Är icke-våldsam kommunikation möjlig?
Icke-våldsam kommunikation är möjlig, men många är inte medvetna om hur det går till. Detta beror på att många av oss inte lärt oss att kommunicera på rätt sätt i ett tidigt skede av vårt liv. Men det kan även vara så att någon bara tar fram det värsta i de personer de vill kommunicera med.
Så varför är vi snälla och medkännande mot vissa människor, men tvärt om oförskämda och illvilliga mot andra? Psykologen Marshall B. Rosenberg har undersökt dessa frågor och utvecklat vad han kallar icke-våldsam kommunikation.
Denna typ av kommunikation, även känd som empatisk kommunikation, bygger främst på att ge från hjärtat. Det vill säga ett budskap som inte bygger på jämförelser, förolämpningar eller negativa inslag. Utan i stället faktiskt tvärtom – känslor, självförtroende, respekt och medkänsla.
Ofta kan människor inte identifiera vissa tecken som tyder på dålig kommunikation. Tecken som är lika tydliga som negativa och fulla av destruktiv kritik, förnekelse och bristande reflektion från dem som yttrar dem. Därför leder de till dispyter, konflikter, attacker och defensiv hållning.
Fortsätt läsa för i dagens artikel kommer vi att diskutera hur man identifierar dessa budskap genom att inkludera de viktigaste egenskaperna.
Beskrivning av icke-våldsam kommunikation
Marshall B. Rosenberg var grundare och chef för Center for Nonviolent Communication (USA). Han hade ett djupt intresse av nya kommunikationsformer och presenterade fredliga alternativ till våld och aggression i mellanmänskliga relationer.
I sin bok Nonviolent Communication: A Language of Life sammanfattar han alltså de fyra centrala delarna av icke-våldsam kommunikation (IVK):
- göra observationer men inte utvärdera
- identifiera och uttrycka känslor
- möta dina egna behov genom att ta ansvar för dina känslor
- ge uttryck för medvetna önskemål till andra om att berika ditt liv
Den lyfter också fram vikten av att vara medveten om sina egna och andras behov, och empati är en grundläggande aspekt av denna typ av kommunikation. Detta eftersom att det är svårt att framgångsrikt dela information utan dessa egenskaper.
Författaren hänvisar också till förekomsten av moralistiska bedömningar i sin forskning. Enligt hans åsikt “förutsätter man genom dessa en felaktig inställning bland dem som inte agerar i enlighet med våra värderingar.”
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Så skapar du en relation med din partners barn
Gott uppförande och icke-våldsam kommunikation
Även om det inte alltid är möjligt att försätta sig i ett vänligt meditativt läge, finns det saker som definitivt varken kan eller bör vara förhandlingsbara. Detta inkluderar ömsesidig artighet, något som är en grundpelare som alla bör upprätthålla i förhållande till andra.
Argentinas ministerium för social utveckling deltog 2015 i seminariet “Audiovisualitet, transmedialitet och utbildning under 2000-talet” för att främja införandet av ordet buentrato (god behandling) i den officiella ordboken.
Talaren Marisa Graham förklarade den omvända konstruktionen av detta ord, som inte finns i ordboken, i motsats till ordet maltrato (felbehandling). Han förklarade vidare:
“Vi försöker få med ordet ‘buentrato’ i ordboken, eftersom vi känner till ordens betydelse i verklighetens konstruktion. Vi försöker också motbevisa kulturella myter om barnuppfostran, till exempel det att aga anses vara en lämplig form av disciplin.”
Initiativ som det ovan nämnda kan öppna dörrar och sinnen, så att institutionellt, organisatoriskt och personligt våld upphör att vara ett normalt sätt att förhålla sig till andra.
Du kanske också vill läsa den här artikeln: Nycklarna till att upprätthålla en omtänksam relation
Nycklar till denna form av kommunikation
God information måste finnas tillgänglig för alla inblandade för att man ska kunna kommunicera effektivt. Därför måste vi göra vårt bästa för att undvika att jämföra. Detta eftersom att jämförelser i de flesta fall är felaktiga, för att inte tala om orättvisa.
Som du kan förstå så är det viktigt att göra sig av med fördomar, och även förväntningar och utvärderingar. Det här är självklart inte lätt, men det går faktiskt att göra det om man försöker. Du kommer då snart att se hur snabbt du kan börja kommunicera det du vill säga utan att andra känner sig attackerade eller kränkta.
Att ta ansvar (utan att gå över dina egna gränser) är ett viktigt steg. Vi skyller ofta på andra för vad som händer oss eller för hur vi känner. Och visst kan det ofta finnas många saker stör oss, men det är vi som är ansvariga för hur vi reagerar och den attityd vi har.
Empati är en grundläggande del, som vi nämnde ovan. Det handlar om att lära sig att sätta sig in i den andres situation och se saker ur deras perspektiv. Detta kommer att göra det lättare att förstå deras reaktioner. Det hjälper oss att känna oss självsäkra samtidigt som vi respekterar andra såväl som oss själva.
Som du kan förstå är det inte lätt att utöva icke-våldskommunikation eftersom vi har så många dåliga kommunikationsmetoder djupt rotade i oss. Det viktiga är emellertid att vara medveten om hur vi kommunicerar och att reflektera över de saker vi vill förändra. Alla kan göra det, tålmodigt och ett steg i taget.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Seminario “Audiovisual, Transmedialidad y Educación en el Siglo XXI”, Buenos Aires, Argentina.
- Marshall B. Rosenberg. “Comunicación no violenta:un lenguaje de vida”, 2013.
- Irene Melamed. “Los adolescentes y el derecho a la información en contextos de salud”. 12 Congreso Virtual de Psiquiatría, interpsiquis 2011.
