina störningar med koppling till detta tillstånd. Generellt är dessa några av de vanligaste läkemedlen för behandling av polycystiskt ovarialsyndrom:
- Preventivmedel: dessa används för att reglera hormonnivåerna tack vare deras innehåll av östrogen och progesteron. Och inte bara det, för de kan även reglera menstruation och blödningar i livmodern. De minskar dessutom risken för att drabbas av andra sjukdom, som livmodercancer.
- Kemiska komponenter med progesteron: dessa kan, precis som preventivmedel, hjälpa till att reglera menstruationen och förebygga livmodercancer.
- Andra behandlingar för att hantera hårväxt eller hirsutism.
- Elektrolys: detta är en teknik för att förstöra folliklarna i äggstockarna. För att göra det skickar en nål små elektriska laddningar till det problematiska området. Denna typ av behandling kräver några sessioner för att vara effektiv.
Vi hoppas att du fann denna artikel informativ. Kanske har den besvarat några av dina frågor och löst upp eventuella tvivel du hade. Men tveka inte att kontakta din gynekolog om du har några frågor om ämnet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Azziz, R. (2018). Polycystic ovary syndrome. Obstetrics & Gynecology, 132(2), 321-336. https://journals.lww.com/greenjournal/Fulltext/2018/08000/Polycystic_Ovary_Syndrome.9.aspx?context=FeaturedArticles&collectionId=4
- Bambhroliya, Z., Sandrugu, J., Lowe, M., et al. (2022). Diabetes, polycystic ovarian syndrome, obstructive sleep apnea, and obesity: a systematic review and important emerging themes. Cureus, 14(6), 1-11. https://www.cureus.com/articles/95667-diabetes-polycystic-ovarian-syndrome-obstructive-sleep-apnea-and-obesity-a-systematic-review-and-important-emerging-themes
- Chaves, F. O., Quirós, S. L. y Morera, M. R. (2021). Manejo de infertilidad por anovulación en síndrome de ovario poliquístico. Revista Médica Sinergia, 6(2), 1-13. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=8373582
- Chiliquinga, S., Aguirre, R., Agudo, M., Chú, Á. y Cuenca, S. (2017). Criterios diagnósticos y tratamiento integral terapéutico del síndrome de ovarios poliquísticos. Revista Cubana de Obstetricia y Ginecología, 43(3), 173-181. http://scielo.sld.cu/scielo.php?pid=S0138-600X2017000300018&script=sci_arttext&tlng=en
- Deswal, R., Narwal, V., Dang, A. & Pundir, C. S. (2020). The prevalence of polycystic ovary syndrome: a brief systematic review. Journal of human reproductive sciences, 13(4), 261–271. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7879843/
- Ding, H., Zhang, J., Zhang, F., Zhang, S., Chen, X., Liang, W. & Xie, Q. (2021). Resistance to the insulin and elevated level of androgen: a major cause of polycystic ovary syndrome. Frontiers in endocrinology, 12, 1-14. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fendo.2021.741764/full
- Escobar-Morreale, H. F. (2018). Polycystic ovary syndrome: definition, aetiology, diagnosis and treatment. Nature Reviews Endocrinology, 14(5), 270-284. https://www.nature.com/articles/nrendo.2018.24
- Guzmán López, J. A., Robles Lara, P. D., Rivera Contreras, O. E., Ramírez Velandia, F., Sepúlveda Sanguino, A. J. & Sepúlveda Agudelo, J. (2020). Review of diagnostic criteria for polycystic ovary syndrome. Medicas UIS, 33(3), 21-28. http://www.scielo.org.co/scielo.php?pid=S0121-03192020000300002&script=sci_abstract&tlng=en
- Helvaci, N., Karabulut, E., Demir, A. U. & Yildiz, B. O. (2017). Polycystic ovary syndrome and the risk of obstructive sleep apnea: a meta-analysis and review of the literature. Endocrine Connections, 6(7), 437-445. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5574283/
- Jazani, A. M., Azgomi, H. N. D., Azgomi, A. N. D. & Azgomi, R. N. D. (2019). A comprehensive review of clinical studies with herbal medicine on polycystic ovary syndrome (PCOS). DARU Journal of Pharmaceutical Sciences, 27(2), 863–877. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6895349/
- Kim, C. H., Chon, S. J. & Lee, S. H. (2020). Effects of lifestyle modification in polycystic ovary syndrome compared to metformin only or metformin addition: a systematic review and meta-analysis. Scientific reports, 10(1), 1-13. https://link.springer.com/content/pdf/10.1038/s41598-020-64776-w.pdf
- Kovanci, E. & Buster, J. E. (2015). Polycystic ovary syndrome. Clin Gynecol. https://www.cambridge.org/core/services/aop-cambridge-core/content/view/9F82ABBA3DA35ACDC3F85B5CB4D301FB
- Livadas, S., Anagnostis, P., Bosdou, J. K., Bantouna, D. & Paparodis, R. (2022). Polycystic ovary syndrome and type 2 diabetes mellitus: A state-of-the-art review. World journal of diabetes, 13(1), 5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8771268/
- Meier, R. K. (2018). Polycystic Ovary Syndrome. Nursing Clinics of North America. https://doi.org/10.1016/j.cnur.2018.04.008
- Mirzohidovna, H. E. Z. (2021). Obesity as a risk factor for recurrent polycystic ovary disease. Asian journal of pharmaceutical and biological research, 10(3). https://www.ajpbr.org/index.php/ajpbr/article/view/41
- Ong, M., Peng, J., Jin, X. & Qu, X. (2017). Chinese herbal medicine for the optimal management of polycystic ovary syndrome. The American Journal of Chinese Medicine, 45(03), 405-422. https://www.worldscientific.com/doi/abs/10.1142/S0192415X17500252
- Penzias, A., Bendikson, K., Butts, S., et al. (2017). Role of metformin for ovulation induction in infertile patients with polycystic ovary syndrome (PCOS): a guideline. Fertility and sterility, 108(3), 426-441. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0015028217304855
- Pérez Rojas, J. M. & Maroto Fernandez, K. E. (2018). Polycystic ovary syndrome (PCOS). Medicina Legal de Costa Rica, 35(1), 94-101. https://www.scielo.sa.cr/scielo.php?pid=S1409-00152018000100094&script=sci_arttext&tlng=en
- Winnykamien, I., Dalibón, A. & Knoblovits, P. (2017). Síndrome de ovario poliquístico. Rev. Hosp. Ital. B. Aires, 37(1), 10-20. https://www1.hospitalitaliano.org.ar/multimedia/archivos/noticias_attachs/47/documentos/31087_10-20-Winnykamien-D.pdf
- Woodward, A., Klonizakis, M. & Broom, D. (2020). Exercise and polycystic ovary syndrome. Physical Exercise for Human Health, 123-136. https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-981-15-1792-1_8