Arytmi - vad är det och hur åtgärdar man det?

Det är vanligt med arytmi, vilket är förändringar i hjärtrytmen och hjärtfrekvensen. Lyckligtvis, i många fall, innebär detta inte någon form av problem.

Granskad och godkänd av läkare José Gerardo Rosciano Paganelli.

Skriven av Equipo Editorial

Senaste uppdateringen: 04 januari, 2023

Vad är arytmi?

Arytmi är en förändring utan fysiologisk förklaring som påverkar både hjärtfrekvensen och -rytmen. Hjärtfrekvensen är antalet slag per minut. Hjärtrytmen kan vara regelbunden eller oregelbunden. Arytmi en rubbning som påverkar hjärtfrekvensen eller -rytmen.

Om du av blir nervös någon anledning, och din hjärtfrekvens ökar, är detta inte nödvändigtvis ett sjukdomstillstånd. Vanligtvis betyder det helt enkelt bara att frekvensen ökar på grund av spänning orsakad av nervositet. Till exempel om du känner dig hotad.

Om detta däremot inträffar “utan anledning”, det vill säga det finns ingen direkt orsak som gör att frekvensen (pulsen) ökar, anses det vara patologiskt (ett sjukdomstillstånd). I detta fall bör du boka tid hos en läkare för att göra en omfattande undersökning. Tänk på att arytmi antingen kan vara en ökning eller minskning i hjärtfrekvensen eller en förändring i den normala hjärtrytmen.

Arytmi kan bero på:

• En sjukdomsavvikelse i hjärtrytmen.
• En förändring i hjärtats retledningssystem.
• En kombination av båda.

Takykardi – arytmi med snabb hjärtfrekvens

Takykardi är sekvens på minst tre hjärtslag vid en frekvens högre än 100 slag/min. Beroende på orsaken delas det in i:

• Supraventrikulär: har sitt ursprung ovanför His-bunten. Smala QRS-komplex uppvisas (<0,12 sekunder) på elektrokardiogram.
• Ventrikulär: har sitt ursprung under His-bunten. Breda QRS-komplex (> 0,12 sekunder) uppvisas på elektrokardiogram.

Extrasystol

Atriell extrasystol, extraslag i förmaket, uppstår som ett resultat av ett ektopiskt fokus i förmaket. En avancerad depolarisation sker, vilket i sin tur ger upphov till ett “förhastat” hjärtslag. Därefter följer en kort paus vilket följs av ett normalt slag. En impuls vid den atrioventrikulära knutan orsakar atrioventrikulär extrasystol. Följaktligen är ventrikelns aktivering normal medan förmaket aktiveras i retrograd.

Efter det ektopiska slaget kommer en kompensatorisk paus följt av ett normalt slag. Extrasystoler är mycket vanliga. Faktum är att de är den vanligaste typen av arytmi. De utgör vanligtvis inte någon form av problem och kräver ingen behandling.

TAKYKARDI

1. Sinustakykardi är en vanligt reaktion på många situationer, som bland annat motion, ångest, smärta, feber eller koffeinkonsumtion. Man behandlar inte specifikt takykardi, utan bara orsaken. Sinustakykardi är helt enkelt en ökning av frekvensen av hjärtslagen. I detta fall uppstår hjärtslaget i sinusknutan, vår “riktiga pacemaker”, men med en frekvens som är högre än 100 slag/min.
2. Förmakstakykardi – även känd som ett “uppvärmningsfenomen” – härstammar från det atriella ektopiska fokuset, och dess utlösningsfrekvens är över normalfrekvensen. Detta medför att det normala fokuset hämmas och gör att det ektopiska fokuset “tar över” att skapa hjärtslaget. Detta är en mycket speciell process. Hjärtfrekvensen ökar gradvis, når sitt maximum och minskar sedan. Behandlingen består av beta-blockerare eller kalciumantagonister.
3. Kammartakykardi härrör från ett ektopiskt fokus under His-bunten. Den främsta orsaken till kammartakykardi är en gammal hjärtinfarkt.

FÖRMAKSFLIMMER

Förmaksflimmer, den vanligaste typen av arytmi med extra hjärtslag, består av ineffektiva förmakskontraktioner som härrör från mycket snabb, oorganiserad och desynkroniserad rytm. Blodet stagnerar då förmaken inte dras ihop normalt.

• Blodansamling (stasis) ökar risken för att blodet levrar sig vilket ökar risken för blodproppar. Faktum är att förmaksflimmer (AF) är den främsta orsaken till blodproppar (exempelvis lungemboli och stroke).
• När hjärtkamrarna inte fylls upp ordentligt minskar mängden blod som pumpas av hjärtat ut i kroppen.
• Slutligen, allteftersom blodmängden ökar, ökas trycket inuti förmaken vilket kan leda till lungödem.

Behandling:

• Återupprätta sinusrytmen och sakta ner hjärtkamrarna.
• Förhindra uppkomsten av blodproppar.
• Förhindra arytmiska episoder.

Antingen elkonvertering eller farmakologisk konvertering kan återupprätta sinusrytmen. När rytmen är under kontroll kan betablockerare hjälpa upprätthålla frekvensen. Därutöver kan antikoagulantia eller trombocytaggregationshämmare vara medel för att förebygga blodproppar. Antiarytmika hjälper till att förhindra återkommande.

VENTRIKELFLIMMER

Ventrikelflimmer uppstår vanligen av snabb och upprepad kammartakykardi. Därför uppträder en oorganiserad, snabb och fullständigt ineffektiv rytm, som sedan leder till hjärtstillestånd och död inom några minuter.

Tiden är av yttersta vikt. Därför behövs omedelbar elektrisk defibrillering för att hålla patienten levande. Om det inte finns någon defibrillator tillgänglig, är det nödvändigt att utföra manuell HLR tills en finns tillgänglig. Svenska Rådet för HLR har ett antal videos som visar hur man utför HLR i olika situationer.

Bradykardi – arytmi med långsam hjärtfrekvens

SINUSBRADYKARDI: SJUK SINUSKNUTA

En minskning av hjärtfrekvensen så att den ligger under 60 uppstår på grund av förändring i sinusknutan, “hjärtpacemakern”. Skador på sinusknutan kan uppstå på grund av:

• Hypoperfusion.
• Farmakologisk skada.
• Chagas sjukdom.
• Vissa systemiska sjukdomar, såsom hypotyreos.

ATRIOVENTRIKULÄRT BLOCK

Detta uppstår i det fall det finns en fördröjning i den elektriska impulsöverföringen mellan förmaken och kamrarna. Arytmier klassificeras enligt allvarlighetsgrad, från ett till tre:

• AV-block I: minskar impulsöverföringshastigheten utan blockering.
• AV-block II: partiell impulsblockering. Det finns två typer, Typ 1 (Mobitz typ 1 eller Wenckebacksblockering) och Typ 2 (Mobitz typ 2):
  • TYP 1: Överledningstiden minskar progressivt tills en eller flera av impulserna blockeras. Således återvänder normal rytm. Det anses vara godartat och asymptomatiskt.
  • TYP 2: Plötslig blockering visas. Det är mindre frekvent, men ännu allvarligare eftersom det kan resultera i fullständig blockering. Denna blockering kan följa en specifik sekvens eller kan variera. Normalt behöver en pacemaker implanteras.
• AV-block III: fullständig blockering av elektriska impulser. Förmaken i kamrarna är “frånkopplade”. Symtomen beror på om en “flyktrytm” har satt igång. Den består av att slag produceras under blockeringspunkten, vilket gör att hjärtcykeln kan fortsätta. En pacemaker kommer att vara nödvändig.